Inledning: Det finns anledning att tro att antalet undersökningar med gadoliniumbaserade kontrastmedel ökar i takt med tiden och i samband med detta en ökning av akuta och sena biverkningar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera olika typer av biverkningar som kan orsakas av gadoliniumbaserade kontrastmedel (GBKM), att undersöka dess incidens, samt att identifiera eventuella riskgrupper. Dessa tre huvudkategorier ansågs vara de mest relevanta för sammankopplandet av problemets olika delar och ursprung. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt där endast kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Resultat: Resultatet påvisade att risken för att drabbas av akuta och sena biverkningar efter injektion av gadoliniumbaserade kontrastmedel är låg (under 0,5%) och att flertalet av dessa är milda biverkningar. Kvinnor representerade det största antalet rapporterade fall i de flesta studier och risken för biverkningar ökade dessutom om historik av allergier och tidigare biverkningar fanns. Slutsats: Genom denna litteraturstudies resultat kunde vi som slutsats framhäva att även om förekommande incidens och risk för biverkningar av gadoliniumbaserade kontrastmedel var låg, så rapporteras mer eller mindre allvarliga fall löpande. Det gör det rimligt att anta att röntgensjuksköterskan under sitt arbetsliv kommer att få uppleva en eller flera situationer där hon eller han måste besitta kunskap och kännedom om säkerhetsrutiner vid ett tillbud. Förutom röntgensjuksköterskans upprätthållande i kunskap om ämnet, så ses dialogen som förs mellan patient och personal viktig, där all information av vikt tolkas och behandlas på rätt sätt.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Högfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel. Dessa intervjuer genererade värdefull information som sedan jämfördes med den insamlade referensramen.Författarna fann att högfrekvenshandel är en del av den tekniska utvecklingen och bidrar till en ökad likviditet och lägre volatilitet på marknaden. De fann att exempel på regleringar som kan införas är en ökning i tick–size och transparens i dark pools för att stabilisera ökningen av mängden marknadsdata.Författarna vill där med dra slutsatserna om att regleringar bör införas i de fall där det absolut är nödvändigt och aktuellt. I de fall där det råder osäkerhet om utvecklingen och konsekvenserna av högfrekvenshandeln bör Finansinspektionen och andra övervakare istället avvakta och hålla det under kontroll och uppsyn.   Nyckelord: Högfrekvenshandel, Krascher, Risker, Strategier och Regleringar.

No description available.

Inom intensiwården transporteras ofta svårt sjuka patienter för diagnostik eller behandling. En transport av en sjuk patient innebär alltid en risk för att olika komplikationerkan uppstå. För att främja patientsäkerheten är målet att inte utsätta patienten för risker vilka kanforebyggas bl.a. genom att risker blir kända, analyseras och åtgärdas.  Grunden för säkerhetsarbete är god kännedom om verksamhetens risker.Syftet med studien är att ta reda på vad intensiwårdssjuksköterskor uppfattar som risker vid patienttransporter,samt vad de har for önskemål fÌir optimal patienttransport ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En enkät arbetades fram och delades ut på två intensiwårdsavdelningar. Totalt besvarades enkäten av 2l intensiwårdssjuksköterskor. Svaren på enkäterna tolkades och grupperades till kategorier for att ge en överblick av resultatet. Intensiwårdssjuksköterskornaangav framfiör allt risker relaterade till utrustningen. Dessa bestod av andningsrelaterad utrustning och övrig utrustning. Tillsammans utgör dessa risker den största svarsfrekvensen. Sedan såg man risker relaterade till patienten och fysiologiska förändringar, därefter till miljö. Personalrelaterade risker nämndes också. Vad som framftir allt krävdes lor att minimera riskerna vid patienttransporterna var planering. Därefter såg de personal, miljö och utrustning som viktiga faktorer fÌir en optimal patienthansport ur ett  patientsäkerhetsperspektiv.

Validerat; 20120116 (anonymous)

Bakgrund: Inom e-sport tävlar e-atleter som enskilda deltagare eller i ett lag från olika länder som möter varandra i samma datorspel. Dessa matcher/turneringar ses av miljontals personer över hela världen. Skador som inträffar inom e-sport kan vara så pass allvarliga att utövarna behöver avsluta sin karriär, ofta handlar det om överbelastningsskador i rygg, nacke, skuldra, hand och handled. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie, studera kunskapsläget gällande E-sport och fysisk träning.  Metod: För att svara på frågeställningarna har en beskrivande litteraturöversikt genomförts i databaserna Sportdiscus, Web of Science, Scopus, Google Scholar, PubMed och DiVA. Resultat: Totalt inkluderades fem studier. Två av dessa var interventionsstudier där en hade kontrollgrupp. Två studier var enkätstudier varav en även inkluderade en intervjudel. Den femte studien var en tvärsnittsstudie.  Konklusion: Från de inkluderade studierna kunde inget samband hittas mellan fysisk träning och e-atleters prestation. E-atleter upplevde dock att deras prestation blir bättre av att träna fysiskt. Målet med fysisk träning för e-atleter är till störst del för att få en bättre allmän hälsa och bara en lite del av e-atleter tränar för att prestera bättre. De risker som e-atleter utsätter sig för är långvarigt stillasittande, ögonutmattning och muskuloskeletala besvär i rygg, nacke, hand och handled.

<p>Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ”korrekta” värderingar och analyser för ett investeringsbeslut. Även investerarens preferenser och riskbenägenhet ligger till grund för det aktuella beslutet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att vi vill ge en förståelse för Hur ser investerare på risker vid internationella investeringar? För att uppnå detta har vi genom ett deduktivt angreppssätt utfört en kvalitativ studie. Vi intervjuade några av Sveriges främsta kapitalförvaltare, ABN AMBRO, Banco Fonder AB, Humle kapitalförvaltning samt IPM Informed Portfolio Management. För att få svar på vårt syfte har vi redogjort för deras syn på risker vid investeringar samt deras beslutsfattande.</p><p>Uppsatsens teorikapitel kommer att redogöra för vilka risker som en investering kan vara förknippad med samt att vi kommer att klargöra för beslutsfattandet vid investeringar. För insamlingen av data valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning. Detta tillvägagångssätt valdes eftersom vi är införstådda i vårt ämne och de aktuella frågorna är komplexa samt tidskrävande att besvara. Eller som Lennart Österlund, VD på Humle Kapitalförvaltning sammanfattade det: ”Det är svåra saker som vi talar om och det går inte alltid att ge svar i koncentrerad form”</p><p>Vid analysen av det empiriska materialet framkommer det i enlighet med teoriavsnittet att investerare tar hänsyn till den förväntade avkastningen samt den risk som är förknippad med investeringen. Avsnittets syfte är att sammanlänka de teorier som används med det empiriska materialet, samt att reflektera över den information som framkommit.</p><p>Enligt vår studie varierar investerares syn på risker vilket beror på den enskilde investerarens riskbenägenhet. Synen skiljs även åt på grund av differentierat beslutsunderlag. Vid internationella investeringar har vi konstaterat att tyngdpunkten ligger på politiska risker, inflationsrisker samt växelkurs risker. Det centrala med dessa risker är missbedömning och oförutsedda händelser.</p>

<p>Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. </p><p>Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. </p><p>Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. </p><p>Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.</p>