The banking industry is constantly changing, resulting in more flexible payment methods and user-friendly services. Today's digital society attracts young people where new attitudes and behaviours are attributed. Thus, mobile banking applications are considered to be a technological development and streamlining of the bank. With this development, operational risks such as security risks may also arise. Trust is therefore of great importance for the relationship between bank customers and the bank in order to maintain customer satisfaction and customer loyalty. Previous research shows that young bank customers' confidence in mobile banking applications is influenced and connected by a number of factors. The purpose of the study is to describe and analyse the relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications and perceived security risks. A quantitative research method is applied for this study. The method has been based on a deductive and positivistic approach based on theoretical frameworks that tests the study's six hypotheses. The empirical data that the study has applied was collected through a survey that was answered by 183 respondents. It was processed by using a univariate and bivariate analysis as well as a multiple regression analysis. The study's theoretical frame of reference introduces a number of theories with the purpose of investigating the study's background and problem discussion. An independent variable and five control variables have been developed as influential factors for young bank customers' trust in mobile banking applications. The independent variable is perception of security risks. The five control variables consist of gender, age, level of education, position and savings, all of which are related to the dependent variable trust. The results showed that there is no statistically significant relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications in relation to gender, level of education and position. However, it was also discovered that there is a statistically significant connection between young bank customers' trust in mobile banking applications with respect to perception of security risks, age and savings. Beyond that it was also established that the older the bank customer is, the lower the customer's trust is in the mobile banking applications. / Bankbranschen förändras ständigt där allt fler flexibla betalningsmetoder och användarvänliga tjänster uppkommer. Dagens digitaliserade samhälle lockar till sig unga människor där nya attityder och beteenden attribueras. Således anses mobila bankapplikationer vara en teknologisk utveckling och effektivisering av banken. Med denna utveckling kan även operativa risker såsom säkerhetsrisker tillkomma. Förtroendet är följaktligen av stor betydelse för förhållandet mellan bankkunder och banken för att bevara kundnöjdheten och kundlojaliteten. Tidigare forskning visar att unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer influeras av och uppvisar samband mellan ett flertal faktorer. Syftet med studien är att beskriva och analysera sambandet mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer och upplevda säkerhetsrisker. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Metoden baseras på en deduktiv och positivistisk ansats med utgångspunkt i teoretiska ramverk som prövar studiens sex hypoteser. Den empiriska datan har samlats in genom en enkätundersökning, som vidare besvarades av 183 respondenter. Därefter bearbetades data med hjälp av en univariat och bivariat analys samt en multipel regressionsanalys. Studiens teoretiska referensram introducerar ett flertal teorier med ändamål att utreda studiens bakgrund och problemdiskussion. En oberoende variabel och fem kontrollvariabler har framtagits som inflytelserika faktorer för unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer. Den oberoende variabeln består av perception av säkerhetsrisker och de fem kontrollvariablerna utgörs av kön, ålder, utbildningsnivå, befattning och sparande, vilka alla står i relation till den beroende variabeln förtroende. Resultatet påvisar att det inte finns ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i relation till kön, utbildningsnivå och befattning. Däremot tyder resultatet på ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i förhållande till perception av säkerhetsrisker, ålder och sparande. Studiens resultat fastslog även att ju äldre den unga bankkunden är desto lägre förtroende erhåller kunden för de mobila bankapplikationerna.

Framväxten av molntjänster är en trend som påverkar organisationer i allt större utsträckning vilket anses vara framtiden inom informationsteknik. Idag migrerar stora organisationer i allt större grad sina affärskritiska affärssystem till molnet, trots att det är en av de mest riskabla, kostsamma och tidskrävande IT-investering som en organisation någonsin kan göra. Molnbaserade affärssystem kan medföra fördelar men också säkerhetsrisker som exempelvis att lagra organisationens data hos tredjeparts-leverantörer. Säkerhetsrisker kan inte elimineras, utan de behöver hanteras och reduceras. Denna studie har undersökt hur stora organisationer hanterar säkerhetsrisker som kan uppstå vid nyttjandet av molnbaserade affärssystem. Studien har identifierat tre tillvägagångssätt att hantera säkerhetsrisker på. Det första tillvägagångssättet att hantera säkerhetsrisker är genom formella avtal med molntjänst leverantören. Det andra tillvägagångsättet att hantera säkerhetsrisker på är genom interna processer som exempelvis datakryptering. Det tredje tillvägagångsättet är att medvetandegöra och utbilda användare i verksamheten. / The emergence of cloud services is a trend that is increasingly effecting organizations which is considered the future of information technology. Today, large organizations are increasingly migrating their business-critical ERP-system to the cloud, despite being the one of the most risky, costly and time-consuming IT-investment that an organization can ever make. CloudbasedERP-system can bring several benefits, but also several security risks, such as storing organizational data with third-party suppliers. Security risks cannot be eliminated, but they need to be managed and reduced. This study has examined how big customer organizations handle security risks that may arise when using cloud-based ERP-systems. The study has identified three approaches to managing security risks. The first approach is to manage security risks through formal agreements with the cloud provider. The second approach to managing security risks is through internal processes such as data encryption. The third approach is to raise awareness and educate users in the organization.

