<p><strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet</strong></p><p><strong>Redovisning, VT 09</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Alexander<strong> </strong>Gottfridsson och Marcus Persson<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Owe R. Hedström</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.</p><p><strong>Syftet:</strong> Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39.</p><p><strong>Avgränsning och begränsning: </strong>Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall.</p><p><strong>Metod</strong>: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen.</p><p><strong>Teorier: </strong>Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här.</p><p><strong>Analys och slutsats:</strong> Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.</p><p> </p>

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet Redovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad. Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39. Avgränsning och begränsning: Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall. Metod: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen. Teorier: Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här. Analys och slutsats: Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer. I studien genomförs intervjuer med beslutsfattare på små och stora svenska icke-finansiella företag. Resultaten från studien visar hur beslutsfattare påverkas utifrån reglerna i IAS 39, att erfarenhet av säkringsredovisning spelar roll, att företagets storlek inte tycks vara av betydelse samt att jämnhet i resultatet är viktigt för beslutsfattare.

No description available.

<p>Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting).</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39.</p><p>Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet.</p><p>Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.</p>

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting). Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39. Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet. Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.

Internationella företag kan idag utsättas för många olika typer av risker i sin verksamhet.Dessa risker kan bland annat kopplas till valutor, räntor samt råvarupriser. I syfte att reduceradessa risker används finansiella instrument som idag behandlas i den internationellaredovisningsstandarden IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. När ettfinansiellt instrument används i säkringssyfte benämns det säkringsinstrument, och dess värdeförväntas utvecklas i motsatt riktning i förhållande till den post som säkras. För att uppnåmatchning mellan dessa komponenter i redovisningen används säkringsredovisning. Ävensäkringsredovisning behandlas i IAS 39 och sedan denna standard togs i bruk har den fåttmycket kritik för att vara alltför komplex och svår att tillämpa i praktiken. Komplexiteten kanbland annat härledas till de valmöjligheter som standarden erbjuder. I tillägg till detta ärsäkringsredovisning frivilligt att tillämpa och kan dessutom avbrytas.Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av dagens redovisningsmässiga ochskattemässiga regler kring säkringsredovisning påverkar företag, staten samt aktieägare.Vidare ämnar vi undersöka vilka konsekvenser som uppkommer till följd av hur regler kringsäkringsredovisning tillämpas i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och består att tretypfall som konstruerats för att visa på hur utvalda intressenter påverkas av dagens regleringarsamt de redovisningsmässiga och skattemässiga problem som kan uppkomma vid tillämpningav säkringsredovisning.Studien visar att kritiken som riktats mot IAS 39 är berättigad. När beskattning avsäkringsarrangemang tas i beaktning träder en ny dimension av komplexitet in i bilden. Dettakan förklaras genom att svenska beskattningsregler och IFRS standarder inte förespråkarsamma värdering av finansiella instrument. Trots att RFR 2 träder in för att reducera dessaskillnader kvarstår det faktum att säkringsredovisning inte fungerar optimalt för ickefinansiellaföretag. Studien visar också att de valmöjligheter som säkringsredovisninginnefattar mer eller mindre påverkar företags intressenter. Företagens beslut gällande omsäkringsredovisning bör tillämpas i företaget eller inte påverkar dess finansiella rapportervilket i förlängning kan inverka på intressenters investeringsbeslut. Valmöjligheterna influeraräven företags beskattning, då de kan ge upphov till arbitragesituationer samt minskade ellermer ojämna skatteinbetalningar.Vår slutsats är att redovisningen och beskattningen av finansiella instrument är så passkomplex att dagens regleringar bör ses över för att uppnå en bättre matchning mellan dessatvå komponenter. / International companies are today exposed to several risks regarding their operations. Theserisks are related to exchange rates, interests rates and commodity prices. In order to reducethese risks companies use financial instruments. Financial instruments are today treated in theInternational Accounting Standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition andMeasurement. When financial instruments are used for hedging purposes they are titledhedging instruments, whose changes in value are expected to develop in the opposite directionin relation to the hedged item. In order to achieve a match between these components in thefinancial statements hedge accounting is used. Hedge accounting is treated in IAS 39 andsince this standard was first introduced it has been criticized for being too complex anddifficult to apply in practise. The complexity can be traced to the options the standard offers.In addition to this, hedge accounting is optional and can also be interrupted.The purpose of this study is to examine in what way the application of current accountingrules and Swedish tax rules regarding hedge accounting affect companies, the Swedishgovernment and shareholders. Furthermore, we intend to examine the consequences that ariseas a result of applying hedge accounting in practice. The study is qualitative in nature andcontains three scenarios designed to show how selected stakeholders are affected by thecurrent regulations. The study will also show the accounting and tax implications that mayarise when hedge accounting is applied.The study shows that the criticism levelled against IAS 39 are eligible. When taxation ofhedging arrangements is taken into consideration a new dimension of complexity arises. Thiscan be explained by the fact that Swedish tax rules and IFRS standards do not advocate thesame valuation of financial instruments. Although RFR 2 is applied in order to reduce thesedifferences, the fact remains that hedge accounting is not functioning optimally for nonfinancialcompanies. This study also shows that the options hedge accounting offers havemore or less impact on the stakeholders of the entity. Corporate decisions on whether hedgeaccounting should be applied or not do affect the financial reports of the company, which inextension may influence stakeholders´ investment decisions. The options regarding hedgeaccounting also influence corporate taxation, as they may give rise to arbitrage situations aswell as reduced or more irregular tax payments.The conclusion of this study is that the accounting and tax treatment of financial instrumentsis too complex and current regulations should therefore be reviewed in order to achieve abetter match between these two components.This paper is hereinafter written in Swedish.

