Operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation - en intervjustudie AbstraktBakgrund: I Socialstyrelsens rapport från 2019 identifierades drygt 13 000 vårdrelaterade skador mellan åren 2013–2018. Av dessa ledde 213 till dödsfall, varv av 53% av patienterna genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Orsakerna till dödsfallen varierade mellan kirurgiska skador, vårdrelaterade infektioner och sviktande organ. Rapporten visade även att 39% av de vårdrelaterade dödsfall hade kunnat undvikas. Forskning visar att operationssalen är en särskild utsatt miljö för vårdskador eftersom det multiprofessionella teamet arbetar tillsammans under stor press och där patienten ofta är i ett sårbart och hjälplöst tillstånd. Teamarbetet mellan professionerna är därför viktigt för att kunna utföra en säker och effektiv kirurgi. Dock är brister i teamarbetet en av de vanligaste orsakerna till att komplikationer uppstår under operation.  Motiv: Forskning visar att ett gott samarbete mellan professionerna är grunden för en säker och effektiv kirurgi. Brister i teamarbetet har dock visat öka riskerna för komplikationer under operation, postoperativa vårdskador, mortalitet samt ökade vårdkostnader. Mycket av den rådande forskningen är inriktad på teamarbetet inom hela det operativa teamet och inte mycket från sjuksköterskans perspektiv. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om operation och anestesisjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet under operation och hur det påverkar deras arbetssituation.   Syfte: Att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier: Sjuksköterskans erfarenheter av bra teamarbete, Sjuksköterskans erfarenheter av dåligt teamarbete och Teamets olika roller i operationssalen, och tio underkategorier baserat på deltagarnas erfaraneheter.  Konklusion: Studien visar att erfarenheter av bra teamarbete var relaterat till att ha förståelse för de olika professionerna, att ha en god kommunikation samt en god teamkänsla. Erfarenheterna av dåligt teamarbete var relaterat till för stark hierarki inne på salen, stress och att det berodde på personen man arbetade med. / Operating room nurses’ and anaesthetic nurses’ experience of working together with different professional categories during surgery – an interview study Abstract   Background: In the National Board of Health and Welfare's report from 2019, just over 13,000 care-related injuries were identified between the years 2013–2018. Of these, 213 led to deaths, of which 53% of patients underwent surgery. The causes of death varied between surgical injuries, healthcare-associated infections and failing organs. The report also showed that 39% of care-related deaths could have been avoided. Research shows that the operating room is a particularly vulnerable environment for healthcare injuries because the multi-professional team works together under great pressure and where the patient is often in a vulnerable and helpless state. The teamwork between the professionals is therefore important to be able to perform a safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork are one of the most common reasons why complications occur during surgery. Motive: Research shows that good collaboration between professionals is the basis for safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork have shown an increased risk of complications during surgery, postoperative care injuries, mortality and increased care costs. Much of the current research is focused on teamwork within the entire operative team and not much from the nurse's perspective. This study may result in increased knowledge about surgery and anesthesia nurses' experiences of teamwork during surgery and how it affects their work situation.  Aim: To examine operating room nurses´ and anaesthetic nurses´ experience of working together with different professional categories during surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews with four surgical nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three main categories: the Nurse's experiences of good teamwork, the Nurse's experiences of poor teamwork and The different roles of the team in the operationgroom, with ten subcategories arose based on the participants' experiences Conclusion: The study shows that experiences of good teamwork were related to having an understanding of the different professions, having good communication and a good team spirit. The experiences of bad teamwork was related to hierarchy inside the operating room, stress and personal issues depended on who they worked with depended on personal characters.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Operationsteamet består av ett komplext samspel mellan olika professioner som tillsammans ska arbeta kring patienten vid kirurgiska ingrepp. Kirurgisk säkerhetschecklista [KSC] är ett redskap som ska bistå med hjälp för samarbetet och kommunikationen inom operationsteamet. Det finns en stor mängd forskning som bevisar hur KSC förbättrar mortalitet, morbiditet och patientsäkerheten, trots detta har operationsteamet bristande följsamhet gentemot KSC. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva operationsteamets uppfattningar av att använda KSC. Metod: Litteraturöversikten baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades, sönderdelades, tematiserades och sammanfogades till denna översikts resultat. Resultat: KSC kunde bidra till förbättrat teamarbete, kommunikation, och arbetsmiljö på operationssalen, samtidigt uppmärksammades olika hinder med samarbetet kring KSC. Personliga attityder, ställningstaganden och övertygelser hos de olika professionerna var faktorer som påverkade teamarbetet. Hur operationsteamet var lett påverkade även samarbetet kring KSC. Upplevelsen av tidsbrist och svårigheter med timing försvårade genomgången av KSC. Slutsats: Det är essentiellt att förstå den komplicerade arbetsmiljön på operationssalarna och hur KSC kan underlätta arbetet i operationssalen men även vilka faktorer som försvårar för operationsteamet att arbeta säkert. För att bilda en djupare uppfattning om operationsteamets komplexitet och arbete med KSC krävs vidare forskning. Resultatet av denna litteraturöversikt skulle kunna bistå med hjälp för klinikerna i sitt arbete kring säkerheten och samarbetet på operationssalarna. / Background: The surgical team consists of a complex interaction between different professionals who work together around the patient during surgical procedures. Surgical Safety Checklist [SSC] is a tool that should assist the interaction and communication within the surgical team. There is a great deal of research that proves how SSC improves mortality, morbidity and patient safety. The surgical team has despite that a lack of compliance with SSC. Aim: The aim of this litterateur review was to describe the surgical team’s perceptions of using the SSC. Method: The literature review was based on 14 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed approaches. The articles were quality checked, analysed, broken down, thematized and merged into the result of this overview. Result: SSC was able to contribute to improved teamwork, communication, and work environment in the operating room, while at the same time various obstacles were highlighted with the collaboration around SSC. Personal attitudes, standpoints and beliefs within the various professions were factors that influenced teamwork. How the surgical team was led also affected the collaboration around SSC. The experience of lack of time and difficulties with timing made the performance of SSC more difficult. Conclusion: It is essential to understand the complicated work environment in the operating rooms and how SSC can facilitate the work in the operating room, also what factors hinder the operating team to work safely. In order to form a deeper understanding of the complexity of the operation team and their work with SSC, further research is needed. The result of this literature review could be of assistance to clinics in their work to improve safety and collaboration in the operating rooms.