Digitaliseringen och den konstanta utvecklingen av teknologi i vårt samhälle har medfört många förändringar de senaste åren. I olika områden inom yrkeslivet har rutiner och system behövt uppdaterats för att hålla jämna steg med digitaliseringen. Idag är det inte ovanligt för anställda att arbeta på distans, vanligtvis från sina egna hem. Utöver detta, har Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020, endast utökat och påskyndat processen där företag behöver anpassa sig till denna typ av arbete. Trots att möjligheten att kunna jobba hemifrån reflekterar en modern arbetsplats såväl som ett modernt samhälle, öppnar det även upp frågan om potentiella cyberhot. På grund av detta undersöker nuvarande studie forskningsfrågan: Hur har cybersäkerhet inom företag påverkats av utökat distansarbete? Som avgränsning fokuserar studien specifikt på den finansiella sektorn. Forskningsmetoden som valts ut för studien har varit kvalitativ, i form av primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Samtliga respondenter arbetar med och har erfarenhet av cybersäkerhet samt har en koppling till finanssektorn. Vidare fokuserar dessa intervjuer på olika aspekter av hur säkerheten inom företag har påverkats av det ökade distansarbetet hemifrån. För att kunna besvara detta, ställdes en rad specifika frågor angående förändringar, kommunikation, cyberhot och utmaningar på grund av distansarbete till respondenterna. Det insamlade och analyserade resultatet visar på att majoriteten av respondenterna anser att jobba hemifrån betyder en ökad mängd förändringar i form av hantering av information, inloggningsrutiner, behörigheter, utrustning och ibland även förändring av IT-infrastrukturen i företagen. Resultaten visar även på hot och utmaningar som kan uppstå vid distansarbete. En slutsats som därmed kan dras från studien är att företagens cybersäkerhet påverkas och hanteras på olika sätt när det kommer till det ökade distansarbetet. Dessa bemöts enligt respondenterna med olika strategier, rutiner och riskminimering. För att vidare minimera cyberhoten vid arbete hemifrån i framtiden, är den generella uppfattningen i studien att företag behöver arbeta förebyggande och utbilda personal i frågan om cybersäkerhet när man inte befinner sig på ordinarie arbetsplats. Trots att respondenterna tillsammans med föregående studier anser att cyberhoten har ökat de senaste åren, håller de med varandra om svårigheten att fastställa om det är ett faktum att de har ökat på grund av just ökat distansarbete. Eftersom det inte alltid rapporteras om hoten som finns mot finanssektorn på grund av anseende- och trovärdighetsskäl, har det varit en utmaning att få tillräckliga svar i de i utförda intervjuerna. / The digitalization and constant development of technology in our society has brought many changes over the last few years. In various areas of the work field, routines and systems have been updated to keep up with the digitalization. Nowadays it is not unusual for employees to be teleworking, most commonly to work from their own homes. On top of that, the global Covid-19-pandemic that hit the world in 2020, has only increased and speeded up the process for companies to adjust to this type of work. Even though being able to work from home reflects a modern workplace as well as society, it does open the question about possible online threats. Therefore, this current study examines the question: How does the increasing teleworking trend affect cybersecurity in organizations? As a demarcation, the study specifically focuses on the financial sector. The research method selected for the study has been of qualitative nature, during which primary data was collected through semi-structured interviews which further were analyzed using thematic analysis. The respondents are all employees and have experience within cybersecurity, related to the financial sector. Furthermore, these interviews focus on different aspects of how the cybersecurity of companies has been affected by the recent increase in teleworking from home. To shed light on the matter, the respondents were asked a specific set of questions regarding changes in; communication, cyber threats and challenges all due to telework. The results gathered and analyzed do show that the majority of the respondents believe that working from home does mean an increased amount of changes in ways of handling information, login-routines, competence, equipment and sometimes even the infrastructure of their IT-systems. Additionally, the results also show threats and challenges that may occur due to increased teleworking, such as larger attack surfaces. Therefore, a conclusion that can be drawn from the study is that there are different ways in which the cybersecurity of companies can be affected by the increasing teleworking trend. According to the respondents, these challenges are met with different strategies, routines and risk minimization. To further minimize future cyberthreats when working from home, the general perception drawn from the study is that companies have to work preventively and as well as educate staff on threats and risks associated with increased teleworking. However, while the respondents and previous studies believe that threats have increased over the last couple of years, they do agree on the difficulty of determining whether it is in fact due to the increased amount of telework. Since the cyberthreats against the financial sector are not always spoken about or reported for reasons of reputation and credibility, there were also respondents who have been hersistant in providing full answers to the interviews.

Purpose: This study aims to assess the three cultural historical buildings located in the municipality of Strängnäs, that doesn’t meet the accessibility requirements currently.  Therefore, the aim is to suggest solutions for each three buildings that could be useful to different authorities in the future. The focus is on wheelchair users using the buildings with the help of technical installations such as ramp, elevators, and accessible doors. The study will be based on the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk. Method: The method for this study is based on a literature study, and a case study, alongside with reference objects which will be the inspiration for our results. The literature study is based on fact-gathering from books and the internet which provides the study with information on cultural historical buildings, laws and regulations concerning the private buildings, cultural values, and with various safety risks. While the reference objects inspired our proposals for the measures, the case study was used to gather information in form of an interview, site visits, and communal document analysis. Results: The result of thisstudy provides measures for each of the three studied objects. Changes made to the first building, Hospitalsgatan 15, focuses on the side entrance with a ground slope pointing down towards it. Thereby the following indoor changes presents threshold ramp, and a stairlift. For the secondary building, Långgatan 9 E-F, there was suggestions made such as using an outer ramp with an idle plan. There should also be an indoor loose ramp, and a stairlift. The third building, Kyrkogatan 13, had suggestions by installing an outdoor platform lift with an adjusted idle plan in front of the outer stairs and threshold ramp. In comparison to the first mentioned building, the focus for the last two buildings were on the main entrance. All these measures were considered to reach an accessibility in cultural historical building while also keeping in mind the cultural value of the building and its safety risks. Conclusions: The study concludes that the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk works a crucial role in shaping the proposed solutions for the three buildings and contributes to the accessibility improvements. By adopting appropriate technical installations and considering the cultural significance of these structures, accessibility in cultural historical buildings can be achieved effectively.