Spelling suggestions: "subject:"signalteori"" "subject:"kapitalteori""
1 |
Att leva i en magisk värld : En litteraturstudie om synen på magi hos tre framstående neopaganistiska författare / To live in a magical world : A literature study of three influental Neopagan authors' views of magicBlomstrand, Jaqueline January 2019 (has links)
The purpose of this essay is to study the pluralism of notions of magic and magic ritualization by doing an analysis of three influential books by three Neopagan authors. The works that were used as material for this essay were Witchcraft today by Gerald Gardner, Wicca by Scott Cunningham and Instant Magick: Ancient wisdom, modern spellcraft by Christopher Penczak. The study answers two main questions: Which views on magic does each author express, regarding what magic is and how it should be practiced? How can each author’s views on magic be explained by studying the society the author lived in and the Neopagan traditions he came into contact with? For this study, I have been inspired by Åsa Trulsson and Catherine Bell. I use Bell’s concept of ritualization in order to provide a perspective where the practitioner is put in the center of attention, not the ritual itself. This essay showed that the authors’ views of magic and how it should be practiced can be explained by studying the societies they lived in as well as which Neopagan tradition they belonged to. Gardner has a much more rigid view on what magic is and how it should be exercised, compared to Cunningham and Penczak, which can be explained by the more traditional view on religion and ritual that existed during Gardner’s life, and his wish to legitimize the tradition he presented to the world. Furthermore, this essay shows that Gardner has influenced both Cunningham and Penczak, who have also been influenced by more diverse traditions than Gardner, such as Kabbalah, Reiki et cetera. This more diverse inspiration from other traditions also explains the differences between Gardner and the other two authors.
|
2 |
Jultomten, en ursäkt att få vara barn igen : En studie om åtta Linnéstudenters uppfattning om jultomten. / Santa Claus, an excuse to be a child again : A study ofviews of Santa Claus among eight students at LinnaeusUniversity.Karlsson, Madeleine January 2015 (has links)
The purpose of the essay is to investigate how eight students at Linnaeus University perceive Santa Claus and whether there are similarities and differences between their perceptions of Santa Claus in adulthood compared to their childhood. The study also aims to investigate in what ways the Santa Claus figure in students’ stories about Christmas celebrations exhibits ritualized behavior and what types of social functions Santa Claus fills today. The theory used to interpret the students’ replies is Catherine Bell’s ritual theory. The results of the study show that when students perceive Santa Claus they tend to create links to memories of their celebrations of Christmas in childhood and ascribe to Santa Claus various social and emotional functions such as creating happiness and bringing families together. From the analysis it is possible to see that Santa Claus fulfills almost all of Catherine Bell’s criteria except sacral symbolism, which was only expressed by three of the informants.
|
3 |
Tyst och stilla i kyrkan : En kvalitativ studie om meditationspraktik inom Svenska kyrkan / Still and Silent In the Church : A qualitative study of the meditation practice within the Church of SwedenOlsson, Edward January 2016 (has links)
The purpose of this bachelor thesis is to investigate what approach or approaches the Church of Sweden have to meditation and how meditation is used by the parishes that this investigation is built upon. I have made two question formulations to meet this purposes: Why does the parishes I have studied organize meditation? How is meditation used and performed by the parishes in the Church of Sweden that I have studied? I have in order to answer this questions used a ritual theoretic model, composed of Peter Habbe´s theory as it is described in Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna and Caroline Humphrey and James Laidlaw´s ritual theory that is presented in their work The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. The theoretical model that I have put together consists of what is characterizing a ritual, and through this model I have examined my empirical material, the phenomenon of meditation and how it crystallizes in the context of the Church of Sweden. The empirical material consists of five interviews with five leaders of meditation in the Church of Sweden and three participative observations at three meditation occasions held by parishes in the Church of Sweden. The interviews are qualitative deep interviews that have a semi–structured nature. Based on this material, I have then typologized the phenomenon through my theoretical model and from there answered the research questions that my purpose demanded. The meditation