En förtätning av Sveriges fasta referensnät SWEPOS® pågår för närvarande. De fasta referensstationerna i SWEPOS-nätet delas in i klass A och B med huvudsaklig skillnad i montering/placering av antenner och fästen. Under installationerna förankras klass Astationerna i berggrund medan klass B-stationerna monteras direkt på allmänna byggnader och anläggningar. Förtätningen sker primärt med B-stationer vilket innebär att SWEPOS-nätet består av dessa till ca 90 %. Förtätningen görs för att minska mätosäkerheten vid relativa mätningsmetoder som exempelvis NRTK (Network Real Time Kinematic). NRTK är den mest efterfrågade metoden idag och det finns ett behov från SWEPOS-användare att minska mätosäkerheten med NRTK. Eftersom förtätningen beräknas vara färdig under 2016 undersöks nu alternativa sätt att minska mätosäkerheten ytterligare med NRTK. Det här examensarbetet fungerar som en del i dessa undersökningar. Av den anledningen har det undersökts om positionsvariationer i B-klassade SWEPOS-stationer går att koppla till säsong (tid på året) eller montering/placering av antenn och fäste (monument). Med Fourier-analys av stationsobservationsdata (tidsserier) identifierades amplitudvärden hos periodiska funktioner som hade ett års våglängd. Värdena omberäknades i Excel vilket gav positionsvariationer i form av radiella amplituder (totala amplituder). Lantmäteriet förväntade att mellan 10-20 % av stationerna skulle ha höga totala amplituder, över 2 σ från stationsmedelvärden, i höjd eller plan. Därmed var en målsättning att undersöka denna förväntning. Ytterligare en målsättning var att undersöka om det fanns en tydlig “vintereffekt” inom SWEPOS.  Det vill säga om perioder med snö påverkar stationernas mätningar negativt eller inte.  Denna målsättning testades genom nollhypotesen: ”Det är högre total amplitud under snöperioden än under den snöfria perioden.”. Den tredje och sista målsättningen var att hitta ett förhållande mellan höga totala amplituder (höjd respektive plan) och monumentets montering/placering. Tidsserieanalys utfördes i programmet Tsview och dagliga koordinatobservationer från 217 B-klassade stationer analyserades. Efter bearbetning i Excel av utdatat från Tsview erhölls resultat. Totalt hade ca 18 % av stationerna höga positionsvariationer, i antingen höjd eller plan, vilket motsvarade förväntningen. Hypotesprövningen visade att det finns en signifikant “vintereffekt” men att den är begränsad till individuella stationer och vanligare i norra Sverige. Gällande positionsvariationer och montering/placering av antenn och fäste var det endast en klass som avvek nämnvärt. Denna var ”Taknock” och innebar att stationer som hade antennen och fästet placerade vid taknocken på en byggnad, hade högre positionsvariation (plan) i form av total amplitud.

No description available.

Today, many migrating fish stocks find it difficult to reach their breeding grounds. This is because there are different types of obstacles e.g., hydropower plants and dams. Such power plants need environmental adaptations and fish counters are becoming an increasingly common tool for such adaptations. This essay investigates, with the help of data from a fish counter, whether there is a size- dependency and how it is affected by water temperature, water flow and seasonality. The results can contribute with knowledge about how fish counters can be used for evaluation of environmental adaptations of hydropower plants and dams. The highest migration intensity was noted during three migration periods; spring (March – April), summer (June-July) and autumn (September – November) and all differed in intensity.  The average intensity of migration in autumn was nine times higher than spring and three times higher than summer. In addition, more large fish migrated in autumn than in spring and summer. However, autumn showed no significant correlation between the size of the fish and prevailing waterflow and water temperature at the time of passage. In summary, the results show that there may be a need to increase water discharge in the autumn as both the migration intensity and the length distribution were the highest. The use of a fish counter can in the future give the operator good conditions to environmentally monitor their surroundings. To ensure the quality of the data, it is recommended to plan well in advance, ensure the right settings from the beginning and perform regular supervision. The person in charge should also have sufficient knowledge in order to be able to recognize any oddities in the data of the fish counter. The results should also be supplemented with other studies, which concern both downstream and upstream migration, and that the observations are repeated for several years to investigate