I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut. Systemutveckling kan bedrivas ostrukturerat eller via metoddriven utveckling. Val av respektive arbetssätt och tillämpning av utvecklingsmetod innebär fördelar och nackdelar. En verklighet är dock att alla utvecklingsorganisationer agerar på en global konkurrerande marknad varpå alla utvecklingsprojekt måste förhålla sig till tid, kostnader och resurser. Detta påverkar också indirekt systemutvecklingsarbetet.Denna studie undersöker fördelar och nackdelar med att arbeta utefter ett ostrukturerat arbetssätt vid systemutvecklingsarbetet mot att arbeta strukturerat och metoddrivet med en agil utvecklingsmetod vid systemutvecklingsarbetet. Genom den teoretiska och empiriska undersökningen kommer slutsatser dras utifrån fördelar och nackdelar mellan respektive inriktning vid utvecklingsarbetet. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Today, it is common to work with or within projects in most industries. One such business area is the IT and software industry. In this industry you work almost exclusively with projects. However, the industry is very risk-affected and a high number of projects are not completed. This is due to several different risk factors, such as inadequate communication, incompetence or lack of motivation. This study has researched the risks that project managers in the IT and software industry are experiencing and how the project managers proceed to manage these risks. The study was conducted through a qualitative interview study with a total of 8 project managers in this industry. The risks that they experience are prevalent risks related to the structure of the communication in the project, incompetence of the project managers, unmotivated project members and unclear objectives in the project. The handling of the communication risks meant that the project manager often worked out a strategy for communication with involved parties. The respondents did not reveal any specific method for managing risks associated with incompetence. Unmotivated project members were often handled by adaptation to the unmotivated party or through discussions with the specific person. Risks associated with unclear objectives were often handled by adaptation to the affected party or through overtime and more frequent communication within the project and with the customer. / Idag är det vanligt att arbeta med projekt inom de flesta branscher.  Ett sådant verksamhetsområde är IT- och mjukvarubranschen. I denna bransch är projektarbeten centrala i arbetet. Dock är den branschen väldigt riskdrabbad och en hög grad av projekten slutförs ej. Detta beror på flera olika riskfaktorer, exempelvis bristfällig kommunikation, okunskap eller motivation. Denna studie har studerat vilka risker som projektledare inom IT- och mjukvarubranschen upplever är förekommande och hur projektledarna går tillväga i syfte att hantera dessa risker. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med totalt 8 projektledare som är verksamma inom denna bransch. De risker som de upplever är förekommande är framförallt risker relaterade till formgivningen av kommunikationen i projektet, okunskap hos projektledare, omotiverade projektmedlemmar och otydliga målsättningar i projektet. Hanteringen av kommunikationsriskerna innebar att projektledaren ofta arbetade fram en strategi för kommunikation tillsammans med berörda parter. Någon specifik metod för hantering av risker som är kopplade till okunskap framgick inte av respondenterna. Omotiverade projektmedlemmar hanterades ofta genom anpassning till den omotiverade parten eller genom samtal med berörd part. Risker som var kopplade till otydliga målsättningar hanterades ofta genom anpassning till berörd part eller genom fler arbetade timmar och mer frekvent kommunikation inom projektet eller med kunden.

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.</p>

<p>Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord. Att överinformera om riskerna ombord kan skapa en oro bland passagerarna. Passagerarna är oftast ute på nöjeskryssningar och vill inte bli påminda om tidigare fartygskatastrofer eller om risker.</p><p>Det är upp till varje passagerare att söka säkerhetsinformation och hur passagerarna tar till sig säkerhetsinformationen beror till viss del på deras attityd och intresse att ta till sig säkerhetsinformationen. Det finns säkerhetsinformation att tillgå ombord och detta ger passageraren ett väsentligt bättre utgångsläge att klara sig om det bli aktuellt att utrymma fartyget.</p><p>Det är svårt att få information om säkerheten innan avgång, eftersom passageraren hänvisas till rederiernas hemsida. Rederierna skyltar inte med säkerhetsinformation på startsidan, utan passageraren måste själv leta sig vidare till denna information.</p><p>Rederierna har en god säkerhetskultur och med detta menas, safety first och ständig förbättring.</p><p> </p>