In addition to cancelations and delays of needed surgical procedures, serious or fatal complications can occur when patients with low health literacy do not comply with preoperative instructions. The purpose of this quality improvement project was to provide more insight about ways to decrease on cancelled and delayed surgical procedures in low health literacy patients' due to noncompliance with preoperative fasting instructions. The project was informed by the reach, effectiveness, adoption, implementation, and maintenance model (King, D. K., Glasgow, R. E., and Leeman-Castillo, B. (2010). The project question centered on whether health literate preoperative fasting instructions could decrease cancellations and delays of surgical procedures in low health literate patients. The project setting was conducted at a doctor's office. Interventions and changes to the preoperative instruction sheet were evaluated by using the preoperative communication checklist (POCC) which was developed for this project study. A 3-month pre-post POCC intervention design was used to evaluate changes in the numbers of cancelled and delayed surgical cases among 30 low health literate patients at a local community physician's office. The Newest Vital Sign which is a health literacy skill level assessment tool developed by Pfizer (2012), was used to assess patient health literacy. 30 (13 women and 17 men) who were aged 17-75 were enrolled. Pre-intervention, the and cancellation rate was 16.67%. Post intervention, there was a zero percent cancellation rate. This project has potential to produce positive social change by empowering patients with health literacy instructions for better understanding of what is being asked of them when having surgical procedures. This knowledge may result in better patient outcomes.

The main purpose of this multiple case study is to investigate how high school history teachers in Sweden use historical explanations in their classroom teaching.  Specifically, the study explores how explanations are constructed in the clasroom interactions, and what thinking tools, if any, the teachers use to help students grasp central aspects of the historical explanation in question. The case study is based upon observation data from the classrooms of five Swedish high school teachers. A theoretical underpinning of this study is that historical explanations are best understood as cases of complex causality. In order to describe these cases as they are presented in the context of a classroom, a model for analysis is used which draws upon research conclusions from several fields, chiefly instructional theory (Gaea Leinhardt), theory of history (C.Behan McCullagh) and historical thinking (Peter Seixas). The study presents each teacher as a separate case in one chapter, while another chapter focuses on what different tools each teacher uses in his/her explanations. In the last empirical chapter, the teachers’ explanations are discussed in relation to how they emphasize and relate to diffent historical thinking concepts. The study shows that while explanations are intimately interconnected with causality, their use is intertwined with other historical thinking concepts. Furthermore,  teachers use a multitude of different tools when working with  explanations. While certain tools aim at reinforcing students’ thinking about causality, they may simultaneously weaken the explanation’s value for something else, such as historical empathy. Thus, the importance of planning for specific teaching objectives is emphasized by the study. / Förmågan att resonera om orsaker och konsekvenser för att därigenom förklara historiska skeenden är en central förmåga i historisk kunskap. Hur gör lärare när de arbetar med historiska förklaringar i undervisningen? Den frågan är utgångspunkten för denna studie, som bygger på klassrumsstudier av fem yrkesverksamma historielärares undervisning. Särskild vikt läggs vid att identifiera olika redskap som lärarna använder för att tydliggöra olika aspekter av förklaringar i undervisningen.  Undersökningen visar hur förklaringar i undervisningspraktiken påverkas av faktorer som kursinnehåll, elevgrupp och undervisningens målsättningar. Ett antal didaktiska redskap för att arbeta med förklaringar identifieras. Vidare visar undersökningen också hur förklaringar i undervisningspraktiken kan vara sammanflätade med andra aspekter av historisk kunskap, som historisk empati och källhantering.

