Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar. Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem. Det är viktigt att användare av internet är medvetna om hur de personliga bilderna sprids och arkiveras i de digitala bilddatabaserna. Jag kommer i denna uppsats att diskutera digitala fotoalbum med utgångspunkt från Bilddagboken.se. Detta är dock det enda digitala fotoalbum som jag kommer att diskutera i min uppsats, men jag är medveten om att det finns andra typer av digitala fotoalbum som skiljer sig en hel del från Bilddagboken.se. Anledningen till att jag valde just denna sajt som utgångspunk är för att den i första hand är baserad på fotografier och bilder. Bilddagboken.se är också en av de största i Sverige just nu. Bilddagboken.se går att använda på olika sätt beroende på medlemmens syfte och mål med publiceringen. Åldern på hemsidans besökare varierar, men uppskattningsvis ligger medelåldern på 14- 20 år. Det är en låg ålder och det är tydligt att ungdomarna inte är medvetna om riskerna de tar då de lägger ut sina bilder. Det är inte ovanligt att de visar upp sig både halvnakna och alkoholpåverkade, och de lägger inte bara ut bilder på sig själva utan också på sina vänner och bekanta. Jag har valt att göra min uppsats hypermedial eftersom jag anser att det blir mer spännande att läsa en uppsats på detta vis. Mitt mål var att forma den som en traditionell uppsats, till skillnad från att länkar och rubriker är klickbara. På så vis kan man välja vilka delar och i vilken ordning man vill läsa uppsatsen. Uppsatsen finns även som hypermedial version.

Titel: En studie av enskild firma, handelsbolag och aktiebolag - Vilka fördelar och nackdelar finns inom respektive företagsform? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Camilla Köhler och Petra Alperud Wennemyr Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013-februari   Syfte: Syftet är att utreda skillnaderna mellan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag och dess fördelar och nackdelar. Genom den empiriska forskningen presenteras för- och nackdelar med respektive företagsform, sett ur företagarens perspektiv utifrån beskattning, finansiering, risker, bransch och storlek.      Metod: I denna uppsats har en deduktiv ansats använts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har utnyttjats. Teori har insamlats via litteratur, elektroniska dokument och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna har genomförts via besöksintervju och telefonintervju, där två organisationer intervjuades. Enkäter har skickats via mail efter telefonkontakt eller personlig kontakt med de olika företagen. Tio företag av varje företagsform fick besvara enkäterna. Empirin har sedan jämförts med teorin i en analys.   Resultat & slutsats: Det är svårt att fastställa för- och nackdelar inom respektive företagsform då en fördel för en person kan vara en nackdel för någon annan. Resultatet av enkätundersökningen visar på att de som idag har aktiebolag är nöjdast med företagsformen, främst på grund av den begränsade ägarrisken. Den främsta fördelen i enskild firma är enkelheten i företagsformen och att det inte krävs något startkapital. Fördelen med handelsbolag anses vara att det inte krävs startkapital samt att det är enklare och kräver mindre administration jämfört med ett aktiebolag. Nackdelarna som framkommer inom enskild firma och handelsbolag är bland annat att förmåner inte kan utnyttjas, vinsten inte kan sparas i bolaget och utdelning inte kan ske. De största nackdelarna med aktiebolag är att det är krångligt att starta och lägga ned. Inom mindre verksamheter ses enskild firma som en fördel medan det i större företag med anställda och stor omsättning är mer fördelaktigt med ett aktiebolag.   Förslag till fortsatt forskning: En intressant fråga är varför så många företag går i konkurs inom fem år och hur de ska göra för att överleva. Ett andra förslag är varför så få företag söker bidrag och vad detta beror på.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen presenterar vilka fördelar och nackdelar som finns inom de tre vanligaste företagsformerna. Uppsatsen skrevs för att vara behjälplig för en person som vill starta företag. Studien ger kunskap om vad som krävs vid uppstart av de olika företagsformerna och hur företagaren ska tänka när företagsform ska väljas.   Nyckelord: Enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, beskattning, finansiering, risker. / Title: A study of sole proprietorships, partnerships and limited companies  -What advantages and disadvantages are there in each type of enterprise ?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Camilla Köhler and Petra Alperud Wennemyr Supervisor: Markku Penttinen Date: 2013 – February   Aim: The aim is to investigate the differences between sole proprietorship, partnership and limited companies and its advantages and disadvantages. The empirical research presents the advantage and disadvantage with the respective enterprise form, from a perspective of an entrepreneur basis of taxation, finance, risk, industry and size.   