Den i dagsläget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör säkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund så har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersätta och förenkla säkringsredovisning påskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förändring för redovisning av säkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, så hur tar användarna – företagen emotförändringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga åsikter är studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning.Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen består av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frågor om förändringsförslagenställda i exposure draft specifikt skrivna angående IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning. Istudiens slutsatser har vi kommit fram till att respondenterna är mycket positiva till utkastetav förändringarna rörande säkringsredovisning. De välkomnar en förändring och speciellt närmånga av bristerna i föregående IAS 39 är åtgärdade. I det stora hela gör respondenterna detklart att dessa förändringar kommer att underlätta företags applicering avsäkringsredovisning.

Säkringsredovisning används vid redovisning av finansiella instrument som innehas i säkringssyfte. Det är svårt att tillämpa nuvarande regler för säkringsredovisning på makro-säkringar, särskilt när portföljer hanteras dynamiskt. På grund av begränsningarna i nuvarande säkringsredovisning har många företag svårt att tillförlitligt presentera resultatet av dynamisk riskhantering i de finansiella rapporterna. Effekten blir att vissa företag undviker att använda säkringsredovisning medan andra endast tillämpar säkringsredovisning till viss del. En del företag använder istället andra säkringstekniker som inte fullständigt återspeglar den dynamiska riskhanteringen. IASB har publicerat ett diskussionsunderlag (DP) som presenterar en redovisningsmetod för dynamisk riskhantering. Målet med den nya metoden Portfolio Revaluation Approach (PRA) är att uppnå en tillförlitlig presentation samt reducera den nuvarande operativa komplexiteten.Syftet med studien är att undersöka och jämföra IASB:s intressenters attityder till redovisning av dynamisk riskhantering och identifiera deras attityder till den föreslagna redovisnings-metoden PRA. Studien syftar dessutom till att kartlägga intressenternas attityder till hur en framtida metod bör utformas. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys för att skapa en uppfattning av intressenternas attityder. Studien baseras på 30 remissvar som inkommit från intressenter som svar på IASB:s utgivna DP om makrosäkring. Intressentgrupperna som studien baseras på är normgivare, revisionsbolag och företag.Studien visar att intressenterna anser att det uppstår problem när nuvarande regler tillämpas på dynamiskt hanterade portföljer. IASB bör därför utveckla regler som återspeglar och blir tillämpbara på dynamisk riskhantering. Remissvaren visar dock att åsikterna om makro-säkringsprojektets omfattning och vad dynamisk riskhantering bör innefatta skiljer sig åt. IASB har frångått det initiala målet med projektet och utökat omfattningen. Intressenterna kräver därför att IASB tydliggör målet innan ett utkast (ED) utvecklas.Studien påvisar att åsikterna om PRA är skilda. Intressenterna har dock identifierat fler nackdelar än fördelar med PRA. Enligt intressenterna bör en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering endast tillämpas när riskerna har minimerats genom säkring och inte vid all dynamisk riskhantering. Intressenterna anser att en tillämpning på alla dynamiska riskhanteringsaktiviteter skulle öka resultatvolatiliteten och inte resultera i användbar information. Studien visar att en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering bör vara frivillig att tillämpa. Intressenterna anser att metoden bör utformas för