Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.

No description available.

No description available.

År 1845 fick Sverige sin första moderna lagstiftning för expropriation. Syftet med denna uppsats är att redogöra för det som ledde fram till lagen, hur och varför den utformades som den gjorde samt hur lagstiftningen utvecklats fram till och med 2010 års förändringar. Vidare kommer de förändringar som genomfördes 2010 att jämföras med 1845 års förordning och då särskilt ersättningsreglerna. Det går att argumentera för att vi i 2010 års förändringar sett en återgång till 1845 års principer.

No description available.

Uppsatsen behandlar fastighetsköp med besiktningsklausuler medtagna i köpekontraktet och de intressekonflikter som kan komma att uppstå mellan köpare och säljare. Grundregeln visar på att köparens undersökningsplikt skall uppfyllas innan ett köp genomförs enligt 4:19 2 st JB. Undersökningen av fastigheteten görs efter att köpekontrakt upprättats vid användning av en besiktningsklausul. Köparen ges alltså med en besiktningsklausul rätten att utföra sin undersökningsplikt och besiktiga fastigheten efter genomförandet av köpet. Besiktningsklausuler medtagna i köpekontrakten är något som blir allt vanligare på den svenska fastighetsmarknaden till följd av att parterna vill komma till snabba avslut.    Det finns två typer av besiktningsklausuler att använda sig av, öppna och begränsade. En öppen besiktningsklausul liknas vid ett öppet köp inom den tidsfrist som står angiven i klausulen och leder sällan till tolkningsproblem även om det förekommer. Oavsett vad besiktningen påvisar kan köparen begära köpets återgång.  Vid en begränsad besiktningsklausul medtaget i köpekontraktet måste vissa villkor vara uppfyllda för att köpare skall kunna begära köpets återgång. Besiktningen måste då exempelvis påvisa specifika fel eller att fel och brister skall uppnå ett visst belopp, det vill säga en tröskel. Det är vid användning av den sistnämnda klausulen som det på senare år uppstått en rad tvister köpare och säljare emellan. Tolkningar av innehållet har skilt sig åt mellan parterna, eftersom formuleringarna inte är helt tydliga och klarlagda. Besiktningsklausulernas utformning finns inte reglerade i svensk rätt varför formuleringarna kan skilja sig åt i varje enskilt fastighetsköp vilket resulterar i olika rättsverkningar.

Digitization, increased internet access and the challenges of the pandemic, Covid-19, have together created new ways of working. These conditions have made it possible for many workers to have a more flexible working day. Where the work is not tied to time and space in the same way as before. Working methods that have emerged are teleworking, working from home and hybrid work. The essay investigates possible challenges that may arise from a work environment perspective, when the work is no longer performed at a permanent workplace. The essay also describes the employer's work environment responsibility when the work takes place outside his premises. According to the provisions of the Swedish Work Environment Act, the employer bears the ultimate responsibility for the work environment, regardless of where the employee has his workplace. In summary, the employer's work environment management can be made more difficult when the employee, for example, works in his home.

In this thesis, the background and historical development to the Swedish double taxation treaties is studied. The main topic of the study has been to examine double taxation agreements between Sweden and other countries, with a focus on trends and changes as well as formal changes in the structure of the agreements over time. This thesis has been written using a legal history method. The study has been limited to providing an overview of the history of Swedish double taxation treaties since 1928 to the present.  The background to Sweden entering into double taxation agreements with other countries is based on the desire to harmonies conflicting tax rules with other nations and thus avoid double taxation for its citizens.  Sweden has been active in expanding its network of double taxation agreements over time, although the frequency of signing has shifted during certain periods. The shifts in the number of signed treaties from 1928 to today can be explained by, among other things, the Second World War, the emergence of new independent countries and a change of focus in the work of negotiating new double taxation treaties. The treaties have played a key role in preventing double taxation, facilitating trade and investment and improving diplomatic relations between countries.  The work on Swedish double taxation agreements is characterised by a desire for standardisation and uniformity. Previous treaties lacked harmonisation and uniformity, but after the model treaty, the treaties are characterised by much greater consistency. Sweden has consistently endeavoured to follow the model agreement, which has clearly influenced the design of the agreements and thereby created a common structure.  By studying Swedish double taxation treaties over time, it can be concluded that Sweden has had a strong interest in cooperating internationally in tax law to avoid double taxation, which is reflected in the high frequency of treaties over time and that Sweden's treaties invariably follow the structure and disposition of the model treaty. Despite this, Sweden’s has decreased recently, particularly in favour of information exchange agreements. This is problematic given that it is in Sweden's interest to continue developing its network of double taxation agreements.