in the parishes that I have visited in this study are very similar, and there is conformity among the parishes in order how the meditation is to be executed. The most differentiating inquiry among the parishes is why they are organizing meditation, if it is because the participants are to embrace the Christian faith, or if everyone is free to participate with the faith or non–faith he or she has got. In this question there is a split up in two groups among my informants, those who deem that the meditation has to have a pronounced Christian orientation, and those who deem that it isn´t possible to divide the meditation activity in confession or non–confession, and that it is up to everyone to decide the orientation of the meditation. / Denna c-uppsats har som syfte att undersöka vilket eller vilka förhållningsätt Svenska kyrkan har till aktiviteten meditation och hur den används inom de församlingar som ligger till grund för denna undersökning. För att möta denna föresats har jag formulerat två frågeställningar: Varför anordnar de församlingar jag studerat meditation? Hur används och utförs meditation av de församlingar i Svenska kyrkan jag studerat? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en ritualteoretisk modell, sammansatt av Peter Habbes teori som beskrivs i Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna samt Caroline Humphrey och James Laidlaws ritualteori som läggs fram i deras verk The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Den teoretiska modell jag satt samman utifrån dessa teorier består av vad som karaktäriserar ett ritual och jag har genom denna undersökt mitt empiriska material och fenomenet meditation och hur det utkristalliserar sig i Svenska kyrkans kontext. Mitt empiriska material består av fem intervjuer med fem meditationsledare inom Svenska kyrkan samt tre deltagande observationer på tre meditationstillfällen anordnade av församlingar inom Svenska kyrkan. Intervjuerna är kvalitativa djupintervjuer som är semi–strukturerade till sin natur. Utifrån detta material har jag sedan typologiserat fenomenet utifrån min teoretiska modell och därifrån besvarat de forskningsfrågor som mitt syfte krävt. Meditationen inom de olika församlingarna jag har besökt i denna studie är mycket likartad och det råder konformitet mellan församlingarna när det gäller hur de utför och lär ut meditation. Det som skiljer mest mellan församlingarna är frågan om varför man anordnar meditation, om det är för att deltagarna ska anamma den kristna tron eller om var och en är fri att delta med den tro eller icke–tro hen har. I denna fråga kan mina informanter delas upp i två grupper, de som anser att meditationen måste ha en uttalat kristen inriktning för att användas inom Svenska kyrkan, och de som anser att meditation inte kan delas in i konfessionell eller icke–konfessionell och att det är upp till var och en att bestämma inriktning på meditationen.
|
4 |
520 mil från Karbala : En kvalitativ studie av ashuraritualen i Trollhättans shiamuslimska urdutalande församlingJohansson, Tobias January 2017 (has links)
Abstrakt Studiens övergripande syfte är att se hur den shiamuslimska ashuraritualen påverkas av migration där den förflyttas från en geografisk, kulturell och politisk kontext till en annan. Den utgår ifrån tre inledande frågeställningar: Hur genomförs ashuraritualen i Trollhättans shiamuslimska urdutalande församling? Vilka förändringar har ritualen genomgått sedan församlingen bildades enligt informanterna? Vilken påverkan har den omgivande kontexten på församlingens genomförande av ashuraritualen? Dessutom prövar studien hur ritualteorier av Vernon Schubel samt Carolina Humphrey och James Laidlaw kan användas för att skapa förståelse för dessa förändringar. Resultatet i studien baseras på två observationstillfällen av ashuraritualen i Trollhättans moské i Lextorp samt en gruppintervju med utövare och två enskilda intervjuer med moskéns lokala auktoriteter. Materialet från dessa har analyserats utifrån konstruerade analyskategorier baserade på forskningsöversikt och resultat. Den teoretiska ramen för studien utgörs av ritualteorier av Vernon Schubel respektive Carolina Humphrey och James Laidlaw. Studiens huvudsakliga slutsatser är att förändringarna i genomförandet av ashuraritualen är kopplade till de globala motsättningar som finns mellan shia- och sunnimuslimer snarare än den mer närliggande omgivande kontexten. Att förändringarna också beror på att den undersökta församlingen har ett ursprung i folkgruppen khojas från nordvästra Indien samt att församlingens sheikh som lokal auktoritet har ett avgörande inflytande över vad som räknas som godkända inslag i ritualen. Förutom dessa slutsatser visar också studien att Schubels samt Humphrey och Laidlaws ritualteorier kan bidra med förståelse när det gäller förändringar i ritualens genomförande även om detta inte är teoriernas primära syfte. Studien är relevant som ett ritualteoretiskt inläggs samt för att nyansera bilden av shiaislam som minoritetsreligion i