att kunna tillämpas på alla risker, inte enbart ränterisker. Enligt intressenterna bör IASB inte utveckla en helt ny metod utan istället utforma en metod som bygger på befintliga regler i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB bör dessutom utforma principbaserade regler eftersom att den dynamiska riskhanteringen är föränderlig. IASB måste säkerställa att metoden är praktisk genomförbar. Vår slutsats är att intressenterna förvisso uppmuntrar IASB:s makrosäkringsprojekt men få är tillfredsställda med det som presenteras i DP. / Hedge accounting is used when accounting for financial instruments held for hedging purposes. There are difficulties associated with applying existing hedge accounting requirements to macro hedges particularly when portfolios are managed dynamically. Because of the limitations of existing hedge accounting many entities find it difficult to faithfully present the results of dynamic risk management in the financial statements. As a result, some entities do not apply hedge accounting at all while others only apply parts of hedge accounting. Some entities apply other hedging techniques which do not correctly reflect the dynamic risk management. The IASB has published a Discussion Paper (DP) featuring an accounting method for dynamic risk management. The objective of the new method Portfolio Revaluation Approach (PRA) is to achieve a faithful presentation of dynamic risk management and reduce the existing operational complexity.The purpose of the study is to examine and compare the attitudes of the IASB’s stakeholders towards accounting for dynamic risk management and identify their opinion on the proposed accounting method PRA. The study also aims to identify stakeholders’ views on how a future method should be designed. To obtain an understanding of stakeholders’ views a qualitative content analysis were used. The study is based on 30 comment letters received from stakeholders in response to the issued DP on macro hedging. The stakeholders where categorized into three groups: standard setting bodies, accounting firms and corporations.The study shows that stakeholders consider that problems arise when the current rules is applied to dynamically managed portfolios. The IASB should develop rules that will be applicable and reflect dynamic risk management. The comment letters shows different opinions about the scale of the project and what dynamic risk management should cover. The IASB has modified the initial objective of the project and expanded the scope. Stakeholders therefore require that the IASB clarifies the objective before they develop an Exposure Draft (ED).The study found that opinions on PRA are diverse. Stakeholders have, however, identified more disadvantages than advantages with PRA. According to stakeholders, a future accounting method for dynamic risk management should be applied only when risk mitigation has been undertaken by hedging and not applied on all dynamic risk management. Stakeholders believe that an application on all dynamic risk management activities would increase volatility in profit or loss and not result in useful information. Furthermore, the study shows that a method should be optional to apply. A future accounting method should be designed to be applicable to all risks, not only interest rate risks. Judging by the commentIIletters from the stakeholders, the IASB should not develop a new method but instead design a method based on the existing rules in IFRS 9 Financial instruments and IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. Moreover, the IASB should develop principle-based rules because of the character of dynamic risk management. The IASB must ensure that the method is practicable. Our conclusion is that even though the stakeholders encourage the macro hedging project, few are satisfied with the proposal submitted.(This paper is written in Swedish)

