Intresset för detta arbete som vill fördjupa förståelsen för integration grundar sig i den globala flyktingkrisen och den politiskt heta potatis detta har blivit. Arbetet utgår från frågor som dels rör vad aktuell lagstiftning säger om integration och dels hur det praktiska arbetet med integration fungerar. Genom en textanalys inspirerad av diskursanalys av lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända, i kombination med en kvalitativ semistrukturerad intervju med en enhetschef för en verksamhet som arbetar med integration i en svensk mellanstor kommun, är målet att besvara dessa frågor. Resultatet visar att integration i vald lagtext i hög grad handlar om arbete på grund av att det är viktigt för Sverige att ha en hög sysselsättningsgrad, och de sociala aspekterna av integration i den analyserade lagtexten är tämligen osynliga. I den praktiska verksamheten är arbetet med Arbetsförmedlingens etableringsplaner centralt och det finns ur ett socialt perspektiv en ambition att nyanlända personer ska anpassa sig till svenska normer. Slutsatsen är att det i lagtext och i det praktiknära arbetet är arbetslinjen som är i fokus och att politiska beslut och styrande dokument kan påverka det förhållningssätt yrkesverksamma har i det praktiska arbetet med integration av nyanlända invandrare. I arbetet med integrationsfrågor kan det även vara viktigt att vara medveten om och reflektera kring den osymmetriska maktbalans som kan finnas mellan en nyanländ invandrare och etniskt svensk, mellan profession och klient men också mellan stat och praktisk verksamhet. Detta för att inte bidra till ett klimat som inte tar hänsyn till alla människors lika värde.

Detta är en intervjustudie för att undersöka lärares och elevers åsikter när det kommer till religion i förhållande till kyrkan, samhället och människors liv. Är Sverige ett religiöst land eller ett sekulärt land enligt informanterna? Vad tycker informanterna om människor som inte är religiösa men använder sig av religiösa ceremonier? Detta är några av de frågor som jag kommer ställa till informanterna i denna studie men även mer frågor som berör liknande områden. Resultat från studien indikerar att det inte finns någon större skillnad i elevernas och lärarnas åsikter som blivit intervjuade. Informanterna tycker inte heller att Sverige är ett religiöst land. Kommunen som informanterna kommer från tycker de inte heller är religiös, d.v.s. kommunen är inte styrd av religion eller är har stor religiös influens. Det är ett modernt samhälle som har tryckt undan den offentliga religionen i enlighet med de sekulariseringsteorier som presenteras i studien. Informanternas åsikt när det gäller hur religiösa människor i Sverige är landar i att den yngre generationen inte alls är religiös men att religion fortfarande finns kvar i de äldre generationernas liv. Åsikterna informanterna har angående användningen av religiösa ceremonier när man inte är religiös förklaras av att de finner det onödigt och konstigt att delta i sådana ceremonier om man är sekulär. Lärarna och eleverna i denna studie tycker att kyrkan fortfarande har en roll att spela i samhället som en institution och vill inte se kyrkan försvinna.

Sammanfattning Turkiet är ett land som, i takt med en stärkt ekonomi, fått ett ökat inflytande i omvärlden. Landet står dessutom i egenskap av kandidatland till EU på Europas tröskel. Men hur stark är egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrågan:Har demokratin i det turkiska samhället stärkts under perioden 2002 till 2013? ämnar denna uppsats svara på frågeställningen: Vilka förutsättningar har samhället i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrån Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden: De demokratiska institutionerna och principerna åtnjuter ett utbrett samhälleligt stöd. Alla beslut som fattas och alla åtgärder som vidtas i samhället genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande. De demokratiska principerna och institutionerna är så starka att de inte låter sig påverkas av större samhällsomvandlingar eller av landets ekonomiska status.  Med det turkiska samhället avses valda delar av landets civil- samt politiska samhälle. Tidsaspekten som berörs är 2002 till 2013. Uppsatsen kommer fram till att demokratin i det turkiska samhället till del har stärkts. Samtidigt som det politiska samhället upplevt breda demokratiska reformer har civilsamhället i landet gått bakåt. Detta leder fram till slutsatsen att det turkiska samhällets förutsättningar för en demokratisk konsolidering i närtid bedöms som minimala. Däremot anses det turkiska samhället på sikt ha goda möjligheter till demokratisk konsolidering. Detta givet att en fortsatt vilja avseende demokratisk konsolidering finns hos landets politiker, samtidigt som EU och andra demokratiska krafter stöttar Turkiet i denna strävan.