Method: This study is built on a deductive approach. A combination of qualitative and quantitative method has been used. Theory has been collected through literature, electronic documents and scientific articles. The interviews were conducted through visit and telephone interview, where two organizations were interviewed. Questionnaires have been sent after telephone contact or personal contact with the different enterprises. Ten of each group of enterprises were asked to answer questionnaires. The empirical data where then compared with the theory in an analysis.   Result & Conclusions: It is hard to determine advantage and disadvantage of each enterprise form when an advantage for one person can be a disadvantage for someone else. The results of the questionnaire survey shows that those who currently have limited companies are most satisfied with the enterprise form, primarily because of the limited ownership risk. The main advantage of the sole proprietorship is the simplicity of the corporate form and that it does not require any initial capital. The advantage of a partnership is considered that there is no initial capital needed and that it is simpler and requires less administration compared with a limited company. The disadvantages that emerge within the sole proprietorship and partnership are that benefits cannot be used, the gain cannot be saved in the company and the dividend cannot be done. The main disadvantages of limited companies is that it is complicated to start up and close down. In smaller businesses private firm is seen as an advantage while in larger companies with employees and high turnover it is more beneficial with a limited company.   Suggestions for future research: An interesting question is why so many businesses go bankrupt within five years, and how they should act to survive. A second suggestion is why so few companies are seeking grants and what causes this.   Contribution of the thesis: The thesis presents which advantages and disadvantages of the three most common forms of enterprise . The thesis has been written to be an instrument for a person who would like to start up an enterprise. The study gives understanding about the upstart in several type of enterprises and how the entrepreneur should think when the enterprise form should be selected .   Key words: Sole proprietorships, partnerships, limited companies, taxation, financing, financial risks.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare – Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) Datum:                        2011-06-09 Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, Västerås Institution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:                   Sandra Kohlin och Lina Lindberg Handledare:                Leif Carlsson Examinator:                Cecilia Lindh Problemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare? Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar. Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra. Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet. Den första delen av lagändringens syfte kommer att uppfyllas i och med att det kommer bli lättare för en näringsidkare att starta om efter ett misslyckat företagande. Den andra delen av syftet kommer inte att uppfyllas helt då endast ett fåtal aktiva näringsidkare kommer bli beviljade skuldsanering. Effekter som lagändringen kan medföra är att ansökningar om skuldsanering ökar, aktiva näringsidkare kan beviljas skuldsanering, fler överklagar skuldsaneringsbeslut, kostnaden för olika instanser ökar, trycket på kommunernas budget- och skuldrådgivare kan öka, fordringsägare kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering än vid en konkurs och osunda företag kan lämna marknaden fortare. Nyckelord:                  Insolvenslagstiftning, risker och företagande, skuldsaneringslag, enskilda näringsidkare.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet. Genom att undersöka projektets risker kan organisationen förebygga och undvika att okontrollerade förändringar uppstår. I denna studie har vi valt att fokusera på interna förändringsprojekt inom en offentlig organisation, då offentliga organisationer var för oss ett nytt område. Att vi valt att studera interna förändringsprojekt beror på att vi anser att det finns många olika delar som kan påverka förändringsprojektets resultat, så som den ovan nämnda kulturen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en specifik offentlig organisation hanterar risker i deras interna förändringsprojekt. Vi ville även se på vilket sätt projektledarna i den offentliga organisationen genomförde riskanalyser. Uppsatsen resulterar även i ett förslag på hur riskanalyserna skulle kunna sett ut samt en enklare riskanalysmall. Uppsatsarbetet startades med sökandet efter litteratur om risker, riskhantering samt olika modeller av riskanalyser. Vi har valt att genomföra en kvalitativ empirisk undersökning där fem projekt har granskats och dess projektledare intervjuats. Alla dessa fem jobbar inom samma offentliga organisation. De dokumentstudier som vi genomförde på projekten resulterade i en förförståelse, som vi sedan tog med oss vid genomförandet av djupintervjuerna. Uppsatsarbetet fortsatte med en sammanställning utav de data vi fått in. Vi insåg snart att den dokumentation vi samlat in från projekten många gånger var bristfällig, vilket gjorde att vi lade mer krut på att analysera djupintervjuerna. Under analysen av materialet började vi skönja en röd tråd i projekten. Projektdokumentationen var dåligt uppdaterade, det saknades tydlig styrning inom projektgrupperna och det uppkom ofta osäkerhet om vilka roller ett projekt bör innehålla och vem man ska rapportera till. Av den anledningen har vi valt att avsluta vår studie med två punkter som bör tänkas på vid genomförandet av projekt, vikten av tydlig dokumentation och tydliga rollbeskrivningar. Vi har även valt att lägga in en enklare riskanalys som bilaga i slutet av uppsatsen.