Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare. Vilket leder till vårt resonemang om att småsparare bör fokusera på sin riskhantering snarare än sin handelsstrategi. Vi menar att en portfölj med lågträffsäkerhet som begränsar sina förluster kan prestera bättre än en strategi med högträffsäkerhet men som misslyckas med att begränsa sina förluster. Är det möjligt för en investerare att få bättre riskjusterad avkastning med den alternativa riskhanteringen jämfört med Markowitz optimala portfölj och en likaviktad portfölj gentemot marknadsindex, vid följandet av analytikers rekommendationer?

Risk management has become a key ingredient for businesses all over the world. High Reliability Organizations (HRO) has distinguished themselves as experts in this area. By continuously focusing on improving their ability to manage risks they’ve been able to successfully avoid catastrophes in environments where normal accidents can be expected due to complexity and risk factors.The aim of the thesis is to improve the risk management at Apotekens Service by applying theories from HRO and safety culture. In July 2009, following the re-regulation of the Swedish pharmacy market, Apotekens Service AB was appointed national pharmacy infrastructure supplier for the Swedish health care system. The market's direction and scope gives rise to a complex socio- technical environment that places high demands on the company's risk handling activities. By mapping the principles behind the success of HROs against methods used today, the thesis develops a foundation for how companies like Apotekens Service can manage risk efficiently.The analysis shows that there are great opportunities for Apotekens Service to apply theories of HRO and safety culture to improve their risk management.The company already has a positive safety culture, which is a prerequisite for maintaining safety over time. By mapping out the organization’s internal system dependencies, perform a threat analysis and develop an effective information management system Apotekens Service will improve the internal transparency whilst strengthening the possibilities for learning and effective communication. Finally, the thesis presents three risk management tools for assessing risk and reviewing the company’s ongoing work in the area.

Fallföretagen har uppmärksammat de flesta risker som teorin behandlar och har även hanterat dessa risker i stor utsträckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlä'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstår vid outsourcing av produktion på det sätt de gör. Dessa är nivå av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget är hos sina leverantörer, geografiskt avstånd till leverantörerna och relationer till leverantörerna

<p>Fallföretagen har uppmärksammat de flesta risker som teorin behandlar och har även hanterat dessa risker i stor utsträckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlä'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstår vid outsourcing av produktion på det sätt de gör. Dessa är nivå av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget är hos sina leverantörer, geografiskt avstånd till leverantörerna och relationer till leverantörerna</p>

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer. Företagen är i undersökningen anonyma eftersom frågorna rör strategier som kan klassas som företagshemligheter. Uppsatsen utgår både ifrån teorier och ifrån modeller. Teorin om resursberoende förklarar organisationens struktur och beteende gentemot den externa omgivningen. Strategimodeller är exempel på förhållningssätt gentemot leverantören, det vill säga olika metoder att hantera sina leverantörer under olika premisser. Riskfaktorer visar på presumtiva risker vid val av leverantörer, faktorer som bör utredas och värderas. De fungerar även som indikatorer på leverantörens välstånd. I undersökningen har vi kunnat identifiera några gemensamma drag när det gäller processen att välja leverantörer och motverka risker. Det framkom att företagen analyserar de risker som är förknippade med leverantörerna, till exempel kvalitet och konkurs. Företagen värderar och kategoriserar leverantörerna för att se vilka inköp och leverantörer som ska prioriteras. Fyra av fem företag använde sig av Kraljic-matrisen. Ett företag sa sig sett ekonomiska vinster med att övergå ifrån ABC-klassificering till Kraljic-matrisen. Långsiktighet och fördjupat samarbete med leverantörerna anses vara den bästa metoden för att säkra sina inleveranser till ett bra pris och minimal risk. Företagen är beredda att hjälpa leverantörerna med att rationalisera processer. Samtliga företagen var överens om att konkurrenskraften påverkades vid val av leverantörer. Huvudargumenten för det var att varorna som köps hos leverantörerna bidrar till mervärde i den färdiga produkten genom status och/eller kvalitet. / When a company is about to choose their suppliers it’s necessary to examine their ability to deliver in time at the correct location and to the agreed quantity and price. If there are any kinds of shortage in these conditions it can lead to delays in production which may even result into a production stop. How do the companies handle the risks that are associated with suppliers? The purpose of this essay is to look into companies’ processes of evaluating the risks when to choose suppliers. Data have been collected through interviews with Purchase Managers or people in similar positions. The companies in this study wish to be anonymous because the nature of the questions in the study are concerning business strategies and hence secrets in detail. The essay is based upon both theories and economic models. Teorin om resursberoende deals with the structure of the organization and the way it acts towards external interested parties. Strategimodeller is about strategic behaviour against the suppliers. Riskfaktorer are explaining the nature of different risk factors companies have to evaluate when choosing suppliers. In the study we have been able to identify some common characteristic behaviour in choosing suppliers and avoiding risks. The study shows that companies analyse the different kinds of risks in the process of choosing supplier, for example quality and economic stability. To see which suppliers that the companies should prefer, they valuate and categorize the suppliers. Four out of five companies used the Kraljic-matrisen. One company claimed to have financial evidence that showed more profit when they used Kraljic-matrisen than with ABC-klassificering The study also shows that long term relationship is the best way to secure incoming goods to a good price and minimum risk. If the suppliers start to struggle with technical problems, the companies are prepared to support the suppliers regarding rationalization of the production process, just to secure the companies’ need of goods. All companies in the study agreed that their competitiveness was effected by the choice of suppliers. The main argument regarding competitiveness was that the goods bought from the suppliers could contribute to the end product value by status and/or quality.