The act on public procurement of concessions. An analysis of the new law and the future of concessions.

Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP. Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt. Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster. I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget. Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.

Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys se på Malmös stadsomvandling från industristad till kunskapsstad under den avgränsade perioden 1994–2014, med fokus på ny arkitektur och dess roll i förändringsprocessen. Målet är att öka förståelsen för varför Malmös stadsbild ser ut som den gör idag och hur staden fått sin starka identitet. Detta genom att undersöka i vilken politiskt och social kontext som beslut togs som att ändra bilden av Malmö, samt hur ny arkitektur tagits emot och beskrivits i dagspress respektive fackpress.   Resultatet visade att avindustrialisering och ekonomisk kris gav en stark vilja att förändra. Politiker, kommun och aktörer byggde upp staden kring nya verksamheter där den nya arkitekturen visade sig vara en viktig förutsättning för verksamheterna och stadens expandering. Arkitekturen planerades bidra till att motverka stadens dåliga berättelser om segregation och arbetslöshet, vilket visat sig inte helt lyckat. Malmö har än idag en stark identitet som talar om segregation, utanförskap, våld och kriminalitet. Stadsomvandlingen kan även ses lyckad då staden fått identiteten som kunskapsstad med en framgångsrik högskola. Ny spektakulär arkitektur har bidragit till att placera Malmö på världskartan, lockat turister samt bidragit till en stark gemenskap bland invånarna. / The purpose of this paper is that through discourse analysis study Malmoe’s urban regeneration from an industrial city to a city of knowledge, in the delimited period 1994–2014, with a focus on the architectural part of the process of change. The goal is to gain understanding in why Malmoe’s cityscape looks like it does today, and how the town got its identity. This will be done by looking at the political and social context in which the decision was taken to change the image of Malmoe, and how the new architecture has been received and described in newspapers and trade publications.   The results showed that de-industrialization and economic crisis gave a strong desire to change. Politicians, municipalities and operators built up the city on new businesses where the new architecture proved to be an important prerequisite for the businesses and the city's expansion. The architecture was planned to help neutralize the city's bad stories about segregation and unemployment, which proved not entirely successful. Malmoe has today a strong identity that speaks of segregation, exclusion, violence and crime. The regeneration can also see been successful in the way the city has gained an identity as a city of knowledge with a successful university. New spectacular architecture has also helped to place Malmo on the map, attracting tourists and contributed to a strong community among residents.

The inter american convention to eradicate all violence against women (also known as Convención de Belém do Pará, signed in 1994 ) was the first international treaty which purpose is to assure women a life free from physical, psychological and/or other forms of violence. In that sense, it actually turns the debate of men’s violence against women into a human rights debate. In this paper I will analyze how Latin American countries are coping with their obligations from Convención de Belém do Pará from a comparative legal studies perspective. I will discuss how gendered violence, femicides and attempted femicide is addressed in the national legal codes of fou Latin American countries. I will use a comparative legal method and attempt to point to historical, social, cultural and political explanations behind legislation in these countries in the aftermath of Belem Do Para. Finally, I will point to that I find that there are several key areas that are neglected currently in Latin America’s legislations. Firstly, prevention is not given enough room in current legislations. Furthermore, specifically vulnerable groups (i.e. sex workers, minorities, poor women, rural women et cetera) are not in any country provided with special protection. Also, the judiciary dealing with violence against women in Latin America, mainly lack special preparation to investigate and advice on gendered violence in general, and deadly gendered violence (femicides) in particular. Nevertheless, the overall development of inclusion of legislation targeting femicides is positive, and further steps to expand the current protection should be encouraged throughout the region.