I denna uppsats belyses den svenska gängkulturen som är en kultur med bestämda krav förmedlemskap. Syftet med studien är att öka förståelsen kring de svårigheter många gängmedlemmar har att lämna kriminaliteten. För att kunna besvara studiens syfte har detanvänts en huvudfråga: Hur förklaras att så många medlemmar stanna kvar i gängen trots hårda samhällsåtgärder? Den forskning som är gjord på det nationella och på detinternationella planet visar att gängkulturen uppstått genom samhällets svek. Metoden ärkvalitativ och indelad i sex delar som ser ut på följande sätt: Hermeneutik, förförståelse, val av metod, bekvämlighetsurval, analysmetod och reliabilitet. I resultatet framkommer att Mcgänginte är mer kriminella än andra, men att de som vill hoppa av ofta utnyttjas av polisen. Därför behövs det mer stöd från samhället, så att organisationerna som hjälpergängmedlemmar att hoppa av kan fortsätta existera. De teorier som har använts ger vissa indikationer på riskfaktorer kring kriminalitet. För att tränga ner på djupet och analysera orsakssamband till kriminella handlingar har jag använt följande teoretiska ramar:Gängsteorier, organisationsteorier, underklass och sociala band. Detta innebär slutligen att denna studie har lyckat visa att Hells Angels och Bandidos inte uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. / This study highlights the Swedish biker culture that has specific demands for membership. The purpose of this study is to enhance the understanding of the difficulties gang member face they decide to leave criminality. To answer the study´s purpose it has been used one key question: How can it be explained that so many members choose to stay in the gangs despite the harsh civil community actions? The qualitative method is divided in six parts:Hermeneutic, pre understanding, choice of method, choice of comfort, method of analysis and reliability. From the results it emerges that biker gangs are not more criminal than other gangs, but that those who want to defect are often misused by the police. That is why we need more support from the civil community so that organizations that help gang members leave criminality can continue to exist. The implemented theories give some indications on the risk factors around criminality, getting to the bottom of the echoes and analyse the cause of criminals’ actions. The following theoretical frames are used: gangs’ theories, organizations’ theories, socials ties and underclass. Finally this means that the present study has been successful in showing that the Hells Angels and Bandidos do not fulfil the criteria of organized crime.

Intresset för detta arbete som vill fördjupa förståelsen för integration grundar sig i den globala flyktingkrisen och den politiskt heta potatis detta har blivit. Arbetet utgår från frågor som dels rör vad aktuell lagstiftning säger om integration och dels hur det praktiska arbetet med integration fungerar. Genom en textanalys inspirerad av diskursanalys av lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända, i kombination med en kvalitativ semistrukturerad intervju med en enhetschef för en verksamhet som arbetar med integration i en svensk mellanstor kommun, är målet att besvara dessa frågor. Resultatet visar att integration i vald lagtext i hög grad handlar om arbete på grund av att det är viktigt för Sverige att ha en hög sysselsättningsgrad, och de sociala aspekterna av integration i den analyserade lagtexten är tämligen osynliga. I den praktiska verksamheten är arbetet med Arbetsförmedlingens etableringsplaner centralt och det finns ur ett socialt perspektiv en ambition att nyanlända personer ska anpassa sig till svenska normer. Slutsatsen är att det i lagtext och i det praktiknära arbetet är arbetslinjen som är i fokus och att politiska beslut och styrande dokument kan påverka det förhållningssätt yrkesverksamma har i det praktiska arbetet med integration av nyanlända invandrare. I arbetet med integrationsfrågor kan det även vara viktigt att vara medveten om och reflektera kring den osymmetriska maktbalans som kan finnas mellan en nyanländ invandrare och etniskt svensk, mellan profession och klient men också mellan stat och praktisk verksamhet. Detta för att inte bidra till ett klimat som inte tar hänsyn till alla människors lika värde.