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande. Området kring hur affärsänglar hanterar risk och osäkerhet i samband med företagsinvestering har inte tidigare belysts tillräckligt, varför det kom att bli uppsatsens syfte. För att besvara syftet genomfördes fallstudier där tre affärsänglar intervjuades via personliga möten. De tre affärsänglarna representerade olika kategorier av affärsänglar och gav oss möjligheten att urskilja likheter och skillnader. Som grund har vi använt oss av teorier och tidigare forskning för att få en bättre helhetsbild av affärsänglarnas risk och osäkerhetshantering. Det framkom att riskbenägenheten varierar och att de affärsänglar som är mer riskbenägna än andra accepterar det på grund av möjligheten att erhålla större avkastning. Genom en omfattande due diligence har affärsängeln större möjlighet att bättre hantera risk och osäkerhet. Det framkom även att informella och formella nätverk har en avgörande roll i riskhanteringsprocessen och att ett aktivt engagemang minskar den upplevda osäkerheten i samband med företagsinvesteringar.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar.   Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata.   Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell. Studien har visat att storbankerna använder flera olika strategiska handlingssätt för att bemöta kapitaltäckningsregleringar; samtycke, kompromiss och manipulation. Studien har även visat att riskhanteringen har fått en mer central roll i storbankernas organisation.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.

In November 2007 the countries around the Baltic Sea signed the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The action plan was an initiative from HELCOM due to the environmental status in the Baltic Sea. The action plan implemented a new approach with measures targeting the whole ecosystem. Eutrophication, hazardous substances, biodiversity and maritime activities constituted the main segments. The parties were to establish national implementation plans to fulfil the BSAP goals, which shall lead to good environmental status in the Baltic Sea by 2021.   The aim of this thesis is to investigate the points in common regarding conceptions of eutrophication in the Baltic Sea between the management, the science, the media and the public. There are often complex connections between scientific knowledge and decision-making. With the purpose to elucidate these connections the risk management of eutrophication was compared with the scientific knowledge in the area along with the perceptions of the public and media. The implementation plans of the HELCOM parties differ in both content and ambitions. Overall the implementation plans are technical and many of them give no background descriptions to the causes of eutrophication. The scientific uncertainty that surrounds the calculation models of eutrophication is mentioned in about half of the implementations plans. Some uncertainty is mentioned due to the timescale of the effects of the measures. This can be compared with the fact that some scientists mean that the BSAP goals are unrealistic. Several parties mention the agriculture as an important sector for the reduction of the nutrient supply to the Baltic Sea. The Russian, Lithuanian and Estonian implementation plans also put forward the municipality treatment plants as important actors. There is a big difference between how many times the notion “eutrophication” is mentioned in the implementation plans. In the German implementation plan the notion is mentioned most frequently (29 times), while the Danish implementation plan only mention the notion twice. In the Finnish, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a big threat. Only in the Latvian, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a risk. The analysis of the implementation plan content shows that the parties has not succeeded to fully use the risk notion in relation to eutrophication. This can affect the risk governance, but also the perception of eutrophication among different stakeholders. Both media and politics affect the complex interactions that constitute the fundament of the relationship between scientific knowledge and public risk awareness. The consequence of eutrophication that is given most of the space in the Swedish newspaper Dagens Nyheter is algal growth. 73 % of the Swedes consider the algal growth as a rather big issue or a very big issue. A plausible conclusion is that there is a connection between the descriptions of eutrophication in Swedish media and the perceptions and knowledge of eutrophication by the Swedish respondents. The perceptions and management of eutrophication in the Baltic Sea are surrounded by complex interactions, uncertainty in the scientific basis and ambiguous opinions. Despite this eutrophication is often treated as a simple risk. For the purpose of successful implementation of the action plans is it important that the public participate in the elaboration of the risk measures. To accomplish real change it might be necessary to make the complex interactions more visible and to make the public participate more.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering? Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten. Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt. Respondenterna tror sig ha en positiv uppfattning till användandet av whistleblowing. Trots detta visar resultatet att respondenterna är negativt inställda till whistleblowing och användandet och användandet av begreppet som en metod för internrapportering. / Research questions:  What opinion do the bank employees have about the concept of whistleblowing and the use of it as an internal reporting method? How do the bank employees think their work environment will be affected by the use of whistleblowing as internal reporting method? Purpose: The purpose of this paper is to develop the understanding about the employees’ opinion of the concept of whistleblowing and the use of whistleblowing as a system for internal reporting in the existing organization and work activity. Method: The study was made with an abductive method with a qualitative research design to collect data; semi-structural interviews were held with seven employees from three different banks. The result from the interviews was analyzed with a thematic analysis method. Conclusion: The study shows that the most of the respondents knows about that their organization do have systems for internal reporting but do not know how to use them if it gets necessary. They do not either know about the Finance inspections new rules about internal reporting. The opinion they say they have about the possibility of reporting internal is positive but if it is possible to avoid reporting they would rather choose that option. By the answers of the employees they say they do have a positive look at the use of internal reporting. Despite this the results of this study shows that the respondents have a negative attitude towards whistleblowing and the use of it as a method for internal reporting.