<p>I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till & Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak & Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj. Hur ser processerna för att välja celebriteter till en reklamkampanj ut? Vilka kriterier är viktigast att den kända personen uppfyller? Vilka risker ser företag och organisationer i samband med att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang? Genom att studera de två företagen Craft och Tvinson samt den ideella  organisationen Hjärt- Lungfonden anser vi oss få tillräcklig information inom forskningsområdet för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi ämnar även genom vår studie ge praktiska riktlinjer som kan vara användbara vid val av celebritet. För att få information om uppsatsens problemområde har vi studerat tidigare studier och teorier inom ämnesområdet. Vi har även utfört telefonintervjuer, med respondenter delaktiga i valprocessen hos de valda företagen och organisationen.Vårt forskningsresultat visar att processen för att välja celebritet till en reklamkampanj skiljer sig beroende på vilket företag eller organisation det handlar om. Förtroende, respekt och familjaritet är de kriterier som våra fallstudieföretag anser vara viktigast att en celebritet uppfyller. De företag och organisationer som vi studerat är till viss del är medvetna om de risker som finns med att använda celebriteter. Utifrån vår studie ser vi dock tecken på att de positiva effekterna som ett lyckat samarbete medför upplevs som större än riskerna för negativa konsekvenser. För att skapa en förstärkt positiv effekt genom att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang bör företag och organisationer välja celebritet på ett genomtänkt sätt och ta hänsyn till sin målgrupp och produkt.</p>

<p>Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.</p><p>Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem?</p><p>Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p><p>Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.</p>

Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord. Att överinformera om riskerna ombord kan skapa en oro bland passagerarna. Passagerarna är oftast ute på nöjeskryssningar och vill inte bli påminda om tidigare fartygskatastrofer eller om risker. Det är upp till varje passagerare att söka säkerhetsinformation och hur passagerarna tar till sig säkerhetsinformationen beror till viss del på deras attityd och intresse att ta till sig säkerhetsinformationen. Det finns säkerhetsinformation att tillgå ombord och detta ger passageraren ett väsentligt bättre utgångsläge att klara sig om det bli aktuellt att utrymma fartyget. Det är svårt att få information om säkerheten innan avgång, eftersom passageraren hänvisas till rederiernas hemsida. Rederierna skyltar inte med säkerhetsinformation på startsidan, utan passageraren måste själv leta sig vidare till denna information. Rederierna har en god säkerhetskultur och med detta menas, safety first och ständig förbättring.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden. Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem? Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.

I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till &amp; Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak &amp; Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj. Hur ser processerna för att välja celebriteter till en reklamkampanj ut? Vilka kriterier är viktigast att den kända personen uppfyller? Vilka risker ser företag och organisationer i samband med att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang? Genom att studera de två företagen Craft och Tvinson samt den ideella  organisationen Hjärt- Lungfonden anser vi oss få tillräcklig information inom forskningsområdet för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi ämnar även genom vår studie ge praktiska riktlinjer som kan vara användbara vid val av celebritet. För att få information om uppsatsens problemområde har vi studerat tidigare studier och teorier inom ämnesområdet. Vi har även utfört telefonintervjuer, med respondenter delaktiga i valprocessen hos de valda företagen och organisationen.Vårt forskningsresultat visar att processen för att välja celebritet till en reklamkampanj skiljer sig beroende på vilket företag eller organisation det handlar om. Förtroende, respekt och familjaritet är de kriterier som våra fallstudieföretag anser vara viktigast att en celebritet uppfyller. De företag och organisationer som vi studerat är till viss del är medvetna om de risker som finns med att använda celebriteter. Utifrån vår studie ser vi dock tecken på att de positiva effekterna som ett lyckat samarbete medför upplevs som större än riskerna för negativa konsekvenser. För att skapa en förstärkt positiv effekt genom att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang bör företag och organisationer välja celebritet på ett genomtänkt sätt och ta hänsyn till sin målgrupp och produkt.