Företagsrekonstruktion är ett förfarande som regleras i lagen om företagsrekonstruktion, (1996:764), LFR, och syftar till att rekonstruera livsdugliga företag och således undvika onödiga konkurser. I Finland finns ett motsvarande förfarande vilket kallas företagssanering och det förfarandet regleras i lagen om företagssanering (25.1.1993/47), LFS. Sedan tillkomsten av LFR har antalet konkurser minskat. Organisationen World Bank rangordnar olika länders insolvensrättsliga lagstiftningar utefter vissa variabler där Finland placerar sig över Sverige. I Sverige föreligger det viss problematik i att företag som saknar grund för rekonstruktion utnyttjar LFR:s bristfälliga reglering för att erhålla exempelvis lönegaranti. En aktuell händelse visar på detta efter ett beslut från Ystad tingsrätt mål Ä 2578-18 (Ringduve Taxi) där ett taxibolag beviljats rekonstruktion trots att de inte haft förutsättningarna för det. Syftet med studien är dels att jämföra de skillnader och likheter som föreligger mellan LFR och LFS dels undersöka hur LFR bör utformas och ändras för att inte användas som ett brottsverktyg. Mot bakgrund av studiens syfte är utgångspunkterna Ystad tingsrätts beslut gällande Ringduve Taxi för att påvisa problematiken. Samt ytterligare beslut från domstolar, förarbeten och riktlinjer för att med hjälp av en rättsdogmatisk och komparativ metod diskutera och försöka ge förslag på hur LFR kan förbättra dess vaga utformning. Efter analys och diskussion av ovan anförda material kan jag konstatera att det föreligger en rad likheter och skillnader gällande rekonstruktionsförfarandet i svensk och finländsk rätt. Den finländska regleringen har en annan syn på sin insolvensrättsliga lagstiftning vilket innebär att LFS är mer komplett än LFR. LFS är i större grad preciserad och detaljerad till skillnad från LFR samt att det i LFS finns reglerat ett skadeståndsansvar gällande utredaren. Den största skillnaden mellan lagstiftningarna är möjligheten att hindra en rekonstruktion av ett krisdrabbat företag. Flertalet hinder finns reglerat i 2 kap. 7 § LFS medan det i LFR endast ställs upp ett hinder i 2 kap. 6 § LFR. LFS är enligt mig en lag som Sverige bör hämta inspiration ifrån, tillsammans med utredningarnas förbättringsförslag, vid en reform av lagstiftningen eftersom den är mer komplett och ger svar på de frågor som LFR har. Om Sverige skulle komma att använda den finländska lagstiftningen som förebild vid en reform är det ett steg i rätt riktning som kommer att ändra rekonstruktionsförfarandets status och motverka att förfarandet utnyttjas för ett annat ändamål än det var tänkt. Eftersom fler hinder ställs upp kommer inte företag, som saknar grund, att kunna erhålla statliga medel som de inte skulle fått från början. Det blir således även ett kostnadseffektivt förfarande vilket bör medföra en större attraktion till förfarandet i sig och att fler livsdugliga företag kan fortsätta leva, vilket förfarandet syftar till.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurs 1-3 ser på demokratisk undervisning. Metoden som användes för att samla in data var intervjuer som transkriberades och sedan sorterades enligt innehållsanalysens olika steg. Det resultat som framkommit under studien är att majoriteten av lärarna anser att demokrati är att elever ska få komma till tals och bli sedda i klassrummet, få chans att påverka och lyssna på varandras åsikter. I det praktiska menar flertalet av lärarna att de använder majoritetsbeslut i sin undervisning. Andra arbetssätt som nämns av lärarna är till exempel samarbetsövningar, klassråd och att slumpa vem som får ordet genom att dra glasspinnar med elevers namn på. Möjligheter inom demokratiskt lärande är bland annat elevers egen påverkan på undervisningen och att elever löser konflikter på egen hand. Svårigheter i demokratisk undervisning kan vara att läraren tar enväldiga beslut och för läraren att se till att alla elever får komma till tals. Slutsatsen av studien är att majoriteten av lärarna definierar demokrati som- och arbetar efter att elever ska få påverka undervisningen, våga göra sig hörda och sedda samt lyssna in andra och visa respekt och hänsyn gentemot varandra.