Dagens företag är exponerade för många olika typer av risker, några av dessa är valuta, ränta och råvarupriser. För att skydda sig mot sådana risker kan företag som tillämpar regelverken IFRS alternativt K3 välja att använda sig av säkringsinstrument vilket exempelvis kan vara en valutatermin. Säkringsinstrumentets värde förväntas röra sig i motsatt riktning som den säkrade posten. För att minska eventuella fluktuationer som kan uppstå till följd av säkringar kan företagen även frivilligt tillämpa säkringsredovisning, vilket innebär en matchning mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Den första januari 2018 ersattes den gamla standarden IAS 39 av IFRS 9 efter att ha blivit hårt kritiserad för att den varit allt för komplex, vilket i sin tur ledde till att företag avstod från att tillämpa säkringsredovisning. Därmed tillämpar företag som redovisar enligt IFRS den nya standarden IFRS 9. Företag som tillämpar K3 kapitel 12 däremot får indirekt tillämpa den gamla standarden IAS 39 då K3kapitel 12 baseras på IAS 39.Syftet med studien är att undersöka hur investerare och borgenärer påverkas av att företag tillämpar den nya standarden IFRS 9 respektive K3 kapitel 12. Genom en jämförande studie ämnar vi att finna skillnader och likheter vid tillämpning utifrån IFRS 9 och K3. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av tre typfall för att visa de skillnader och likheter som uppstår då företag tillämpar respektive regelverk samt hur dessa påverkarinvesterare och borgenärer. Studien visar att det inte finns stora skillnader mellan de två standarderna redovisningsmässigt men att det däremot finns stora skillnader kring kraven avseende vem som fårsäkringsredovisa. Detta är främst på grund av det omfattande effektivitetstestet som krävs iK3 kapitel 12 men inte i IFRS 9. Vi finner den enklare effektivitetsbedömningen som finns iIFRS 9 bättre än effektivitetstestet som går att finna i K3 kapitel 12, eftersom det förenklar och skapar fler möjligheter att tillämpa säkringsredovisning. Studien visar även att det enligtK3 är tillåtet att frivilligt avbryta säkringsredovisning, vilket det inte är enligt IFRS 9.Dessutom finner vi att dessa skillnader kan påverka investerare och borgenärer på flertalet sätt, främst genom säkringsredovisningens påverkan på de finansiella rapporterna samt mängden information de får ta del av då ett företag tillämpar säkringsredovisning. Studien visar därmed att säkringsredovisning har en övergripande positiv inverkan på investerare och borgenärer. Vår slutsats är att den nya standarden IFRS 9 och dess skillnader från dess föregångare ger en påtagligt positiv effekt för investerare och borgenärer. Detta eftersom de får tillgång till merinformation som de annars inte hade fått samt att fler företag kan tillämpasäkringsredovisning. Av den anledningen anser vi att K3 kapitel 12 bör uppdateras så att den baseras på IFRS 9 istället för IAS 39. / Today's companies are exposed to many different types of risk, some of them are currency,interest rates and commodity prices. In order to protect against such risks, the companyapplying the IFRS or K3 regulations may choose to use a hedging instrument which may use,for example, a forward contract. The value of the hedging instrument is expected to move inthe opposite direction as the hedged item. In order to reduce any fluctuations that may occurfrom hedges, companies can also voluntarily apply hedge accounting, which means a matchbetween the hedged item and the hedging instrument. On January 1 2018, the old standardIAS 39 was replaced by IFRS 9 after being criticized for being overly complex, which in turnled to the company refraining from applying hedge accounting. Thus, companies that reportaccording to IFRS apply the new standard IFRS 9. Companies that apply K3 Chapter 12 mayindirectly apply the old standard IAS 39, because K3 Chapter 12 are based on IAS 39.The purpose of the study is to investigate how investors and creditors are affected whencompanies apply the new standard IFRS 9 or K3. Through a comparative study, we can finddifferences and similarities in hedge accounting based on IFRS 9 and K3. The studies arebased on a qualitative research method and consist of three case studies, to show differencesand similarities that arise when companies apply their respective regulations and how theyaffect investors and creditors.The study shows that there are not any big differences between the two accounting standardswhen it comes to accounting, but there are great differences around the requirementsregarding who gets to apply hedge accounting. This is mainly because of the efficiency testrequired in K3 Chapter 12 that isn't used in IFRS 9. We find the simpler efficiency assessmentfound in IFRS 9 better than the efficiency test that can be found in K3 Chapter 12. The studyalso shows that according to K3 it's permissible to voluntarily cancel hedge accounting, whichit isn't according to IFRS 9. In addition, we find that this can affect investors and creditors inmany ways, mainly through the hedge accounting's effect on the financial reports andinformation that they can get from a company that applies hedge accounting. The study thusshows that hedge accounting has an overall positive impact on investors and creditors.Our conclusion is that the new standard IFRS 9 have a significantly positive effect oninvestors and creditors, compared to the old standard. This because investors and creditorsaccess to more information and more companies can apply hedge accounting. For this reason,we believe that K3 Chapter 12 should be updated to be based on IFRS 9 instead of IAS 39.This study is hereafter written in Swedish.