Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare. De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården. Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården. Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll. Samarbete inom team anses därför kritiskt för att skapa en enhetlig organisationskultur som genererar en enhetlig arbetsprestation, vilket skapar möjligheter som vidmakthåller Lean Healthcare långsiktigt inom sjukvården.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.

No description available.

No description available.

År 1845 fick Sverige sin första moderna lagstiftning för expropriation. Syftet med denna uppsats är att redogöra för det som ledde fram till lagen, hur och varför den utformades som den gjorde samt hur lagstiftningen utvecklats fram till och med 2010 års förändringar. Vidare kommer de förändringar som genomfördes 2010 att jämföras med 1845 års förordning och då särskilt ersättningsreglerna. Det går att argumentera för att vi i 2010 års förändringar sett en återgång till 1845 års principer.

No description available.

Uppsatsen behandlar fastighetsköp med besiktningsklausuler medtagna i köpekontraktet och de intressekonflikter som kan komma att uppstå mellan köpare och säljare. Grundregeln visar på att köparens undersökningsplikt skall uppfyllas innan ett köp genomförs enligt 4:19 2 st JB. Undersökningen av fastigheteten görs efter att köpekontrakt upprättats vid användning av en besiktningsklausul. Köparen ges alltså med en besiktningsklausul rätten att utföra sin undersökningsplikt och besiktiga fastigheten efter genomförandet av köpet. Besiktningsklausuler medtagna i köpekontrakten är något som blir allt vanligare på den svenska fastighetsmarknaden till följd av att parterna vill komma till snabba avslut.    Det finns två typer av besiktningsklausuler att använda sig av, öppna och begränsade. En öppen besiktningsklausul liknas vid ett öppet köp inom den tidsfrist som står angiven i klausulen och leder sällan till tolkningsproblem även om det förekommer. Oavsett vad besiktningen påvisar kan köparen begära köpets återgång.  Vid en begränsad besiktningsklausul medtaget i köpekontraktet måste vissa villkor vara uppfyllda för att köpare skall kunna begära köpets återgång. Besiktningen måste då exempelvis påvisa specifika fel eller att fel och brister skall uppnå ett visst belopp, det vill säga en tröskel. Det är vid användning av den sistnämnda klausulen som det på senare år uppstått en rad tvister köpare och säljare emellan. Tolkningar av innehållet har skilt sig åt mellan parterna, eftersom formuleringarna inte är helt tydliga och klarlagda. Besiktningsklausulernas utformning finns inte reglerade i svensk rätt varför formuleringarna kan skilja sig åt i varje enskilt fastighetsköp vilket resulterar i olika rättsverkningar.

Digitization, increased internet access and the challenges of the pandemic, Covid-19, have together created new ways of working. These conditions have made it possible for many workers to have a more flexible working day. Where the work is not tied to time and space in the same way as before. Working methods that have emerged are teleworking, working from home and hybrid work. The essay investigates possible challenges that may arise from a work environment perspective, when the work is no longer performed at a permanent workplace. The essay also describes the employer's work environment responsibility when the work takes place outside his premises. According to the provisions of the Swedish Work Environment Act, the employer bears the ultimate responsibility for the work environment, regardless of where the employee has his workplace. In summary, the employer's work environment management can be made more difficult when the employee, for example, works in his home.

In this thesis, the background and historical development to the Swedish double taxation treaties is studied. The main topic of the study has been to examine double taxation agreements between Sweden and other countries, with a focus on trends and changes as well as formal changes in the structure of the agreements over time. This thesis has been written using a legal history method. The study has been limited to providing an overview of the history of Swedish double taxation treaties since 1928 to the present.  The background to Sweden entering into double taxation agreements with other countries is based on the desire to harmonies conflicting tax rules with other nations and thus avoid double taxation for its citizens.  Sweden has been active in expanding its network of double taxation agreements over time, although the frequency of signing has shifted during certain periods. The shifts in the number of signed treaties from 1928 to today can be explained by, among other things, the Second World War, the emergence of new independent countries and a change of focus in the work of negotiating new double taxation treaties. The treaties have played a key role in preventing double taxation, facilitating trade and investment and improving diplomatic relations between countries.  The work on Swedish double taxation agreements is characterised by a desire for standardisation and uniformity. Previous treaties lacked harmonisation and uniformity, but after the model treaty, the treaties are characterised by much greater consistency. Sweden has consistently endeavoured to follow the model agreement, which has clearly influenced the design of the agreements and thereby created a common structure.  By studying Swedish double taxation treaties over time, it can be concluded that Sweden has had a strong interest in cooperating internationally in tax law to avoid double taxation, which is reflected in the high frequency of treaties over time and that Sweden's treaties invariably follow the structure and disposition of the model treaty. Despite this, Sweden’s has decreased recently, particularly in favour of information exchange agreements. This is problematic given that it is in Sweden's interest to continue developing its network of double taxation agreements.

I denna uppsats belyses den svenska gängkulturen som är en kultur med bestämda krav förmedlemskap. Syftet med studien är att öka förståelsen kring de svårigheter många gängmedlemmar har att lämna kriminaliteten. För att kunna besvara studiens syfte har detanvänts en huvudfråga: Hur förklaras att så många medlemmar stanna kvar i gängen trots hårda samhällsåtgärder? Den forskning som är gjord på det nationella och på detinternationella planet visar att gängkulturen uppstått genom samhällets svek. Metoden ärkvalitativ och indelad i sex delar som ser ut på följande sätt: Hermeneutik, förförståelse, val av metod, bekvämlighetsurval, analysmetod och reliabilitet. I resultatet framkommer att Mcgänginte är mer kriminella än andra, men att de som vill hoppa av ofta utnyttjas av polisen. Därför behövs det mer stöd från samhället, så att organisationerna som hjälpergängmedlemmar att hoppa av kan fortsätta existera. De teorier som har använts ger vissa indikationer på riskfaktorer kring kriminalitet. För att tränga ner på djupet och analysera orsakssamband till kriminella handlingar har jag använt följande teoretiska ramar:Gängsteorier, organisationsteorier, underklass och sociala band. Detta innebär slutligen att denna studie har lyckat visa att Hells Angels och Bandidos inte uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. / This study highlights the Swedish biker culture that has specific demands for membership. The purpose of this study is to enhance the understanding of the difficulties gang member face they decide to leave criminality. To answer the study´s purpose it has been used one key question: How can it be explained that so many members choose to stay in the gangs despite the harsh civil community actions? The qualitative method is divided in six parts:Hermeneutic, pre understanding, choice of method, choice of comfort, method of analysis and reliability. From the results it emerges that biker gangs are not more criminal than other gangs, but that those who want to defect are often misused by the police. That is why we need more support from the civil community so that organizations that help gang members leave criminality can continue to exist. The implemented theories give some indications on the risk factors around criminality, getting to the bottom of the echoes and analyse the cause of criminals’ actions. The following theoretical frames are used: gangs’ theories, organizations’ theories, socials ties and underclass. Finally this means that the present study has been successful in showing that the Hells Angels and Bandidos do not fulfil the criteria of organized crime.