• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 10
  • 9
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Implementering av SBAR- vägen till gemensamt lärande : Studie av implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning

Korszunowa, Alicja January 2012 (has links)
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress. Syfte: Att studera implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning med fokus på stra-tegier som kan underlätta processen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med analytisk ansats. Den baseras på tio intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på vårdavdelningen. Dessutom har en kvantitativ basundersökning om samarbets- och säkerhetsklimatet (enligt Safety Attitude Questionnaire) och kommunikationen genomförts under implementeringen, mars 2011-december 2011. Resultat: På vårdavdelningen har ca 95 % av sjuksköterskor och ca 70 % av läkare har fått ut-bildning i SBAR och flertalet av dessa har fått repetitionsutbildning. Sjuksköterskorna upplever en förbättring i den intraprofessionella kommunikationen efter att SBAR implementerats. Sjuk-sköterskorna beskriver att kommunikationen efter implementeringen följer SBAR strukturen i högre utsträckning, den är saklig och mer avgränsad samt innehåller i högre omfattning än tidi-gare en planering för och uppföljning av patientens vård. Endast enstaka läkare anger att de an-vänder SBAR i den intra- och interprofessionella kommunikationen. I den kvalitativa studien har såväl strategier som underlättar implementeringen av SBAR som fallgropar identifierats och beskrivits. De strategier som identifierats handlar om bl.a. ledningsan-svar, definiering av ansvar och roller i vård-teamet, skapande av mötesstrukturer för tvärprofess-ionellt samarbete, kommunikation och helhetssyn, identifiering och förebyggande av hierarkiska strukturer och introducering av förbättringskunskap i projektets genomförande. De fallgropar som identifierats har att göra med bristande föranalys, otydliga uppdrag, brister i resurser som metodstöd och tid, bemötande av kritiska röster, bristande läkarmedverkan, yttre påverkans fak-torer. Resultaten av den kvantitativa enkätundersökningen visade att det inte finns några skillna-der mellan läkarnas och sjuksköterskornas uppfattning om säkerhetsklimat eller samarrbete och kommunikation med den egna arbetsgruppen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan läkare och sjuksköterskor beträffande det gemensamma samarbetet och kommunikationen där sjuksköterskor uppfattar samarbetet och kommunikationen som mindre väl fungerande (Bilaga 1-3) Diskussion: Implementeringsprocessen visat sig vara kunskaps- och meningsskapande genom den ovan beskrivna analytiska ansatsen. Resultaten visar att implementeringen av SBAR behöver kompletteras med flera andra åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ökat tvär-professionellt samarbete och kommunikation. Studien bekräftar det kommunikationsgap som finns mellan sjuksköterskor och läkare och behovet av förståelse för varandras olika roller och ansvar för att kunna skapa en helhetssyn med fokus på patienten i vården. Identifiering och före-byggande av de hierarkiska strukturer samt tydliggörande av innebörden i ledarskapet i vårdtea-met har visat sig vara avgörande. Implementering av SBAR är en satsning på en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och kräver tydlig och engagerat ledning. / Background: Poor professional communication and information transfer are main causes for medical error in the health care systems. The complexity in health care organisations in combina-tion with human factors issues raises a demand for structured and standardised communication. One challenge is to implement standardised communication models and study its effect on pa-tient safety and working conditions. SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommen-dation) is a knowledge based communication model, developed to transfer critical information in complex work environments, both in normal and stressful conditions. Aim: To study implementation of SBAR on a Cardiology ward with focus on strategies that could facilitate the process. Method: Ten qualitative interviews with members of staff during the implementation process and quantitative data (130 anonymous questionnaires among staff, Safety Attitude Questionnaire, SAQ, during the implementation of SBAR have been collected (March- December 2011) Results: 95 % of the nurses and 70 % of the physicians have received SBAR education. In the interviews, the nurses describe an improved intra-professional communication after the imple-mentation of SBAR. The nurses also describe the communication to be more focused on the patients’ care, follow the SBAR process. However, only a few physicians explain that they are using SBAR in the intra- and/or inter professional communication. Strategies (leadership, role definitions within the team, structure for multi-professional cooperation, identification and prevention of hierarchical structures and introduc-tion of improvement knowledge) and hinders (limited clinical analyses before the project, unclear assignment, limited resources e.g. time and methodology, handling critical voices, limited input from physicians and external impact factors) for implementation of the SBAR model were identi-fied. The response rate for the baseline SAQ questionnaire was 94 % among nurses and 69% among physicians. No differences were found in nurses and physicians’ attitudes on safety climate and teamwork within their own groups. Some significant differences however were found concerning cooperation and communication between the two groups; nurses were less satisfied with cooperation and communication compared to the level of satisfaction in the group of physi-cians. Discussion: The implementation process has been meaningful in regards to an increase in knowledge trough the analytic outlook of the study. The result indicates that the actual imple-menting of SBAR requires further steps to create optimal conditions to achieve better results in communication and collaboration in cross-professional teams. The study confirms the communi-cation gap that exist between doctors and nurses and highlights the need for a better understand-ing of each other`s roles and responsibilities, in order to achieve an integral patient-centred ap-proach. It is crucial to identify and to prevent existing structures of hierarchy and to clarify the meaning of leadership within the team. The process of implementing SBAR is an effort to ad-dress one of the most important issues in patient safety and requires firm and committed leader-ship.
12

