Limited clinical evidence exists regarding whether the single private room Neonatal Intensive Care Unit (NICU) environment of care delivery has a positive, negative, or neutral impact on health outcomes for the high risk neonate and on maternal stress as compared to the open room design. The study purpose was to examine whether a difference exists in health outcomes in the open room versus single private room NICU environment. The factors considered were weight gain, ventilator days, hospital length of stay, incidence and grade of intraventricular hemorrhage (IVH), the number of parental visits, and perceptions of maternal stress. Infants hospitalized in an open room environment (n=52) were matched by gestational age to infants in a single private room NICU (n=52). Mothers of the infants from the open room (n=26) and the single private room (n=20) groups completed the Parental Stress Scale: Neonatal Intensive Care Unit (PSS:NICU) survey instrument. The t-test for independent groups demonstrated a difference for the number of parent visits (t=6.672, df=60.13, p<.001) with a significant increase in visitation frequency for infants in the single private room NICU. Maternal perceptions of stress were not different (t=.154, df=44, p=.878), and high stress scores were reported for both groups regardless of the infant's environment of hospitalization. This study demonstrates that the single private room environment promotes increased parental access to their infants. The finding of high levels of maternal perception of stress in both the open room and single private room NICU's demonstrates that the environment did not impact the perception of maternal stress. This finding supports the implication that mothers of hospitalized infants need nursing support regardless of the type of NICU environment.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

No description available.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

The changing room as a transitional space between everyday life and physical activity has been a largely unexplored field, although it is frequented on a weekly basis by pupils in compulsory school and by physically active people in various sport settings. The transition includes potentially vulnerable situations which may cause experiences of affective insecurity and shame. Still changing rooms are prerequisite for physical activity, thus combining two aspects of health: hygiene and physical activity. The aim was to analyse PEH students experience and use of changing rooms. They were particularly relevant in terms both of their own previous experiences and of their future occupation as teachers. The participants were six students attending the PEH programme at a sports university college in Sweden. Semi-structured interviews were used, with a visual approach. Video recordings provided rich and multi-layered data, as the participants were interviewed in the changing room. The method was inspired by short-term ethnography. Using Tomkins’ theory of affect and management scripts, the study shows that the participants experienced and managed the negative affect of shame. Positive affects and macho scripts were also detected. Despite this, they had an overarching good perception due to factors connected to the experience.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp.  Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp.  Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´.  Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. / Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery.  Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´.  Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.

Zahlreiche Forschungserkenntnisse belegen den Einfluss der gebauten Umwelt auf das menschliche Verhalten und Wohlbefinden. Derartige Erkenntnisse sind insbesondere beim Bau von Krankenhäusern und Pflegeeinrichtungen wesentlich, um nutzerzentrierte und zukunftsfähige Gebäude entwerfen zu können. Der Gesundheitsbau ist dabei ein sehr agiles Feld, das sich bedingt durch den medizinischen und technischen Fortschritt, gesellschaftliche Veränderungen oder aktuell die Corona-Pandemie stetig an verändernde Rahmenbedingungen anpassen muss. Die ständige Überprüfung des Status quo und das Generieren neuer Erkenntnisse sind daher erforderlich.

Gewaltvorfälle (körperliche oder verbale Übergriffe sowie Vandalismus) stellen ein Problem von wachsender Relevanz für Krankenhäuser dar. Notaufnahmen melden dabei die häufigsten Probleme hinsichtlich Vandalismus bzw. Übergriffen. Diese stellen für das hohen Stress ausgesetzte Krankenhauspersonal eine erhebliche zusätzliche Belastung dar. Daher setzen Krankenhäuser entsprechende Maßnahmen zum Umgang mit oder der Prävention von Übergriffen durch Patient:innen um. Dabei finden architektonische (bauliche und technische) Maßnahmen am häufigsten Anwendung. Im Rahmen dieser Arbeit sollen die architektonischen Maßnahmen zur Prävention und zum Umgang mit Übergriffen hinsichtlich ihrer Umsetzung und Wirksamkeit analysiert und Handlungsempfehlungen gegeben werden. Dafür wurde eine Online-Umfrage von Klinikpersonal in Notaufnahmen durchgeführt. Im Ergebnis zeigte sich, dass übergriffige Verhaltensweisen gegenüber Mitarbeitenden in der Notaufnahme zunehmen. Die Umsetzung architektonischer Maßnahmen kann einen wichtigen Beitrag zur Verbesserung der Situation leisten. Ein umfassender kombinierter Einsatz architektonischer Maßnahmen findet allerdings noch nicht flächendeckend statt und es werden weitere (z. B. architektonische) Maßnahmen in Notaufnahmen erforderlich.