A recurring concept for social workers to relate to in child protection investigations and assessments of parenting capacity is the concept of good enough. There is no clear definition about the concept in research or literature. The purpose of this study is, therefore, to investigate how social workers in child protection relate to the concept of good enough and how their understanding might affect the assessments and investigations. To fulfill the purpose, semi- structured interviews have been held with four social workers. The results have been analyzed while relating them to scientific research and theories about discretion in human service organizations, Banks' (2012) thoughts about values in social work and Thompson's (2016) Personal, Cultural and Structural (PCS) analysis model.  The results show that social workers in Child Protection have room for discretion. This space is affected by the organization's framework. If the room for discretion is being restricted because of lacking resources, the concept of good enough may look different as it relates to the current situation of the social worker. Good enough is also affected by the social worker's subjective knowledge, intuition, and experience. Normative values on family situations may influence what is considered acceptable in parenting and children's living conditions. Factors such as culture, ethnicity, religion, disability, and gender identity could, therefore, impact on the assessments and decisions. If the social worker is not aware of these normative values and factors, they could have a discriminatory effect on the families who are being investigated.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbas 10–20% av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp av komplikationer. Forskning visar att operationsavdelningen är ett högriskområde gällande patientsäkerhet. Operationsavdelningen är en komplex arbetsplats med högt arbetstempo som involverar flera olika professioner. Effektiv kommunikation är en central del i teamarbete och förbättrar operationsteamets samarbete, vilket i sin tur minskar risken för att en negativ händelse sker. Dock är brister i kommunikationen en av de vanligaste orsakerna till att fel, skador och misstag uppstår i samband med en operationMotiv: Majoriteten av de vårdrelaterade skador som sker i samband med en operation beror på ofullständig kommunikation och informationsöverföring. Genom att undersöka operationssjuksköterskans erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten kan det ge operationssjuksköterskan, men även andra professioner i det interprofessionella operationsteamet, bättre insikt i vilka situationer som påverkar kommunikationen och kan orsaka att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Operationssjuksköterskors erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten. Metod: Kvalitativ intervjustudie med individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt nio operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån deltagarnas erfarenheter framkom tre huvudkategorier med tre respektive underkategorier; God kommunikation, Dålig kommunikation och Förutsättningar för säker vård. Konklusion: Studiens resultat visar att kommunikation är ett viktigt verktyg för intraoperativ vård och har stor betydelse för patientsäkerheten. Intraoperativ kommunikation påverkas av olika förutsättningar som inverkar på kommunikationens funktionalitet och kvalité likväl positivt som negativt. God kommunikation karaktäriseras av tydlig information, samspel inom arbetsteamet och individuellt ansvarstagande. Bristande kommunikation karaktäriseras av störningar inne på operationssalen, otydlig eller utebliven verbal kommunikation samt undermålig överrapportering vid personalbyte. / Background: According to the National Board of Health and Welfare 10-20% of all patients who undergo surgery suffer from complications. Research shows that the operating room is a high-risk area regarding patient safety. The operation department is a complex workplace with a high work pace which involves several professions. Effective communication is a central part of teamwork and improves collaboration, which in turn reduces the risk of a negative event occurring. However, shortcomings in communication are one of the most common reasons why error, injuries and mistakes occur in connection with a surgery. Motive: The majority of the care-related injuries that occur in connection with an operation are due to incomplete communication and information transfer. By examining the surgical nurse's experience of intraoperative communication and its significance for patient safety, it can give the operating room nurse’s, but also other professionals within the interprofessional surgical team, better insight into the situations that affect communication and can cause patient safety to be compromised. Aim: Operating room nurse’s experience of intraoperative communication and its significance for patient safety.  Methods: Qualitative interview study with individual semi-structured interviews. A total of nine operating room nurses was interviewed. Collected data were analyzed with qualitative manifest content analysis.  Result: Based on the participants' experiences, three main categories emerged with three subcategories respectively; Good communication, Poor communication and Prerequisites for safe care. Conclusion: The results of the study show that communication is an important tool for intraoperative care and is of great importance for patient safety. Intraoperative communication is affected by various conditions that affect the functionality and quality of the communication, both positively and negatively. Good communication is characterized by clear information, interaction within the work team and individual responsibility. Lack of communication is characterized by disturbances inside the operating room, unclear or nonverbal communication and substandard over-reporting when changing staff.

No description available.

No description available.