Säkerhetskulturens påverkan på olycksfallsfrekvens : En undersökning av säkerhetskulturen inom ett företag i livsmedelsbranschen samt förslag på förbättringsaktiviteter / Safety cultures effect on accident frequency : A study of safety culture within a company in the food industry and proposal to actions to improvement

Petersons, Paula January 2017 (has links)
Bakgrund: Livsmedelsindustrin i Sverige omfattar flera olika delbranscher ochhar en stor geografisk spridning samt stor variation på företagens storlek. Totaltsysselsätts idag ca 56.000 personer. Generellt sett är olycksfallsfrekvensen höginom branschen jämfört med andra branscher. Godkända arbetsolycksfall harenligt AFA Försäkring en ökande frekvens för livsmedelsindustrin medan allabranscher totalt sett har en minskande frekvens. Syfte:  Studiens syfte är att få en förståelse för begreppen säkerhetsklimat ochsäkerhetskultur, granska hur anställdas delaktighet påverkar säkerhetskultur ocharbetsmiljöarbete, beskriva metoder för att förbättra säkerhetskulturen i enorganisation samt studera om det finns skillnader i hur säkerhetskulturen i enliten fabrik är jämfört med en större fabrik i ett företag. Metod/Genomförande: Litteraturstudie har genomförts samt granskning avföretagets statistik, andra kartläggningar och organisation avseendearbetsmiljö/säkerhet. En kartlä ggning av statusen på säkerhetskulturen på två avföretagets fabriker gjordes med hjälp av Arbetsmiljöverkets webb-enkät ipappersformat. Resultat:   Svaren på enkäten visar på skillnader mellan hur den lilla fabriken ochden stora fabriken ser på säkerhetskultur. Den lilla fabriken har över lag färresvaga områden. Totalt sätt visade resultatet på att det behövs förbättringar inomområdena ”Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetsförmåga”,”Ledningens involvering av medarbetarna i säkerhetsfrågor”, ”Ledningensrättvisa i säkerhetsfrågor”, ”Medarbetarnas prioritering av säkerhet och grad avriskacceptans” och ”Medarbetarnas upplärning och kommunikation”.Granskning av företagets tillbuds- och olycksfallsrapportering samt årliguppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar på brister isäkerhetskulturen. Slutsats: Litteraturstudier visar på att begreppen säkerhetskultur och säkerhetsklimat saknar entydig definition och är komplexa att förstå. Delaktighethar ett tydligt samband med säkerhetskultur, olycksfallsfrekvens ocharbetsmiljöarbete generellt. Ledningens engagemang och prioritering avarbetsmiljö-/säkerhetsfrågor är av stor vikt för att förbättra säkerhetskulturenliksom att kulturen i företaget är rättvis och lärande. Min bedömning är attArbetsmiljöverkets webb-enkät för att ta tempen på säkerhetskulturen har sinabegränsningar men kan anses som ett bra verktyg på grund av enkelheten och attdet ger förslag på metodik för att arbeta med svaga områden. Nyckelord: Säkerhetsklimat, Arbetsskador, Arbetsolycksfall,Livsmedelsbranschen, Delaktighet, Enkät. / Background: The food industry in Sweden encompasses several different sectors, wide geographical spread and large variations in the company size. Today, approximately 56,000 people are employed. In general, the accident rate is high in the industry compared to other industries. Approved occupational accidents, according to AFA Insurance, have an increasing frequency for the food industry, while all industries have a total decreasing frequency. Objective: the purpose of the study is to gain an understanding of the concepts of safety culture, to examine how worker participation affects safety culture and occupational health & safety, to describe methods for improving the safety culture of an organization, and to study whether there is a difference in the safety culture of a small factory compared with a larger factory in a company. Method/Implementation: Literature study has been conducted as well as a review of company statistics and other surveys and the company’s Health & Safety organization. A survey of the safety culture status at two of the company's factories was made using the Swedish Work Environment Authority's web survey in paper format. Result: The answers to the survey show differences between how the small factory and the large factory are looking at safety culture. The small factory generally has fewer weak areas. Overall, the result showed that improvements were needed in the areas of "Management's safety arrangements and safety ability", "Management's involvement of employees in safety issues", "Management's justice in safety issues," "Employee priority of safety and degree of risk acceptance" and "Employee learning and communication". Review of occupational reports of near misses and accidents as well as annual audit of the systematic work with Health & Safety reveals shortcomings related to safety culture. Conclusion: The concepts safety culture and safety climate lack a clear definition and are complex to understand according to literature studies. Worker participation has a clear connection with safety culture, accident rate and Occupational Health & Safety in general. Management's commitment and prioritization of Occupational Health & Safety issues are crucial for improving safety culture, as well as the culture of the company being fair and promoting organizational learning. The Work Environment Authority's web survey for measuring safety culture has its limitations, yet I consider it as a good tool because of its simplicity and that it proposes methodologies for working with weak areas. Keywords: Safety climate, Occupational accidents, Food industry, Participation, Survey.
13

