Intensivundervisning i matematik, lärares perspektiv utifrån organisation, lärande och motivation har i studien studerats med utgångspunkt i metoden “Response to intervention”, RTI. RTI används bland annat för att stärka elever i matematiksvårigheter, metoden vilar på forskning och beprövad erfarenhet (DCSF, 2010). I Sverige har Sterner utifrån RTI utarbetat en modell kring intensivundervisning i matematik. Denna modell har spridit sig över hela landet och ett flertal projekt har genomförts. Syftet med denna studie är att studera intensivundervisning i matematik utifrån hur den kan organiseras på svenska skolor samt vilken påverkan lärare upplever att intensivundervisningen i matematik har på elevers lärande och motivation i ämnet matematik. För att ta reda på detta har metoden varit kvalitativ, i form av intervjuer med  4 stycken verksamma lärare. En intensivlärare och tre matematiklärare. Resultatet som framkom utifrån organisation var positivt till den pågående intensivundervisningen i matematik men utvecklingsmöjligheter lades fram. När det gäller lärande och motivation så framkom ett positivt samband där elevens framsteg kan  relateras mot elevens motiveringsgrad. Resultatet visar även att lärarna upplever ett ökat matematikintresse hos eleverna.

The primary focus of RtI has been at the elementary school level. However, over the past few years there has been a shift, and RtI has been expanding to secondary schools. Through this expansion, it is unclear if RtI has been effectively implemented at the secondary level. The ultimate goal for any school implementing change is institutionalization or sustainability. Therefore, this qualitative case study examined the institutionalization or sustainability of RtI systems in one high school. This study was designed to deepen the understanding of secondary RtI and to add to the literature on RtI at the secondary level. The purpose was to understand how one secondary school addressed the complexity and uniqueness of the secondary environment while sustaining RtI practices. The participants in this study shared several research-based practices that they believed assisted struggling students to become academically successful. The findings regarding RtI practices and implementation were supported by researchers whose works were analyzed in the literature review. The study concluded that understanding the phases of change, the three major forces which influenced change and a clear, well thought out plan are vital components to success.

Grundläggande kunskaper i aritmetik är centralt inom matematiken och effektiva strategier samt kontinuerlig övning gynnar alla elever. Arbetet syftade till att utforma och pröva om en helklassintervention, RtI nivå ett, inom grundläggande aritmetik gav effekt. Interventionen genomfördes under tre veckor i två årskurs sexklasser som fick undervisning i korta pass tre gånger per vecka. Undervisningen strukturerades utifrån explicit undervisning och CRA-metoden där undervisningen börjar på konkret nivå övergår i representativ och slutligen i abstrakt nivå. Eleverna fick undervisning i olika strategier för huvudräkning inom subtraktion samt möjlighet att öva huvudräkning inom subtraktion i talområdet 0 - 20. Studien var ett kvasiexperiment med förtest och eftertest i både interventionsgrupperna och kontrollgrupperna. En statistisk signifikant effekt kunde mätas då interventionsgruppens medelvärde förbättrades mer än kontrollgruppens inom huvudräkningstestet. Ingen transeffekt uppmättes för algoritmräkning inom subtraktion.

The purpose of this study was to identify and understand relationships between educators' perceived skills, observed practices, and stated beliefs - as well as the impact of evidence-based professional development upon those relationships - during the first year of ongoing school-based implementation for Florida's Statewide Problem- Solving/Response to Intervention (PS/RtI) Project. The PS/RtI model is conceptualized as providing a data-based template to drive student service delivery decisions; as providing a tiered framework of assessment and evaluation to maximize efficiency of allocated school funds; and as defining the determination of eligibility for special education services to be based solely upon a continuous necessity of resources/services beyond those typically available in the general education setting. The current study analyzed existing data from Florida's statewide PS/RtI project, collected during the 2007-2008 school year. During specified professional development sessions, educators provided responses to various questions about their beliefs regarding, perceptions of competency within, and estimated observational frequency of, critical components constituting the PS/RtI model. Three specific research questions were investigated from analysis of these responses; specifically: (1) What is the relationship between beliefs about a training objective, and the self-rated perception of skills and frequency of observed practices associated with that objective, (2) What are the effects of specific skills training on the relationship between self-reported beliefs, and associated perceptions of skills and frequency of observed practices, and (3) What is the relationship between initial (pre-training) and time two (post-training) measures of self-reported beliefs and perceived skills related to data usage, and of self-reported beliefs, perceived skills, and observed practices related to academic instruction? This study found that, for the first year of implementation, initial educator beliefs regarding evidence-based instruction and data-based decision making were only slightly related to self-perceived competence in these areas; furthermore, independent of any effect that skills training may have had upon educator survey scores, the relationship between beliefs, skills, and practices scores did not significantly differ over the first year of implementation. Implications of the findings for practice, including scaling up of RtI implementation efforts, are discussed.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur en intervention, på Tier 2, genom explicit intensivundervisning påverkar elever i årskurs 4 kunskaper inom grundläggande taluppfattning och aritmetik inom talområdet 0 – 20 och om eventuell effekt kvarstår över tid. För att kunna besvara syftet genomfördes en experimentell studie. Elever från två skolor, screenades för att synliggöra vilka elever som var i behov av intervention. Utifrån screening, förtest, gjordes ett urval av 32 elever i behov av intervention och dessa randomiserades in i interventionsgrupp respektive kontrollgrupp. En evidensbaserad systematisk och strukturerad intervention utformades, som byggde på CRA där undervisningen går från det konkreta (C) via det representativa (R) till det abstrakta (A). Eleverna tränade på talkombinationer och aritmetik genom arbetssättet I do, We do och You do, där läraren inledningsvis demonstrerar för att sedan guida och slutligen låter eleverna arbeta självständigt. Interventionen pågick under 3 veckor med 5 lektioner per vecka á 20 minuter. Resultatet baseras på, medelvärden från, förtest, eftertest och eftertest efter 3 respektive 9 veckor och analyserades genom Mixed ANOVA. Analysen visar på en statistiskt signifikant effekt i jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp och att effekten för interventionsgruppen kvarstår över tid. Kontrollgruppen genomför interventionen under studiens färdigställande och deras resultat visar på en statistiskt signifikant effekt. Genom den goda effekt som interventionsgruppen visade och även kontrollgruppen efter genomförd intervention, visar att RTI som organisationsstruktur för specialpedagogisk verksamhet och explicit intensivundervisning kan vara effektiva för att ge stöd till elever i matematiksvårigheter inom grundläggande taluppfattning.

Syftet med den här studien var att undersöka huruvida en intervention innehållandes explicit undervisning förbättrar elevers kunskaper i matematik. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvantitativ deduktiv experimentstudie. Studien är genomfördes på elever i årskurs 1 på ett gymnasium som läste matematikkursen Ma1b. I enlighet med RTI nivå 2 var elever som riskerar att hamna i svårigheter att uppnå kunskapskraven föremål för deltagande i studien. För att identifiera vilka elever som var aktuella för deltagande genomfördes två förtest i enlighet med Smart RTI. Elever som bedömdes icke godkända på de båda förtesten var aktuella för deltagande vilket resulterade i ett urval om 30 elever. Urvalet randomiserades till två grupper, interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomgick en intervention i 14 veckor bestående av explicit undervisning 1h/vecka utöver elevernas ordinarie undervisning. Eleverna undervisades under interventionen i grupper om 2–4 elever.    Innehållet i interventionens explicita undervisning syftade till att förbereda eleverna inför den kommande veckans ordinarie undervisning. Interventionens ämnesinnehåll varierade därmed över tiden. Kontrollgruppen fick inte någon extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen som alla elever får. Under interventionstiden genomförde samtliga deltagande elever fyra test vilka alla gav mätvärden att analysera. Gruppernas medelvärden jämfördes vid varje testtillfälle och oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida studiens resultat var signifikant.   Studiens resultat visar att interventionen hade medelstor till stor effekt vid samtliga mättillfällen till förmån för den aktuella interventionsgruppen. Trots att stickproven är små är resultaten delvis signifikanta. Stickproven var små på grund av elevernas bristande närvaro på interventionstillfällen och testtillfällen vilket antas kan ha påverkat signifikansen. RTI som undervisningsmodell och explicit undervisning har i studien visat sig vara effektiva för att ge de deltagande eleverna stöd i sin kunskapsutveckling och öka elevernas färdigheter inom matematik.

Intensivundervisning i matematik - att vara eller icke vara. En problematisering av intensivundervisning i matematik. / Intensive education in mathematics - to be or not to beA problematization of intensive education in mathenatics

Response to Intervention (RTI) programs are designed to support students at risk of failing in school due to academic or behavioral problems. When RTI programs are applied inconsistently due to teachers' resources or knowledge, students may be wrongly identified for special education services. The purpose of this qualitative bounded descriptive case study was to explore K-4 general education teachers' experiences with RTI program implementation and the extent teachers used the RTI program in their classrooms. This study was guided by Gagné's conditions of learning theory. A purposeful sampling of 10 K-4 general education teachers, who taught an RTI program, volunteered and participated in individual semistructured interviews and classroom observations. Data were analyzed thematically using open, axial, and thematic coding. Participants revealed they needed materials and time to prepare and use interventions and desired parental participation in team meetings. Numerous interventions, large class sizes, and scheduling constraints with specialists were obstacles implementing RTI. Academic specialists' expertise, teaching methods, and assessment data assisted planning and implementing RTI in the classroom. Teachers demonstrated a high frequency of events of learning in lessons. Based on the findings, it is recommended that district personnel develop a tiered system of teacher support and a shared vision for an RTI plan, provide teachers with necessary materials and resources to deliver instruction, and plan actions for parental involvement. These endeavors may contribute to positive change by improving general education teachers' instruction to help students at risk of failure to be successful, thus, reducing unnecessary special education referrals.