Automatisering med robotar blir mer relevant och förväntas öka framgent. Befintlig forskning på området fokuserar på privata organisationer och effekten av automatiseringen. Vidare finns det forskning kring hur beslut att implementera nya teknologiska innovationer enligt Technology-Organization-Environment-modellen (TOE-modellen), vilken används för att förklara hur en organisations kontext påverkar införandet av innovationer utifrån teknologi-, organisation samt miljökontext. Dock finns endast begränsat material att finna där modellen sätts i relation till RPA som innovation i offentlig sektor. Studien syftade till att undersöka hur faktorer enligt en utvecklad TOE-modell påverkar beslut att införa RPA som innovation i offentliga verksamheter. Genom semi-strukturerade intervjuer erhölls resultat som visade på att teknologi-, organisation- och miljökontext enligt TOEmodellen har en betydelse när beslut att införa RPA som innovation i verksamheten och således har TOE-modellen relevans även i offentliga verksamheter. Dock visade även resultatet på en viss skillnad kring ett fåtal av faktorerna, något som kunde härledas till skillnader i konkurrensförutsättningar mellan privat och offentlig sektor.

To classify is human. Whether intentionally or not, we classify the world around us, though not all classification has the same level of impact. Throughout history and well into modern day, classification of people, from the apartheid regime in South Africa to gender classification of trans people, has had significant and sometimes devastating impact on individuals. This bachelor thesis examines the views of developers and recruiters regarding automatic classification of CVs within recruitment, and how these differ. Nine interviews with twelve informants – three developers and nine recruiters – form the empirical base of the thesis. A thematical analysis is applied and the results are presented in relation to the everyday consequences in Geoffrey C. Bowker and Susan Leigh Star’s (1999) theoretical perspective. Three main topics are discerned as common themes in the interviews: time saving, precision, and reliability. The differing focus on each theme in the respective professions is further discussed. The width of the study does not allow for a generalised view of the opinions of each profession but provides an interesting starting point for further studies within the field.

Bakgrund: Redovisning har historiskt präglats av noggranna, manuella och tidskrävande metoder. AI-teknologier har revolutionerat redovisningsprocessen genom att automatisera uppgifter, lösa problem och fatta beslut. AI-teknologier inom redovisning inkluderar maskininlärning (ML), robotprocessautomatisering (RPA) och naturlig språkbehandling (NLP). Syfte: Syftet med studien är att identifiera AI’s användningsområden inom företags redovisning och de praktiska och teoretiska utmaningarna användningen medför. Dessutom syftar studien till att undersöka relationen mellan de teoretiska och praktiska utmaningarna för att bidra med kunskap om de utmaningar som användning av AI inom redovisning faktiskt medför i praktiken. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och samlar in empirisk data genom semistrukturerade intervjuer med 7 respondenter. Analysen av den empiriska datan görs med en tematisk analysmetod. Studiens teori utgörs av tidigare forskning från vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studiens slutsats utgår ifrån att AI inom redovisning tillämpas hos företag för automatisering av repetitiva och tidskrävande uppgifter, där RPA till skillnad från ML och NLP har implementerats hos flest företag. De utmaningar som presenterats av teorin gällande användningen av AI inom redovisning, återfinns även i praktiken. Däremot har praktiken förmedlat nya utmaningar som inte tagits upp av tidigare forskning. Utmaningar som exempelvis den manuella tid som AI faktiskt kräver. / Background: Accounting has historically been characterized by meticulous, manual, and time-consuming methods. AI technologies have revolutionized the accounting process by automating tasks, solving problems, and making decisions. AI technologies in accounting include machine learning (ML), robotic process automation (RPA), and natural language processing (NLP). Purpose: The purpose of this study is to identify the areas of AI application in accounting and the practical and theoretical challenges it entails. Additionally, the study aims to investigate the relationship between theoretical and practical challenges to contribute knowledge about the actual challenges of using AI in accounting practice. Method: The study employs a qualitative approach with an abductive stance, gathering empirical data through semi-structured interviews with 7 respondents. The analysis of the empirical data is conducted using a thematic analysis method. The theoretical framework of the study is based on previous research from scientific articles and books. Conclusion: The study concludes that AI is applied in accounting primarily for automating repetitive and time-consuming tasks, with RPA being more widely implemented than ML and NLP. The theoretical challenges related to AI usage in accounting, as presented in previous research, are also evident in practice. However, practical applications have revealed new challenges not previously addressed in the theory, such as the manual time that AI actually requires.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.