Systematiskt säkerhetsarbete vid svenska universitet : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer och hinder vi säkerhetsarbetepå svenska universitet / Systematic safety work at Swedish universities : A qualitative study on successful factors and challenges in conducting safety work at Swedish Universities

Mellkvist, Moa January 2023 (has links)
Ämnesområdet säkerhet har kommit att få mer utrymme inom verksamhetsområden som ett resultat av det omvärldsläge som förefaller idag, där kriser och olyckor tycks bli en del av det vardagliga sammanhanget snarare än extraordinära händelser som inträffar då och då. Samhället är en dynamisk plats som ständigt utvecklas, vilket innebär att såväl förebyggande arbete som åtgärder inte kommer att vara detsamma för alltid. Begränsad forskning på hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och förstås utifrån teoretiska utgångspunkter utgör ett incitament att undersöka detta vidare. Universitetet kan likställas med mindre samhällen, sett till exponering och omfång och kräver således ett gediget systematiskt säkerhetsarbete för att säkerställa en trygg och säker tillvaro där risker såväl bedöms som värderas och åtgärdas. Studien syftar till att undersöka hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och ter sig vid universitet i Sverige och genom detta skapa en uppfattning om såväl framgångsfaktorer som hinder. För att ge svar på studiens syfte har styrdokument samlats in från tre mellanstora universitet i Sverige, för att skapa en kunskapsöversikt och förståelse för hur säkerhetsarbetet bedrivs. I tillägg till detta har yrkesverksamma inom säkerhetsområdet vid samma tre universitet intervjuats. Studiens resultat visar på såväl hinder som framgångsfaktorer vid ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Komplexitet föreligger i att nå ut till den stora skalan, och studenter tycks vara den målgrupp som är svårast att nå. Ett intressant fynd i kontrast till detta är att riskmedvetenheten förefaller sig vara lika hög hos studenter som anställda, om än högre. Vidare visar studien att lagar och förordningar sätter ramen för hur det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs vid universitet, utöver de universitetens egna ambitioner, och bidrar till en ökad riskmedvetenhet. / Safety has come to gain more attention in operational areas as a result of the current state of the world, whereas crises and accidents seem to have become part of the everyday context rather than extraordinary events that occur every now and then. Society is a dynamic place that is constantly evolving, which means that both prevention work and measures will have to evolve along with society. Limited research on how systematic safety work is conducted and understood based on theoretical starting points constitutes an incentive to investigate this subject area further. The university can be compared to smaller communities, due to risk exposure and scope, that requires systematic safety work to ensure a safe and secure environment where risks are assessed as well as valued with relevant measures being taken. The study aims to investigate how systematic safety work is conducted at universities in Sweden, and by doing so create an understanding of successful factors as well as obstacles and challenges of conducting a successful safety work. To provide answers to the purpose of the study, documents from three middle sized universities in Sweden have been collected to gain knowledge of how the systematic safety work is being conducted. In addition to this, professionals in the security field at the same three universities have been interviewed. The results of the study show both obstacles and success factors in conducting a successful safety work. Complexity appears in reaching out to the large scale, and students seem to be the most difficult target group to reach. An interesting finding in contrast to this is that risk awareness appears to be just as high among students as employees, if not higher. Furthermore, the study shows that laws and regulations set the framework for how the systematic safety work is conducted at universities, in addition to the universities' own ambitions, and contribute to an increased risk awareness.
14