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter.   De viktigaste iakttagelserna i studierna är att:   •    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar •    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas •    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras •    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse •    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap •    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ”närahändelser/near misses” inom nautik saknas i stort sett helt. Hanteringen av förbättringsförslag inryms inte i DIUS-M. Detta har sammantaget sannolikt givit en låg rapporteringsbenägenhet. Rapporterna är inte alltid primärdata •    sjösäkerhetssystemet saknar balans mellan korrigerande åtgärder och ”Lessons Learned” •    trender kan ej statistiskt visas i förhållande mot fartygens nyttjande och således är resultat av åtgärder svåra att överblicka •    upprepade anmärkningar i revisionsresultat för avvikelsehanteringen kvarstår •    erfarenheter ur sjösäkerhetssystemet och nautik behandlas inte i marinens erfarenhetsprocess •    klassificering av ”performance shaping factors” saknas i analyserna, vilket försvårar statistisk tolkning •    verksamheten rörande förbättringsförlag är idag otydlig och disharmoniserar helt i styrande dokument •    införandet av gemensamma regler för militär sjöfart har förbättrat fartygens nautisk-tekniska status och sannolikt minimerat olyckor.   Vi har inte funnit några beskrivna metoder för att hindra ett sluttande plan, s.k. negativ nedärvning, rörande färdigheter inom den praktiska navigationskonsten, efter att den programbundna sjöofficersutbildningen genomförts. Detta trots att högre krav på både färdighet och erfarenheter finns. Rollerna som skapar lärande behöver identifieras, beskrivas och kravsättas på ett tydligare sätt Tillräckliga resurser finns för att med små medel kunna starta en levande avvikelsehantering och erfarenhetsprocess.   Delresultatet visade att marinens fartyg grundstöter oftare då någon form av navigationsutbildning genomförs och att analyserna ofta avslutats där de ur ett evalueringsperspektiv börjar bli intressanta. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes några försök att reda ut gångtider och exponeringstider för riskattributet utbildning. Vidare undersöktes förekomsten av utvärderingsmodeller för sjöfarten samt marinens möjlighet till att erfarenhetshantera sitt avvikelsesystem.   En ansats till förslag om erfarenhetshantering för att avvikelsesystemet skall uppfylla Försvarsmaktens manual sjösäkerhet (FMMS) redovisas. / The aim of this study has been that, starting from a marine accident statistics for the groundings, searching dominant risk factors for ships' performance, see the extent to which follow-up is carried out and how it uses and can be drawn from experience developing within military shipping. We have also examined whether it is possible to find some common causal link between the various attributes of the ship groundings/stranding.   The main findings of this study : risks associated with practical navigation practice in the archipelago should be analyzed further.   Skill levels and examination forms are the central parts risks in connection with reorganization and new organizations have to be clarified risks from new ship systems or new navigational methods should be analyzed SMS system in the armed forces may have probably major “non-conformities” the system does not work fully: capacity gaps in the long term to systematically identify, analyze and take care of important knowledge the reporting system, DIUS-M, has major shortcomings. Feedback, audit results and reporting of "near misses" within nautical missing almost completely. The handling of the suggestions for improvements is not included in DIUS-M. This has probably given a low overall reporting tendency. The reports are not always the primary data lacks balance between rules of corrections and "Lessons Learned" trends cannot statistically shown in relation to the use of the ships and are difficult to visualize repeated identical audit results for the safety management system (SMS) itself as non-confirmative lessons learned from the SMS system and are not take care of  in the Navy’s nautical lessons-learned process classification of "performance shaping factors" are missing from the analyses activity concerning improvement publishers is today unclear and gaping completely in the documents the introduction of common rules for military shipping has improved the ships ' nautical-technical status and likely minimized casualties.   