the significance of mid-year variation. / Idag har många migrerande fiskbestånd svårt att nå till sina reproduktionsplatser. Detta beror på att det finns olika typer av hinder (exempelvis vattenkraftverk och dammar) som gör det svårt för fiskarna att komma fram. Sådana kraftverk behöver miljöanpassas och fiskräknare blir ett allt vanligare verktyg för att följa upp sådana miljöanpassningar. Denna uppsats undersöker, med hjälp av data från en fiskräknare, om fiskvandringen är storleksberoende och hur den påverkas av vattentemperatur, vattenföring och säsong. Resultaten kan bidra med kunskap om hur fiskräknare kan användas vid utvärdering av miljöanpassningar av vattenkraftverk och dammar. Den största fiskvandringsintensiteten noterades under tre vandringsperioder; vår (mars – april), sommar (juni-juli) och höst (september-november). Höstens genomsnittliga vandringsintensitet var ca nio gånger högre än på våren och tre gånger högre än på sommaren. Dessutom vandrade fler stora fiskar på hösten än under våren och sommaren.  Under hösten fanns det dock inget signifikant samband mellan fiskens storlek och rådande vattenflöde och vattentemperatur vid passagetillfället. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan finnas ett behov av att öka vattentappningen på hösten då både vandringsintensiteten och längdfördelningen är som störst för fiskarna. Användningen av en fiskräknare kan i framtiden ge verksamhetsutövaren goda förutsättningar att miljöbevaka sin omgivning. För att kvalitetssäkra datan är rekommendationen att planera arbetet i god tid, ställa in rätt inställningar från början och att utföra regelbunden tillsyn. Den ansvarige bör också vara tillräckligt införstådd för att kunna känna igen eventuella konstigheter i fiskräknarens data. Resultaten bör även kompletteras med andra studier, som rör både nedströms och uppströms vandring, samt att observationerna upprepas under flera år för att undersöka betydelsen av mellanårsvariation.

Ett av de primära hoten mot biologisk mångfald och populationsnedgångar är utvecklingen av de moderna jord- och skogsbruket, där intensifierad markanvändning vidare har lett till förlust av lämpliga livsmiljöer för många organismgrupper, inklusive insekter. Nattfjärilar anses vara en indikatorgrupp för miljöförändringar och deras nedgång har dokumenterats i flera europeiska länder. Utvecklingen av infrastruktur som ytterligare bidrar till markanvändningen, till exempel kraftledningsgator, har fått ett ökat intresse att utforskas ur ett naturvårdsperspektiv. Studier har visat att insektsgrupper som till exempel vilda bin och dagfjärilar potentiellt kan använda kraftledningsgator som en möjlig livsmiljö, men liknande studier är bristfälliga för nattfjärilar. Kraftledningsgator löper genom landskapets varierande naturtyper och korsar därmed skogsbestånd påverkade av skogsbruket.   Denna studie undersökte abundans och artrikedom av nattaktiva storfjärilar (Macrolepidoptera) i norra Sverige längs smala kraftledningsgator omgiven av olika successionsstadier av boreal skog och skog opåverkade av kraftledningsgator som kontroll. Samtidigt undersöktes effekter av säsong och nattlig temperatur på förekomsten av nattfjärilar i studien. Nattfjärilar samlades in genom ljusfångst under juli och augusti 2022. Vidare kunde ingen signifikant skillnad påvisas i artrikedom eller abundans av nattfjärilar mellan kraftledningsgator omgiven av olika tillväxtstadier av skogsbestånd och kontrollgruppen. Däremot observerades en varierad artsammansättning i vardera habitattyp. Resultatet kan vagt antyda att nattfjärilar i varierande skogsbestånd möjligtvis kan nyttja de smala kraftledningsgator som löper genom områdena om ledningsgatan innehar en gynnsam miljö med viktiga värdväxter. Men större studier behövs för att undersöka kraftledningsgator som livsmiljö och eventuella effekter av angränsande omgivning. Utöver påvisades skillnader i abundans och artrikedom av nattfjärilar mellan perioder (juli och augusti), samt positiva korrelationer mellan fångstfrekvensen av nattfjärilar och högre temperatur under nätterna vid ljusfångst. Resultaten indikerar att säsong och temperatur är faktorer som bör tas i beaktning vid studier av nattfjärilar för att få mer tillförlitliga provtagningar i ett habitat.  