Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection. Method The study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review. Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection. Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented. / Bakgrund Postoperativa sårinfektioner ger ett ökat lidande för patienten och kostar samhället pengar då det leder till längre vårdtider. Tidigare forskning visar att patientrelaterade riskfaktorer som rökning, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hög ålder (>65år) ett lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140g/L) och ett högt BMI (>30) ökar risken för att drabbas av postoperativ sårinfektion. Syfte Att undersöka huruvida patienter som operatats med Coronary Artery Bypass Graft (CABG) på ett universitetssjukhus i Mellansverige under 2013 och hade någon av dessa riskfaktorer och om de i högre utsträckning drabbas av postoperativ sårinfektion. Metod Studien har en deskriptiv design och utgår från en fortgående infektionsregistrering på verksamhetsområdet. I studien ingick 148 patienter av 255 (58%) som genomgått CABG under 2013. Eventuella riskfaktorer samlades in genom journalgranskning. Resultat Det fanns inget samband mellan postoperativ sårinfektion och patientrelaterade riskfaktorer som rökning (ej slutat röka fyra veckor innan operation), diabetes, KOL, hög ålder (>65 år), lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140 g/L) eller ett högt BMI (>30) och att drabbats av en postoperativ sårinfektion. Slutsats Mer forskning och större urval behövs inom området för att ett tillförlitligt resultat ska kunna presenteras.

Syftet med studien är att studera bakomliggande orsaker till uppkomsten av brottsliga handlingar hos personer med invandrarbakgrund i utsatta områden. Studiens centrala frågeställning är att undersöka hur intervjupersonerna ser på sina uppväxtförhållanden. För att besvara frågeställningen utgick vi från en kvalitativ metod och använde oss av semistrukturerade intervjuer innehållande narrativa inslag, med fyra intervjudeltagare. Ett av studiens viktigaste resultat är att riskfaktorer i tidig ålder är indikationer på brottsliga beteenden, men forskning visar att det är nästintill omöjligt att med säkerhet predicera om riskfaktorer i ungas liv leder till senare brottslighet. Förändringar kan ske både i livsförloppet och i individernas sociala nätverk som i sin tur leder till strukturella förändringar i individernas liv. Dessa förändringar kan både främja och hämma brottsliga beteenden hos en individ, beroende på om förändringarna utgör risk-eller skyddsfaktor.  Slutsatsen av studien är att ingenting är på förhand givet, vi kan inte med säkerhet säga att en individ med vissa riskfaktorer kommer att bli kriminell.

No description available.

<p>Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.</p>

<p>Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.</p>

No description available.

No description available.

Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.