”Men nu har vi haft det så här i så många år och ingenting händer, ingenting blir bättre” : En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter av klientutövat hot och våld. / ”Now we have had it like this for so many years and nothing happens, nothing gets better” : An qualitative study on social workers’ experiences of client-initiated threats and violence.

Mujanovic, Elma, Persson, Sara January 2024 (has links)
Client-initiated threats and violence towards social workers is a widespread problem, nationally as well as internationally, where every third social worker is at risk. Social workers' vulnerability can, according to previous studies, conceivably be derived from the dual role of authority personnel, where they need to balance functions of support and control when facing clients. It appears from previous studies that social workers operating within children and young people are particularly exposed. The study aims to examine the experiences of client-initiated threats and violence of social workers in an authority position within children and young people. Through the study’s framing of questions, the study intends to examine how client-initiated threats and violence affect social workers’ professional role and possibilities for action, social workers’ strategies in dealing with client-initiated threats and violence, and to examine how the workplace views this problem. The empirical material was collected through semi-structured interviews with professionals. The selection of interviewees has been targeted and includes seven social workers in southern Sweden. A thematic analysis was used to identify key aspects considering the study’s framing of questions and the social workers’ experiences. Lipsky’s professionalism theory and Lazarus and Folkman’s coping theory have been applied to analyze the empirical material. The result shows that social workers’ professional role contains complex considerations between a helping role and setting boundaries in the meeting with clients, which can alter the possibilities for action. Consequently, this can threaten legal certainty and change the social workers’ democratic role in society. Furthermore, the result also shows different strategies being used both preemptively as well as remediatively in the meeting with a client. The strategies are individual and affected by the workplace’s resources. Thus, there is no unequivocal understanding of which strategies that can and should be used regarding client-initiated threats and violence. The workplace’s support is portrayed differently between the respondents, where the workplace’s safety climate affects how the social worker perceives client-initiated threats and violence. In light of this, there is a demand for an increased commitment from the management of the workplace, together with the social workers, to carry out a discussion regarding guidelines, support and policy for the organization to develop continuously. / Klientutövat hot och våld mot socialsekreterare är ett utbrett problem, såväl nationellt som internationellt, där var tredje socialsekreterare är utsatt. Socialsekreterares utsatthet kan enligt den tidigare forskningen härledas till den dubbla rollen hos myndighetsutövare, där de behöver balansera funktioner av stöd och kontroll i mötet med klienter. Det framgår av tidigare forskning att socialsekreterare som är verksamma i barn och ungdomsenheter är särskilt utsatta. Studien syftar till att undersökta erfarenheter av klientutövat hot och våld hos myndighetsutövande socialsekreterare inom barn och unga. Genom studiens frågeställningar ämnar studien att undersöka hur klientutövat hot och våld inverkar på socialsekreterares yrkesroll och handlingsutrymme, socialsekreterares strategier i mötet med klientutövat hot och våld och att undersöka hur arbetsplatsen betraktar detta problem. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma. Urvalet har varit målstyrt och omfattat sju socialsekreterare i södra Sverige. En tematisk analys användes för att identifiera centrala aspekter med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor, utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Lipskys professionsteori och Lazarus och Folkmans copingteori har använts för att analysera det inhämtade empiriska materialet. Resultatet visar att socialsekreterares yrkesroll innehåller komplexa avvägningar mellan en hjälpande roll och gränssättning i mötet med klienter, vilket kan förändra handlingsutrymmet. Följaktligen kan detta hota rättssäkerheten och förändra socialsekreterares demokratiska roll i samhället. Resultatet visar även olika strategier som används både förebyggande samt avhjälpande i mötet med klient. Strategierna är individuella och påverkansbara av arbetsplatsens resurser. Därigenom finns det ingen entydig uppfattning om vilka strategier som kan och bör användas beträffande klientutövat hot och våld. Arbetsplatsens stöd skildras olika mellan respondenterna där arbetsplatsens säkerhetsklimat påverkar hur socialsekreteraren uppfattar klientutövat hot och våld. Mot bakgrund av detta finns en efterfrågan till ökat engagemang från arbetsplatsens ledning att tillsammans med socialsekreterarna föra en öppen diskussion gällande riktlinjer, stöd och policy för att verksamheten ska utvecklas fortlöpande.
15

