Kurs: Mälardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomi Författare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, Västerås Titel: Hantering av riskfaktorer för små och medelstora företag vid IT Outsourcing Handledare: Therese Hansen Nyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hantering Problem: Outsourcing av affärsprocesser såsom IT har funnits länge, men fokus hartidigare varit på stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnå stordriftsfördelarså att deras egna kostnader kunde hållas så låga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in på marknaden för små och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjänster som ansågs vara tillräckligt lockande för SME. Slutligen ansågde flesta SME att de inte hade något att tjäna på att outsourca. Tidernahar dock förändrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite på området. Med tanke på ovanstående anseruppsatsförfattarna att området är såväl relevant som intressant att behandla. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån IT outsourcings tre faser beskrivaoch analysera hanteringen av riskfaktorer för små och medelstora företag(SME) vid IT outsourcing, för att därigenom belysa vad SME börtänka på för att lyckas med IT outsourcing. Teori: Den teoretiska referensramen börjar med ett konceptuellt ramverk därkoncept som IT Outsourcing, SME, risk och riskfaktor fastställs. Vidare innehållerteoriavsnittet en sammanställning av de tre faser som ingår i IToutsourcing, där riskfaktorer och hanteringsåtgärder kopplas till respektivefas . Ledande referenser är Chou & Chou, Aubert, Palvia och Bahli & Rivard. Metod: Studien utgörs av besöksintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuer hargjorts på företagen Arvid Nordquist, Företag X, Gärdin & Persson och Byggbeslag. Resultat: Resultatet av studien visar att det är viktigt för SME att förbereda noggrantoch sedan välja rätt leverantör vid IT outsourcing. Vidare indikerar ocksåstudiens resultat att det är av stor vikt för SME att värdesätta och behålla

Suicid är ett tabubelagt ämne särskilt hos den äldre befolkningen, vilket kan göra att de undviker att rapportera suicidala tankar. En utmaning för sjuksköterskan är att identifiera patienterna med ökad risk för suicid när dessa inte vill ge sig tillkänna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa riskfaktorer för suicid bland äldre patienter. Resultatet framkom genom att analysera åtta vetenskapliga artiklar där sju riskfaktorer kunde identifieras: psykisk ohälsa, begränsningar i vardagen, långvarig sjukdom, ensamhet, avsaknad av stöd, förlust av identitet, fattigdom och låg utbildning. Om fler sjuksköterskor får kännedom om riskfaktorerna skulle det kunna förbättra sjuksköterskans arbete med suicidriskbedömning, tills dess att ett standardiserat arbetssätt för att identifiera äldre patienter med risk för suicid upprättas. / Suicide is often associated with feelings of shame, especially in the elderly population. Because of that older people may avoid to report suicidal ideation. It is a challenge for the nurse to identify patients with an increased risk of suicide when they do not want to be acknowledged. The purpose of the literature study was to highlight risk factors for suicide among elderly patients. By analyzing eight scientific articles seven risk factors appeared: mental illness, a limitation in daily activities, long-term illness, loneliness, lack of support, loss of identity, poverty and low education level. If more nurses get to know the risk factors, it could improve the nurses suicidal risk assessment work, until a standardized approach to identify elderly patients at risk of suicide is established.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Studiens övergripande syfte är att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. I synnerhet fokuserar vi på att få en förståelse över vilka riskfaktorer som kan resultera till att man som ung utvecklar ett kriminellt beteende. Tillvägagångssättet för denna studie har således varit en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien är en kvalitetsstudie baserad på tre informanters livsberättelse. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan orsaka ungdomskriminalitet. Dessa faktorer hänger ihop och skapar ett mönster eftersom de är beroende av varandra och kan även vara en följd orsak till en annan faktor. Denna studie präglas av tidigare forskning och teoretiska perspektiv som ger möjligheten till att finna likheter med det empiriska materialet. De bakomliggande orsakerna denna studie kommit fram till är skolgången, bostadsområdet, sociala miljö, individens föräldrar som inte uppfyller sin roll, individens dåliga självkänsla, förlorandet av sin anknytningsperson, och omgivningen som består av kriminella personer. Dessa faktorer har enskilt eller gemensamt med andra faktorer orsakat ungdomskriminalitet hos informanterna. Flera olika orsaker har visat sig ha ett samband mellan varandra och resulterat till en mer omfattande kriminell livsstil. Vidare har materialet analyserats utefter tidigare forskning för att kunna hitta likheter och även de teoretiska perspektiven som studien präglas på.