Sverige i en tid där mellanmuslimska konflikter, genom immigration och globalisering, blivit aktuella. / Abstract The overall aim of this study is to see how the shia islamic ashuraritual is influenced by migration as it is moved from one geographical, cultural and political context to another. The study is based on two initial questions: how is the Ashuraritual conducted in the urduspeaking shiamuslim congregation of Trollhättan? What changes has been undertaken in the ritual since the founding of the congregation according to the informants? What influence does the surrounding context have on the congregation’s implementation of the ashuraritual? In addition, the study examines how the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw can be used to get a further understanding om these changes. The result of the study is based on two occasions of participant observations of the ashuraritual in Trollhättans Shia mosque in Lextorp together with one group interviews with practitioners and two individual interviews with local authorities of the mosque. The material from these has been analysed based on constructed categories derived from the research overview and the results. The theoretical framework of the study consists of the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw. The main conclusions of the study are that the changes in the way that the ashuraritual is carried through are related to the global antagonism between Shia and Sunni Muslims rather than the more immediate surrounding context. The changes can also be related to the congregation’s origin as Khojas from North West India together with the local sheikh’s authority over what are to be consider approved elements of the ritual. In addition to these conclusions the study also shows that Schubel´s, Humphey and Laidlaws ritual theories can contribute to the understanding of changes in ritual implementation, even if that is not the original purpose of the theories. The study is relevant from the perspective of ritual theory as well as to variegate the depiction of shiaislam as a minority religion in Sweden in a time when inter-muslim conflict through immigration and globalization has become relevant.
|
5 |
Dopet genom föräldrars ögon : En tematisk analysstudie om dopmotiv med ritualteoretisk grund / Baptism through parents eyes : A thematic analysis study on baptism motives with a ritual theoretic foundationGustavsson, Pauline January 2017 (has links)
This study has investigated the meaning of baptism within Christianity, in Sweden, in consideration of which motive parents has to baptize their children. The study includes a case study of qualitative interviews that consists of six interviews with three sets of parents of faith and three unbelieving parents'. These interviews are used in order to obtain a contemporary view of the meaning of the baptism and what motives there is for christening. This study uses a thematic analyze with a ritual theoretical basis.The primary and secondary motives that could be read by the thematic analysis were:Tradition: Time, parents, nurturing Community: Identity, family and relatives, society Faith: Sin, Jesus Solemnity: Something nicely, rejoicingly, mood My analysis of this, as revealed by my investigation, is that the baptisms main motive today, in Sweden, has a traditional meaning and is an introduction into a community. This can be a welcoming either into the family and relatives of non-christians or as an introduction into the Christian community of the parents of faith.
|
6 |
Konstpedagog eller servicepersonal? Värdar och värdskap på svenska konsthallar och museerBerglund, Frida January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka värden som yrkesroll och värdskapet som praktik inom en svensk kontext, med målsättningen att studera arbetsförhållanden, anställningsvillkor och arbetsuppgifter, samt på en övergripande nivå de diskurser som värdar är aktiva inom. Studien presenteras i fyra delar, varav en fallstudie av konsthallen Artipelag är dess utgångspunkt. Dessutom presenteras en historisk tillbakablick på konsthallen Rooseums värdmetodik under åren 1988-1995, en rikstäckande enkätundersökning med 35 medverkande konsthallar och museer samt en undersökning av aktivt värdskap som metod, där verksamheten på Bonniers Konsthall och Göteborgs Konsthall utgör primära exempel. Intervjuer, deltagande observationer, interna dokument och externt kommunikationsmaterial har i huvudsak utgjort studiens källmaterial och metod, och diskursteorin utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffe dess teoretiska ramverk. De tre perspektiven värdskap som ritual, värdskap som pedagogik och värdskap som service verkar som organiserande princip för undersökningen, men utgör även dess resultat. Perspektiven representerar tre aspekter av värdskapet, vilka belyser dess rituella och diciplinerande verkan i utställningsrummet, dess pedagogiska potential och avsikt samt dess serviceorienterade profil och upplevelseekonomiska anknytning.