Nationella långtidsstudier av nattfjärilar saknas och en ökad kunskap om status och trender av populationer är nödvändigt. Naturvårdsåtgärder för infrastrukturbiotoper behöver en samverkan mellan aktörer och ett helhetsperspektiv där omgivande landskap tas i beaktning. Fler och större studier behövs för att utvärdera kraftledningsgators potential i förhållande till deras negativa effekter på biodiversitet och fler studier är nödvändiga för att undersöka om kraftledningsgators arealer kan optimeras i förvaltning och användas av viktiga hotade insektsgrupper, som till exempel nattfjärilar. / One of the primary threats to biodiversity and population declines is intensified agriculture and forestry management. Intense land use leads to loss of suitable habitats for many groups of organisms, including insects. Moths are considered an indicator group for environmental changes and their decline has been documented in several European countries. Furthermore, development of infrastructure, power line corridors for example, also contributes to land use. However, studies have indicated that insects such as wild bees and diurnal butterflies can potentially use power line corridors, but studies are lacking if this applies to moths. Power line corridors run through the landscape and their adjacent environment are thus very varied. This study investigates the abundance and species richness of moths (Macrolepidoptera) in northern Sweden, along narrow power line corridors surrounded by different successional stages of boreal forest, compared to forests unaffected by power lines. Mid- and late summer season and temperature effects were also investigated. Moths were collected in july and august 2022 by sampling at night with light traps. No significant difference could be demonstrated between power line corridors surrounded by different forest types and the control group, for either abundance or species richness. Even though there were no difference in species richness between sites, the species composition of moths in each habitat varied. The result may indicate that moths in different forest types potentially can use the narrow power line corridors that run through the area, if the local environment is favorable and vital host plants are present, but more studies are needed to investigate power lines as novel habitats and possible effects of the surrounding environment. Furthermore, abundance and species richness of moths were greater in late summer, and postively corellated with higher temperatures at nights, which indicates that these factors should be taken into account when sampling moths to survey and evaluate populations in a site.  National long-term studies of moths are lacking and an increased knowledge of status and trends of moth communities is needed. From a conservation point-of-view, the areas beneath power lines should be managed and optimized with a landscape perspective in consideration. More studies are necessary to evaluate power line corridors possibility to act as potential novel habitats for important groups of organisms that are declining, for example insects such as moths.

Projektet syftar till att utforska turismsektorns dynamik med fokus på förlängning av turistsäsongen, med Åre och Visby som jämförelseobjekt. Genom en djupgående dokumentanalys och intervjuer med personer inom destinationernas turismsektor identifieras kritiska faktorer för framgångsrik och hållbar destinationsutveckling. Frågeställningarna inkluderar strategier för att attrahera turister året runt och samarbetsformer för att förlänga säsongen. Resultaten visar att båda destinationerna har unika strategier baserade på geografiska och klimatiska förutsättningar. Åre satsar på vinter och sommar och vill ses som en åretrunt-destination medan Visby arbetar med att utvidga sommarsäsongen till höst och vår. Samarbeten mellan olika aktörer, såsom kommuner och näringsliv, är avgörande för att hantera utmaningarna med lågsäsonger. Slutligen framhävs att för att vara en ledande turistdestination som Åre och Visby, krävs både strategiskt arbete för att locka turister året runt och effektiva samarbeten inom turismsektorn.  The thesis aims to explore the dynamics of the tourism sector with a focus on extending the tourist season, using Åre and Visby as comparative subjects. Through in-depth document analysis and interviews with stakeholders in the destinations' tourism sectors, critical factors for successful and sustainable destination management are identified. Key inquiries include strategies to attract tourists year-round and forms of collaboration to extend the season. The results reveal that both destinations have unique strategies based on geographical and climatic conditions. Åre focuses on winter and summer tourism, striving to be a year-round destination, while Visby aims to extend its summer season into the fall and spring. Collaborations among various stakeholders, such as municipalities and businesses, are crucial for addressing off-peak season challenges. Ultimately, it is emphasized that to be leading tourist destinations like Åre and Visby, strategic efforts to attract tourists year-round and effective collaborations within the tourism sector are essential.