Cancer mammae är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor världen över. Etiologin är för närvarande relativt okänd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig på Forsberg & Wengström (2010). Enbart artiklar med kvantitativ design inkluderades i litteraturstudien. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt och sedan gemensamt för att försäkra hög kvalitetsgrad. Tio artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av de tio sammanställda artiklarna tyder på att omega 3 fettsyrorna EPA och DHA har en skyddande effekt mot cancer mammae hos postmenopausala kvinnor. Fettsyran omega 6 visade inte något signifikant resultat. Ytterligare granskning av befintliga studier samt vidare forskning rörande berört ämne bör göras för att kunna implementera denna information i en evidensbaserad omvårdnad. / Cancer mammae is the most common cancer among women worldwide. The etiology is currently relatively unknown. For decades there has been discussion whether the diet has a connection with this dreaded form of cancer. The purpose of this systematic review was to compile literature on omega 3 and omega 6 to examine whether there is a link with cancer mammae. Literature study's methodology is based on Forsberg & Wengström (2010). Only articles with a quantitative design were included in this study. Review and evaluate of the quality of articles were made individually and then jointly to ensure high-quality degree. Ten items of varying quality were included in this study. The results of the ten consolidated articles suggest that omega 3 fatty acids EPA and DHA have a protective effect on cancer mammae in postmenopausal women. Fatty acid omega 6 showed no significant results. Further analysis of existing studies and further research into the substance concerned should be made to implement this information in an evidence based nursing.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet.Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer. Denna kandidatuppsats bidrar till kunskapsläget i Sverige över riskfaktorer hos gärningsmän för dödligt våld i nära relation. / This Bachelor’s thesis has sought to investigate the offender risk factors for intimate partner homicide based on prior research. A national and international literature research review was performed as well as a quantitative content analysis of ten court cases from different District courts in Sweden. The literature research review shows that the most common risk factors for intimate partner homicide are separation problems, drug/alcohol addiction, prior spousal violence, and unemployment. The content analysis confirms these results and shows that the most common risk factors in the ten court cases comprised a problematic relationship, prior threats of violence towards the victim, controlling behaviour, separation problems and sexual jealousy. More research is needed regarding depression in the perpetrator at the time of the crime, which both the literature review and the content analysis proved to be a risk factor for intimate partner homicide. The international literature also showed that stepchildren living at home, as well as a big age difference between the perpetrator and the victim, proved to be risk factors and further research is needed regarding this. This thesis contributes to the field of knowledge in Sweden on risk factors in the perpetrator for intimate partner homicide.

The purpose of the study was to identify the risk factors most prominent in women suspected of crimes. For this, a quantitative method was used in which data obtained from personal investigations carried out by the Swedish correctional facility, Kriminalvården, were compared to public statistics of the normal population. In addition, a research overview was made on the subject, where the presence of the selected investigative variables was controlled. The study also highlights the presence of multiple risk factors within the group of women suspected of crime. Most of the risk factors investigated had pronounced stronger outcomes in the group of suspected women, which were also found as strong predictors in the comparative research. The factors mental illness and family dysfunction were the most prominent risk factors in the review of previous research. In the statistical comparison between the group of women suspected for crime and the normal population, the factors mental health, alcohol presence and drug presence were the most prominent differentiated factors. Furthermore the study indicates that the presence of multiple risk factors is common. Based on this, it is possible to discuss how girls can be protected from vulnerability in society as well as how to handle treatment care for offending women. English title: Women’s crime and its causes. / Syftet med studien var att identifiera de riskfaktorer vilka var mest framträdande hos kvinnor som misstänks för brott. För detta användes en kvantitativ metod där data inhämtat från Kriminalvårdens personutredningar jämfördes mot offentlig statistik av normalpopulationen. I tillägg till detta gjordes en forskningsöversikt på ämnet, där de utvalda undersökande variablernas förekomst kontrollerades för. Vidare belystes även närvaron av multipla riskfaktorer inom gruppen brottsmisstänkta kvinnor. Flertalet av de undersökta riskfaktorerna gav markant starkare utslag i gruppen för brottsmisstänkta kvinnor, vilka också återfanns som starka prediktorer den jämförda forskningen. Faktorerna psykisk ohälsa samt familjär dysfunktion var de mest framträdande riskfaktorerna i genomgången av tidigare forskning, medan psykisk ohälsa, förekomst av alkohol samt förekomst av narkotika var de faktorer som gav tydligast utslag i en statistisk jämförelse mot normalpopulationen. Studiens resultat tyder även på att förekomsten av multipla riskfaktorer är vanligt. Med utgångspunkt i detta kan diskuteras hur flickor kan skyddas från utsatthet i samhället samt hur brottsbelastade kvinnors behandlingsvård ska genomföras.

