Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på konflikter mellan kollegor i förskolan. Genom studien önskar vi belysa konflikter mellan pedagoger i förskolan samt vilken inverkan konflikter kan ha på pedagogers samspel, trivsel och välmående. Vi fann här ett GAP i den forskning som vi hittat inom området konflikt och konflikthantering.   Vi använder oss av en kvantitativ metod genom enkäter för att samla in empirisk data. Enkäterna besvarades av 171 pedagoger i 28 skånska kommuner. Den insamlade empirin analyseras genom deskriptiv statistik och tolkas utifrån Jordans (2015) begrepp: robust samarbetskultur och självinsikt, konfliktnivåerna: individnivå, relationsnivå och systemnivå samt Galtungs ABC-modell.   Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer konflikter mellan kollegor i förskolan samt att dessa kan komma att inverka på samspel, trivseln och välmåendet om de förblir olösta. Trivsel anses vara högt prioriterat av respondenterna och trots förekomsten av konflikter verkar respondenterna trivas på arbetsplatsen. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att majoriteten av respondenterna uppfattar begreppet konflikt som negativt betingat. En annan slutsats är att det behöver finnas kunskap om konflikter och konflikthantering kollegor emellan för att kunna skapa ett gott sampel samt ökad trivseln och välmåendet hos pedagoger på arbetsplatsen.

Nyligen har Skollagen reviderats och elevhälsan ska vara delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete och arbeta hälsofrämjande, förebyggande och inkluderande i skolorna. Det kan uppfattas som att specialpedagoger bör delta i arbetet och vara med och påverka tillgängliga lärmiljöer och förbättringsarbeten. Skolledning behöver då se över den lokala arbetsbeskrivningen för att skapa möjlighet för specialpedagoger att vara delaktiga i förbättringsarbeten på gymnasieskolorna. Studien syftar till att bidra med kunskaper och förståelse om hur specialpedagoger arbetar för att bidra till tillgängligare lärmiljöer i gymnasieskolorna och på vilka sätt de är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitativ forskningsansats är utförd med specialpedagoger och tematiseringen i resultatet och analysen utgår från relationellt och kategoriskt perspektiv. Studiens centrala upptäckt är att specialpedagogernas erfarenheter i gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete främst är relaterade till deras arbete inom elevhälsan. För att öka förståelsen och få djupare kunskaper kan det vara värdefullt att utföra vidare forskning med fokus på rektorer och skolledare, med syfte att få reda på deras förväntningar på specialpedagogers roll i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolor.