The purpose of this quantitative study was to investigate differences among special education enrollments for specific learning disabilities (SLD) and other disabilities within districts using school-wide response to intervention (RTI). Differences between rural and suburban school districts during the phases of the insufficient criterion rollout for SLD identification were explored as were environmental factors' impact on RTI implementation. Systems theory framed how concerns in rural districts impact the ability to use RTI data for special education enrollment. The research questions examined prevalence rates of SLD and other disabilities, compared RTI implementation fidelity in rural and suburban districts, and explored environmental factors' impact on RTI fidelity. A repeated measures ANOVA, a series of ANOVAs, and a multiple regression analysis were used with archival data (274 cases) to examine the relationships between the variables. Results indicated rural schools are increasing identification of students with other disabilities and decreasing identification of students with SLDs. Compared with suburban schools, rural schools' SLD rates are not declining as quickly, while other disabilities increased to rates similar to that found in suburban settings. There were no significant differences between rural and suburban districts in RTI implementation fidelity; however, overall staff salary appears to impact RTI fidelity rates, especially in rural districts. Further research is needed to explore changes in special education enrollment practices and environmental factor's role in these changes. This study provides groundwork for positive social change by recognizing differences between school districts in identifying disability areas and obtaining necessary resources to implement new educational initiatives.

No description available.

No description available.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.

För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.

Syftet med studien var att undersöka möjligheten att stärka förståelsen för bråk som tal hos elever med bristande taluppfattning, genom en kort intervention i matematik. I studien ingick fyra elever i årskurs 6 som alla är i svårigheter i matematik. Interventionen genomfördes under tre veckor och föregicks av en baslinjetestning. De nio lektionerna genomfördes som enskild undervisning. Lektionerna var strukturerade efter metoden CRA och explicita instruktioner. Studien är en experimentell fallstudie med single case-design med multipel baslinje. Data samlades in med hjälp av tre tester som testade tallinjeestimering, bråktalsjämförelse och ekvivalenta bråk. Testerna genomfördes under baslinjetestningen, under interventionen och även som ett fördröjt eftertest. Resultatet visade inte på någon signifikant förbättring av elevernas förståelse för bråk om vi endast utgår från resultatet på dessa tester. Om vi däremot jämför resultatet på det för- och eftertest som gjordes ser vi att eleverna utvecklade sina kunskaper om bråktal. Elevernas inställning till matematik och tilltro till den egna förmågan undersöktes också före och efter interventionen. Någon skillnad kunde inte konstateras. Däremot upplevde elevernas ordinarie lärare en positiv förändring hos eleverna efter interventionen. Eleverna var mer positiva till matematik och mer aktiva under lektionerna.

No description available.

This study was designed to evaluate the effects of a Concrete Representational Abstract (CRA) instructional model on Tier 2 first-grade mathematics students in a Response to Intervention model. Twelve students were instructed three times a week using the Expeditions to Numeracy program. The Test of Early Mathematics Ability-3rd edition results overwhelmingly indicated dramatic student growth. A t-test, which included all twelve students in the study, was found to be statistically significant (t=5.79, p<.01). The effects of a CRA instructional model on students' computational fluency were measured through the use of the curriculum based assessments given weekly to all first-grade students. Only those students who had not yet met the first-grade benchmark were included in the analysis of growth over time. All intervention students showed significant growth on their CBM scores throughout the study, exceeding the recommended weekly growth of 0.35. Two-thirds of the students exceed the recommended growth by two or more points. A single-subject analysis of the CBM data all indicated the strong student growth. The analyses of the student growth on the CBMs, as well as the variables that affect this change, were also analyzed using Growth Curve Modeling. The final model of analysis indicated the treatment group's slope was statistically significantly greater than the slope for other members of the study, including those students progressing at a typical first-grade level and therefore not eligible for services. These results indicate a statistically significant affect of a CRA instructional model when used with Tier 2 students in a Response to Intervention Model on students' computational fluency and mathematical achievement. / CITE/Mathematics and Science Education