We have not found any procedures to prevent a sloped plane, so-called “negative inheritance”, concerning practical navigation skills in the arts, after the sea officers training. This is despite the fact that the navy has higher demands on both skill and experience. The learning syllabus needs to be identified, described and better demanded.   The Armed Forces have resources to launch a working SMS and lessons-learned process. A part result showed that the Navy ship grounds more frequently when any form of navigation training is conducted and that analyses often terminated where they from an evaluation perspective begins to become interesting. Based on the found relations we do attempts to sort out sea going hours and exposure times for risks when training navigation onboard. It was further examined the presence of evaluation models for maritime traffic, as well as the Navy's ability to evaluate its deviation system.   A proposal for adding a Lessons Learned model to the reporting system for meet the skills of the armed forces SMS (FMMS) is shown.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

The purpose of this study was to examine the hairdresser’s knowledge about the chemicals they handle in their business and how they were handling the chemicals and the risks that follows. 9 Salons were visited to gather information. The same questions were asked at the salons. A sample of hair color products was photographed to gather information about ingredients and labeling. The conclusions of the study were that hairdressers have good knowledge about the risks related to human health but they need to improve their knowledge when it comes to environmental risks. The deficiencies that were found were that they lack knowledge about the laws concerning the use and distribution of cosmetics products and that not all saloons are handling the hazardous waste and residues from treatments correctly. The risks that could follow are that not enough is done to protect human health and the environmental. To prevent that damage to human health and the environmental occurs they should use more sources that focus on health and environmental to gather information about the risks with the chemicals they are handling, they should also limit the treatments on children and always inform about the risks when they are using products that can cause an allergic reaction. Keywords: Risks hairdressing, cosmetics products, p-phenylenediamine, Toluene-2,5-diamine, ammonia.

Outsourcing har i dagens samhälle blivit allt vanligare och trenden är fortsatt stark. Företag eftersträvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten påverkas. Vi är intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen påverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssätt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Intervjuer med 13 representanter från tre olika företagskategorier har genomförts. Representanterna var från outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av teorier kring outsourcing, risker vid outsourcing, intern kontroll samt revision. I empirin presenteras respondenternas åsikter i de tre olika företagskategorierna var för sig. Riskerna med att outsourca processer beror på flera faktorer; vilken aktivitet som läggs ut, hur nära kärnverksamheten den befinner sig, kompetensnivån samt beroendet av outsourcingföretaget. Olika aktiviteter medför olika risknivåer, samtidigt som samma aktivitet kan medföra olika risknivå för andra företag. Även valet av outsourcingföretag och deras kompetensnivå påverkar risken. För att kontrollera och minimera riskerna för fel och oegentligheter använder sig företagsledningen av intern kontroll, som även innefattar rutiner för styrning av processer i verksamheten. När processer outsourcas behöver rutinerna hos det outsourcande företaget anpassas till att istället övervaka utförandet av processen. Detta kräver enligt vår studie att det outsourcande företaget bibehåller en tillräcklig kompetensnivå samt har en kontinuerlig kontakt med partnern för att följa upp processen. Det framkom även att den interna kontrollen kan bli bättre när processen outsourcas förutsatt att outsourcingföretag har större kompetens och erfarenhet av processen. Outsourcingföretagets kompetensnivå påverkar även revisorernas syn på risken vid revision. Av studien framgår att revisionsprocessen som helhet inte alltid behöver påverkas, däremot påverkas alltid planeringen av att företag outsourcar. Revisorerna måste kritiskt planera revisionen, genom ytterligare informationsinhämtning beträffande utförandet, transaktionsflödet och de outsourcade affärsprocesserna, för att kunna säkerställa att den interna kontrollen hos de båda samarbetsparterna är tillräckliga. Samtliga tre parter; outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer, är medvetna om riskerna med outsourcing, betydelsen av intern kontroll och hur outsourcing påverkar den samt revisionsprocessen. Skillnaderna i respondenternas åsikter kan bero på deras skilda erfarenheter av outsourcing. Avslutningsvis anser vi att outsourcing kan vara ett framtida koncept till stor framgång för företag, förutsatt att företagen är medvetna om riskerna och aktivt arbetar med att reducera dem.