Den tidigare forskning som finns kring barn som utsätter barn för våld är begränsad och det saknas forskning kring hur dessa barn stöttas upp av socialtjänsten. Studiens syfte är därför att undersöka hur socialsekreterare uppmärksammar och arbetar med barn som utsatt barn för våld. Detta undersöks genom en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtas genom tio strukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens resultat presenteras genom en tematisk analys och analyseras med hjälp av Bourdieus perspektiv. Senare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning. De främsta slutsatser som dras från resultatet är att barns våld mot barn inte alltid uppmärksammas och att socialsekreterares bedömningar av barn som utsatt barn för våld påverkas av faktorer som ålder, kön, allvarlighetsgrad i brottet samt socioekonomi. I resultatet framgår att socialtjänsten har ett flertal insatser att tillgå, men att utbudet av dessa varierar mellan kommuner och vissa socialsekreterare upplever därför en brist i insatser. Risk- och skyddsfaktorer som uppmärksammas extra mycket är närmiljön som omfattar familj, skola och umgänge. / Previous research on children exposing children to violence is limited and there is no research on how these children are being supported by social services. The purpose of the study is therefore to examine how social workers pay attention to and work with children who have exposed children to violence. This is conducted through a qualitative research method, in which the empirical material is obtained through ten structured interviews with social workers. The studys’ result is presented through a thematic analysis and analyzed with help of Bourdieus’ perspective. Later on, the result is being discussed in relation to previous research. The main conclusions drawn from the result are that violence between children are not always noticed and the social workers’ assessments of children who has exposed children to violence are affected by factors such as age, gender, severity of crime and socioeconomics. The result shows that the social services have a number of interventions available, but the range of these vary between municipalities and some social workers therefore experience a lack of interventions. Risk and protective factors that are given extra attention are the immediate environment that conclude family, school and social life.

Bakgrund: Sockersötade drycker är drycker till vilka sockerarter tillsatts. Dessa drycker konsumeras globalt och många gånger överskrids rekommendationerna om intag av tillsatt socker, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. Sockersötade drycker kan öka risken att drabbas av övervikt, fetma och typ 2-diabetes som i sin tur är riskfaktorer för att utveckla bukspottkörtelcancer. Det finns därför ett ökat intresse att undersöka den potentiellt ökade cancerrisken vid konsumtion av sockersötade drycker. Syfte: Syftet var att undersöka om intag av sockersötade drycker kan öka risken att drabbas av bukspottkörtelcancer. Metod: Arbetet är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts med databasen PubMed. Sökorden var ”sugar-sweetened beverages” och ”pancreas cancer”. Av de artiklar som erhölls inkluderades observationsstudier och kliniska studier. Utifrån ytterligare inklusions- och exklusionskriterier valdes sju studier ut och granskades. Resultat: Resultat från tre av sju studier visar att det inte förekommer något samband mellan konsumtion av sockersötad dryck och risk för bukspottkörtelcancer medan resultat från tre studier påvisar samband. Resultat från en studie visar att det finns samband hos kvinnor men inte hos män. Slutsats: Hälften av studierna visar ett samband mellan konsumtion av sockersötad dryck och en ökad risk att drabbas av bukspottkörtelcancer. För att minska risken kan det således vara fördelaktigt att följa de rekommendationer som finns kring tillsatt socker. / Background: Sugar-sweetened beverages are beverages to which sugars are added. These beverages are consumed globally and many times the recommendations on added sugar are exceeded, which can lead to negative health effects. Sugar-sweetened beverages may increase the risk of overweight, obesity and type 2 diabetes which are risk factors for developing pancreatic cancer. Thus, there is an increased interest to study the potentially increased cancer risk associated with the consumption of sugar-sweetened beverages. Aim: The aim was to examine whether consumption of sugar-sweetened beverages can increase the risk of pancreatic cancer. Method: This work is a literature study using scientific articles searched with the database PubMed. The search terms were “sugar-sweetened beverages” and “pancreas cancer.” Of the articles obtained, observational studies and clinical studies were included. Based on inclusion and exclusion criteria, seven studies were selected and reviewed. Results: Results from three of seven studies show that there is no relationship between consumption of sugar-sweetened beverages and risk of pancreatic cancer, while results from three other studies show that there is a relationship. Results from one study show that there is a relationship in women but not in men. Conclusion: Half of the studies shows that there is a relationship between consumption of sugar-sweetened beverages and increase the risk of pancreatic cancer. To reduce the risk, it can be beneficial to follow the recommendations that exist regarding added sugar.