The purpose of this study was to identify what kind of climate headlines that people aged 18 to 25 think are most interesting and attractive. The theoretical framework used in the essay is framing theory and relevance theory. Framing theory is used to understand how journalists think when they form a headline. Relevance theory is applied to understand how the reader reacts when reading a headline. The headlines we studied are exclusively about the climate and climate change. To make an accurate analysis we used mixed methods to get both a quantitative and qualitative analysis.  The study gathered data from a survey with 70 respondents who evaluated 24 headlines, expressing their likelihood of continuing to read the full article. The analysis and discussion presented multiple themes and indicators derived from the results. These themes came from already existing research about how journalists tend to frame news about the environment. One notable finding indicates that headlines featuring quotes from environmental experts are the most appealing to individuals aged 18-25. Furthermore, we also concluded that the likelihood of an article being read often depends on the reader's preconceptions about the subject.

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.

I den här uppsatsen undersöks hur sexualbrottsartiklar är uppbyggda i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Fokus kommer att ligga på rubriker. Det finns mycket forskning om genus och media men inte specifikt om dessa typer av artiklar. Uppsatsen har utgått från ett genusperspektiv med kvinnan som offer och mannen som gärningsperson, eftersom det är kvinnor som i högst utsträckning utsätts för våldtäkter.  Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att 7,8 procent av kvinnor uppgav att de utsatts för sexualbrott 2022. Majoriteten av dem som misstänks för våldtäkt eller andra sexualbrott är män.  Genom en kvantitativ innehållsanalys kodades 100 artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen utifrån genus- och gestaltningsteorin. I den här studien undersöks hur rubrikerna och artiklarna är uppbyggda, vad de innehåller och vem som får uttala sig i detta ämne. Vårt resultat visar att rubrikerna ofta handlar om flera saker och att kvinnan är det vanligaste subjektet i dessa artiklar. Utifrån vårt resultat kan vi också se att det ofta är polisen som får komma till tals med talminus eller att ingen uttalar sig med talminus. En anledning till detta är att det är vanligare att texterna inom ämnet är notiser, och i en notis har man inte alltid ett talminus.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ”extra” samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen. Det framkommer bland annat attanvändandet av rubriker med den tillagda titeln ”extra” har ökat markant från och med 1994,något som troligtvis har med sviktande försäljningssiffror att göra. / The paper is a quantitative and explorative study in how Aftonbladets main headlines on theirfirst pages has developed during a period from 1944 to 2004. Seven one year episodes wereinvestigated with one decade’s separation. Thereafter those issues where headlines that wore the epithet “extra” and had so called tabloid-words as well as when the newspaper hasclaimed to sit exclusively on the reported material were picked out. The writers has wanted toview how those three concepts has developed and being used during the investigated periodsince there has been a more increasingly use of so called sensation journalism by the tabloid.It appears that the use of so called “extra-headlines” has increased significantly as from 1994,something that most likely is connected to failing sales.