Leadership for safety-A questionnaire study on leadership styles and safety climate at a Swedish environment and energy company

Björk, Anna January 2024 (has links)
Worsened working conditions seems to be one of the main reasons for ill health in Sweden. Within the energy industry there are serious work environment risks that can lead to fatal accidents, several fatal accidents have occurred in the industry during the last year. A leadership that promotes a high level of safety climate can prevent accidents. At the same time, there is a lack of studies on different leadership styles and how they can affect the safety climate within the energy industry in Sweden.The purpose of the study was to analyze the relationship between leadership and safety climate, among workers at an environmental and energy company. The study was based on a quantitative approach. Correlations were analyzed between leadership styles and safety climate in bivariate- and multiple logistic regressions. The analyzed leadership styles were transformational, transactional, and Laissez-Faire leadership. In addition, safety-specific leadership was analyzed. The result showed that the safety climate at the environmental and energy company was at a high level. The analysis showed that transformational and transactional leadership styles, including safety-specific leadership, were correlated to safety climate. At the same time, the result showed that the correlation between Laissez-Faire leadership style and safety climate was most important for the safety climate outcome. When leadership was characterized by Laissez-Faire, the odds increased that the safety climate would be at a lower level. The conclusions were that the most important leadership style to focus on and avoid was Laissez-Faire leadership. Since the environmental and energy company had a high level of safety climate it is probably a good starting point for future continued development for safety and proactive work environment management.Recommendations to educate leaders about how leadership behavior can affect the safety climate, based on this study's result, were suggested since it could be a cost-effective and efficient method to improve the safety climate. / Dåliga arbetsförhållanden tycks vara en av de främsta orsakerna till ohälsa och att människor dör på arbetet i Sverige. Inom energibranschen finns allvarliga arbetsmiljörisker som kan leda till dödsolyckor, flera dödsolyckor har inträffat i branschen under det senaste året. Ett ledarskap som främjar ett högt säkerhetsklimat kan förebygga olyckor. Samtidigt saknas det studier om olika ledarskapsstilar och hur det kan påverka säkerhetsklimatet inom energibranschen i Sverige. Syftet med studien var att analysera sambandet mellan ledarskap och säkerhetsklimat, bland arbetare på ett miljö- och energiföretag. Studien baserades på en kvantitativ ansats. Samband analyserades mellan olika ledarskapsstilar och säkerhetsklimat genom binära och multipla logistiska regressioner. De ledarskapsstilar som analyserades var transformativt-, transaktionellt- och Laissez- Faire ledarskap. Dessutom analyserades säkerhetsspecifikt ledarskap. Resultatet visade att säkerhetsklimatet på miljö- och energibolaget var på en hög nivå. Analysen visade att transformella och transaktionella ledarskapsstilar, inklusive säkerhetsspecifikt ledarskap, korrelerade till säkerhetsklimatet. Samtidigt visade resultatet att sambandet mellan Laissez-Faire ledarskapsstil och säkerhetsklimat hade störst betydelse för säkerhetsklimatet. När ledarskapet präglades av Laissez-Faire ökade oddsen att säkerhetsklimatet skulle vara på en lägre nivå. Slutsatserna var att den viktigaste ledarstilen att fokusera på, och att undvika, var Laissez-Faire ledarskap. Eftersom miljö- och energibolaget hade ett högt säkerhetsklimat är det sannolikt en bra utgångspunkt för framtida fortsatt utveckling för säkerhet och för proaktivt arbetsmiljöarbete. Rekommendationer om att utbilda ledare om hur ledarskapsbeteenden kan påverka säkerhetsklimatet, baserat på den här studiens resultat, föreslogs eftersom det kan vara en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för att förbättra säkerhetsklimatet.

Page generated in 0.0598 seconds