Personalen på barnavdelningen Albatross, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har känt av ett behov av att på ett användarvänligt och lättåtkomligt sätt komma åt information om antalet lediga och upptagna rum på avdelningen. Förslag på en visuell digital lösning till avdelningen skulle kunna bidra till att skapa effektivare arbete. Karolinska Universitetssjukhuset har för nuvarande ingen lösning för att uppfylla detta behov. Projektet som beskrivs i denna rapport handlar om att ta fram en förslagsmodell för att möta personalens behov. Modellens utformning baserades på personalens önskemål för rumsvisning. Modellen skapades utifrån diskussion med sjukvårdspersonal, en observationsstudie samt analys av data från Karolinskas journalsystem, TakeCare. Inspiration till modellen hämtades från en befintlig prototyp på enheten Strategisk Sjukvårdsutveckling och Vårdproduktion, Karolinska Solna. Arbetet utmynnade i en rumsvisningsmodell som skapades i programmet Tableau och integrerades med en rörelsesensor. Modellen kan detektera aktivitet av rörelse i ett rum och presentera denna aktivitet i rumsvisningmodellen i Tableau. Denna modell kan dock inte i nuläget redovisa för vem som befinner i rummet eller om rummet har kvitterats. För att uppfylla dessa kriterier behöver förslagsmodellen utvecklas mer omfattande. Detta är ett potentiellt vidare arbete inom området. / The staff at the children's ward Albatross, Karolinska University Hospital in Huddinge, have identified a need to access information about the number of vacant and occupied rooms in the department in a user-friendly and easily accessible way. Suggestions for a visual digital solution to the department could help create more efficient work. Karolinska University Hospital has currently no solution to forfill this need. The project described in this report is about developing a proposal model to try to forfill the needs of the staff. The model design was based on the staff's wishes for room displaying. The model was created on the basis of discussion with healthcare professionals, an observation study and an analysis of data from Karolinska's journal system, TakeCare. Inspiration for the model was taken from an existing prototype on the Unit Strategic Health Care and Care Production, Karolinska Solna. The work resulted in a space display model created in Tableau Software and integrated with a motion sensor. The model can detect movement activity in a room and present this activity in the Table View model in Tableau. However, this model can not currently display for who is in the room or if the room has been subscribed. In order to meet these criteria, the proposal model needs to be developed more extensively. This is potential further work in the field.

Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den läkemedelsassisterade opiatvården, utfärdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av särskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhållsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nätverkets stöd, har ungefär lika stor påverkan på bedömningar. Variabeln för sysselsättning hade ytterst marginell påverkan. Vidare visade materialet att den arbetsplats som respondenten var yrkesverksam på var viktigare för att förstå påverkan av bedömningar än någon av ovan nämnda variabler. Detta diskuteras med hjälp av de teoretiska modellerna för återhämtningskapital, handlingsutrymme och judgement theory. / The swedish national board of health and welfare is the regulatory body for the medically assisted opiate care. As such, the board issues guidelines for this field. Theese guidelines contain several recommendations concerning salutogen factors, namely housing, the role of the family and network, work and psychosocial care. These are incorporated in vignettes using the factorial survey approach, and distributed to 38 swedish opiate care professionals. The results show that while the variables family/network, housing and psychosocial care have a relatively coherent influence on professional judement, work does not. However, the single most relevant factor is the clinicians workplace to understand influence om professional judgement. The results are discussed using a framework of recovery capital and judgement theory.