Nybro Bostads AB efterfrågade en utsmyckning av området kring deras nybyggnation av bostads området Grönskog. Jag såg en möjlighet att kombinera deras önskemål med att uppmärksamma de boende samt förbi passerande på ett av våra största problem för att skapa ett hållbart samhälle; de växande sopbergen samt utarmande konsumtion.       Idag använder vi oss av föremål för att manifestera vår identitet. Vi kastar och köper nytt som aldrig förr, utan att fundera på varför vi ser somliga föremål vi redan har som skräp. Genom att skapa en ”bytarplattform” i Grönskogs miljöhus vill jag uppmärksamma de boende på att det föremål som blivit till skräp för dem, fortfarande kan ha ett värde för någon annan. På ”bytarplattformen” kan du ställa dit och ta de föremål du vill, det skapar en subtil interaktion mellan de boende i området.       När de boende kliver in i miljöhuset står de inför valet av den box vars färg och form i samverkan med valet av boxens placering i rummet syftar till att på bästa sätt framhäva föremålet. De måste återupptäcka värdet i föremålet. Boxarna placeras in i de små fönstren och väggens tjocklek skapar hyllplanet. Fönstren är placerade i ett vågmönster och genom ljusflödet skapas ett sammanhang mellan rummet och omgivningen. Det blir ett skyltfönster för de boendes bidrag till ett mer hållbart samhälle.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma. Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012. Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området. I förskolans läroplan eller i skollagen finns heller inget stöd för arbete mot övervikt och fetma. I läroplanens mål står dock att förskolan ska främja barnens hälsa och välmående och Livsmedelsverket talar om att maten är en central del för människans välmående och hälsa.    Slutsats: Förskolan är en arena som möter många människor, barn och vuxna. På förskolans arena finns därför möjlighet att nå ut till och inspirera många människor. I ett sådant idag, stort problem som övervikt och fetma är arbete på många olika håll i samhället angeläget. Resultatet i studien understryker ett behov av samarbete mellan vuxna människor som på något vis har möjlighet att påverka barnens liv. Hos förskolecheferna i studien finns intresse för barns hälsa, livsstil och vitalitet. De vill barnen det allra bästa men utifrån resultatet av intervjuerna är det synligt att kompetens inom området är litet och baserat på förskolepedagogernas eget intresse och erfarenhet.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen. Studien avslutas genom en analys av intervjuerna genom vilken dessa olika upplevelser kan förstås utifrån teoretiska perspektiv som vi tror belyser både samhälleliga och individuella skäl till individens studieval. Dessa är förknippade till nutidens villkor i ett samhälle som på många sätt bygger på konkurrens, rationalitet och individualitet. De teoretiska utgångspunkter som har används i analysen och som bidrar till förståelsen av de tre ovan nämnda aspekterna är socialisationsteorin, Maslows behovshierarki, Fromms teori om "flykten från friheten" samt Moscovicis teori om de sociala representationerna. Resultaten tyder dels på individualism och dels på rationalism som kan urskiljas i respondenternas svar där motiven till högre utbildning kan förstås i relation till bland annat ekonomiska och självförverkligande orsaker. Studenternas upplevelser samt resonemang av sina studieval indikerar till rationella överväganden där kvalifikationer på den framtida arbetsmarknaden upplevs av respondenterna att bidra till större möjligheter att få inte endast ett intressant arbete utan ett arbete som i framtiden har en god anställningsutsikt. Självförverkligande motiv till studier samt i det framtida arbetet är en annan aspekt som lyft fram hos respondenterna som ett eftersträvansvärt värde vilket en högre utbildning antas bidra till. Självförverkligandet i sin helhet kan förstås som något som råder inom samhällsramarna där de individuella valen kan oundvikligen förstås vara förknippade med att göra samhällelig nytta, och försäkran om att kunna vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI. Material samlades in via enkäter och analyserades statistiskt med hjälp av både parametrisk och icke-parametrisk variansanalys samt multipel regressionsanalys (MRA). Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan BMI och inkomst, att det finns ett signifikant samband mellan BMI och yrkeserfarenhet samt att det finns en signifikant huvudeffekt för psykosomatiska symptom och BMI. Slutsatsen är att det signifikanta sambandet mellan BMI och yrkeserfarenhet är intressant, men att det är troligt att något annat påverkar då det inte är rimligt att längre yrkeserfarenhet genererar högre BMI. Den signifikanta huvudeffekten för psykosomatiska symptom och BMI kopplas till socialt sammanhang och inlärda beteenden.