Studien syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur vi kan driva kvalitetsförbättringar och därmed öka kundvärdet inom det svenska utbildningssystemet. Studien genomförs med en systematisk litteraturöversikt av artiklar om RTI-modellen. Kategoriseringen sker utifrån Bergman och Klefsjös (2012) hörnstensmodell för offensiv kvalitetsutveckling samt strukturkvalitet som en av kvalitetsdimensionerna i Österbergs (2014) analysmodell för det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.   Förutsättningarna för att driva kvalitetsförbättringar med hjälp av RTI-modellen går att sammanfatta med; kompetent personal, rätt utrustning för att genomföra och analysera screeningar av eleverna, samt tid och stöd för arbetet. Samtliga värderingar i hörnstensmodellen nämns i artiklarna, vilket gör att vi kan anta att RTI-modellen går att använda för att utveckla kvalitet och skapa kundvärde i skolan.   Det krävs även en kultur som värdesätter mätning samt att arbeta med data för att RTI-modellen ska bidra till kvalitetsutveckling. Eftersom det amerikanska skolsystemet, där RTI-modellen hittills tillämpats, är mer resultatinriktat än det svenska kan vi utgå från att det amerikanska systemet är mer gynnsamt för att implementeringen av modellen ska vara framgångsrik. / The education system has historically had a reactive rather than a proactive approach to its customers, that is, students' needs and the conditions for achieving the school's goals. A reactive way of working is still the norm, although today we are aware that the effect of reactive improvements is limited. We are in a paradigm shift where the education system seeks to find models that are based on a modern view of quality, which means putting the customer's needs at the center.   The aim of the study is to contribute further knowledge of how we can drive quality improvements, thus increasing customer value within the Swedish education system. The study is conducted with a systematic literature review of articles on the model Response to Intervention. Categorization is based on Bergman and Klefsjö (2012) model for quality development based on customer needs and satisfaction, and Österbergs (2014) structural quality dimension.   The prerequisites for driving quality improvements using the RTI model can be summarized with; competent staff, the right equipment for carrying out and analyzing screenings of the students, as well as time and support for the work. All the values in the quality management model are mentioned in the articles, which allows us to assume that the RTI model can be used to develop quality and create customer value in the school.   It also requires a culture that values measurement and working with data in order for the RTI model to contribute to quality development. Since the US school system, where the RTI model has been applied so far, is more result-oriented than the Swedish, we assume that the US system is more beneficial for the implementation of the model to be successful. / <p>2018-06-27</p>

Syftet med följande studie är att studera vilka bestående resultat som kan utläsas ett år efter en avslutad pilotstudie av en Response to Intervention (RTI) i grundläggande taluppfattning. En jämförelse har genomförts mellan en experimentgrupp och en referensgrupp, där referensgruppen inte tagit del av RTI. Studien tittar även närmare på hur de elever som uppvisade störst svårigheter i grundläggande taluppfattning lyckades i uppföljningsstudien ett år efter avslutad intervention. Uppföljningsstudien är kvantitativ och baseras på testresultat som genomfördes före och efter RTI. Uppföljningsstudien använde sig av exakt samma tester och genomfördes på exakt samma vis som den tidigare pilotstudien för att göra tillförlitligheten så stor som möjligt. Testerna som användes var AG 1 på 3 minuter och AG 2 på 4 minuter.  Metoden har varit kvantitativ där testresultat från AG 1 och AG 2 samlades in och analyserades. Tillvägagångsättet har varit att sammanställa och dokumentera både tidigare tester från pilotstudien och testerna i uppföljningsstudien. Därefter analyserades resultaten på testerna för att studera likheter och skillnader mellan experimentgrupp och referensgrupp. Studien visar på en tydlig effekt av RTI där experimentgruppens elever når höga testresultat på AG 1 och AG 2 i uppföljningsstudien maj 2019. Resultatet stärker teorin om att RTI är en intervention som kan ge positiva och bestående effekter på elevers grundläggande taluppfattning över tid. / The aim of this study is to investigate if Response to Intervention (RTI) was successful in terms of achieving consisting results, one year after a RTI of foundational number sense. A comparison is made between an experiment group and a reference group, where the reference group was not participating in the RTI. Additionally, this study has an aim to investigate how the students showing the greatest difficulties in foundational number sense succeeded in a follow-up study one year after the intervention. The follow-up study is quantitative and based on tests results performed before and after the RTI. The follow-up study used the same tests performed with the same circumstances as the earlier pilot study to achieve reliability. The test was AG 1 (Diamant) in 3 minutes and AG 2 (Diamant) in 4 minutes.     A quantitative method was used where test results from AG 1 and AG 2 were collected and analyzed by quantitative measures. A compilation of the results were made and documented, both previous tests results from the pilot study, and test results from the follow-up study. Thereafter, the results were analyzed to discover similarities and differences between the experimental-group and the reference-group. The study shows a significant effect of the RTI where the experimental group´s students reach high test result on AG 1 and AG 2 in the follow-up study May 2019. The result strengthens the theory that RTI is an intervention that can provide positive and consisting effects on student’s foundational number sense over time.