|
7 |
Female Emancipation or Pativrata? : A Qualitative Study of Women's Leadership in rituals at Assi Ghat, Varanasi / Kvinnlig frigörelse eller Pativrata? : En kvalitativ studie av kvinnlgit ledarskap i ritualer på Assi Ghat, VaranasiHallén, Alexsandra January 2020 (has links)
The aim of this study was to explore the purposes and effects of women’s leadership in rituals in relation to their social and religious role in society. This was carried out by using qualitative methods and analyzing the data by using ritual theory and theories on religion and gender. The interviews and observations focused on two rituals carried out by women: the Partiv Puja and the Chhath Puja. The results show that women participate in the rituals for religious, cultural, and social reasons, and that their participation in the rituals could be viewed as a reclaim of the public space of religious practice. Furthermore, the women’s participation and leadership in rituals could also, from a ritual theoretic perspective, be viewed as a tool to refuse and change social power structures. The research was carried out in Varanasi, India, during an eight-week Minor Field Study and the study was performed by using observations and interviews, which were conducted between the 21st of October and the 2nd of December 2018 / Målet med denna studie var att utforska syften och följder av kvinnors ledarskap och deltagande i religiösa ritualer i relation till deras sociala och religiösa roll i samhället. Studien genomfördes genom kvalitativa metoder samt en analys av resultaten ur ett ritualteorietiskt perspektiv, samt med hjälp av teorier om religion och kön. Intervjuerna och observationerna fokuserade på två ritualer som utförs av kvinnor: Partiv Puja och Chaath Puja. Resultaten visar att kvinnor deltar i ritualerna av religiösa, kulturella och sociala anledningar, samt att deras deltagande skulle kunna ses som ett återtagande av den offentliga platsen för religiöst utövande. Tilläggningsvis skulle kvinnors deltagande och ledarskap i ritualer, ur ett ritualteoretiskt perspektiv, även kunna ses som verktyg för att gå emot, och förändra, sociala maktstrukturer. Studien genomfördes i Varanasi, Indien, under en åttaveckors Minor Field Study och utfördes genom observationer och intervjuer. Dessa ägde rum mellan den 21:a oktober och den 2:a december 2018.
|
8 |
Klappa händerna när du är riktigt glad? : Applåden som ritual under den klassiska konserten. / If you’re happy and you know it clap your hands? : Applause as ritual during the classical concert.Ankarloo, Oskar January 2020 (has links)
Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur applåden fungerar som en ritual under den klassiska konserten samt hur praxis kring den traderas, då den klassiska konsertens ritualer och normer kan kännas underliga och avskräckande för den som aldrig närvarat vid en sådan. Med en kvalitativ intervjumetod har två informanter frågats om deras upplevelser och tankar kring applåder och den klassiska konserten. Det empiriska material som skapats används som grund för en analys med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp fält, habitus och kapital, Ronald L. Grimes tankar kring det rituella fältet, samt övergripande ritualteori för att bidra med en djupare förståelse kring applåden i samband med den klassiska konserten. Applåden som ritual skapar social mening, signalerar uppskattning för det som publiken upplevt och bildar även en känsla av grupptillhörighet och solidaritet. Applåden upplevs vara viktig för att de som deltagit under konserten ska få utlopp för sina känslor och kommunicera detta mellan publik och musiker, och även sinsemellan den sittande publiken, särskilt i en miljö som kan upplevas som disciplinerad och stram. Traderingen av applådens praxis sker delvis genom misstag då en individ prövar sig fram i konsertupplevelsen, samt genom observation av erfarna i publiken. Presentatörer och andra nyckelpersoner kan bidra med en förklaring av en konsert innan den börjar för att underlätta för deltagarna, och det rika material som finns på olika konserthus hemsidor bidrar med en chans att låta den nyfikna förbereda sig innan den tar klivet in i en ny miljö. Även om det kan applåderas fel under en konsert så kan detta under vissa förutsättningar leda till en delad positiv upplevelse som på sikt kan leda till en lättad syn på applåden under den klassiska konserten.
|
Page generated in 0.0497 seconds