<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

In recent years, much ofthe political debate in the West, East aud South has focused on the decentralization of responsibilities from the state to private enterprises and NGOs. But what potential is there for local communities to create their own govenlance structures able to deal with issues up till recently seen as the responsibility of the state? In this thesis, answer to this question is sought by analyzing two case studies from the semi-arid Coimbatore-region in South India from an institutionai perspective. One case concerns the efforts to involve farmers in irrigation water management in the Lower Bhavani Project, while the other focuses on the pressure on textile industrialists in Tirupur city to collectively treat their polluted effluent water. In both cases, the new distribution ofresponsibilities required that groups ofwater users would succeed in establishing new entities for collective action among themselves strong enough to prevent free-riding on a massive scale. Overcoming three main obstacles proved crucial in this process; meeting coordination costs, re-defining the notion of free-riding among resource users, and meeting motivation costs. Factors both within and outsicte the loeal community affected the degree ofsuccess. The distribution and lise of economic, moral and physical power between various actors and the interconnectedness between local and external institutions proved crucial for the establishrnent oflocal govemance stmctures. Moreover, the historical relation between the respective user group and the state has to a large extent affected the goals and strategies oflocal entities of eolleetive action. Clearly, resource management problems at localleve1 can not be solved by simply decentralizing responsibilities from the state to groups ofresource users. Rather, the state could playan important role by initiating, supporting and directing slich local entities of collective action.

The purpose of this essay is to investigate the airline industry and its part in the mobile community. Further on, to investigate the factors that throughout history are having an impact on the airline industry and have lead to the condition of today. Through this information we are outlining the future of the airline industry. This essay has been written in a qualitative approach. The empirical gathering has been made through interviews based on open discussions between the interviewers and respondents. We started out with creating a theoretical pre-understanding and continued by comparing how well these theories matched the reality. The gathering of the theoretical material was chosen on the basis how well it matches the subject of our essay. We have chosen theories that relate to the subjects, airline industry, mobile community and climate change. The empirical material has been gathered through three different interviews. The respondents all had different relations with the airline industry. The empirical material has been evaluated in comparison with adequate theory in the discussion chapter. The global airline industry is growing, but today their situation is strained, this due to several different internal and external factors. The most highlighted factors are the increased competition within the industry, increased expenditures and the fact that they have been declared as an environmental villain. To surmount this situation and solve the issue of their climate impact the industry must change, and it has been suggested that its quantity must be reduced. A lessened opportunity to travel by air will have an impact on our mobile community.

Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel. Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method? Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study. Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market. Depending on the clientele and target audience the companies’ marketing strategies may differ, the results show that there is a clear difference between niche and non-niche travel companies.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet på individerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas inte våldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till större utsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupande litteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer, med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder. Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen av artiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt i samkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationer förekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuella relationer. Trots detta är forskningen fragmenterar och innehåller kundskapsluckor.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang. Det döljer sig bakom olika kommentarer, blickar, konstig stämning, en vetskap om hur någon annan äter, olika normer i grupper, samt samhällets konstruktion av normer och stereotypa bilder. Det mest centrala för valet av mat verkar vara hur individen formas under uppväxten samt vilka sociala koder, normer samt regler som gäller i sammanhanget för tillfället. Vidare visade resultatet att ett indirekt grupptryck formas under uppväxten, vilket kopplas till Bourdieus teori, habitusbegreppet. / A large part of everyday life consists of eating in different social contexts in which choices all the time will be based on how and what to eat. The purpose of this study was to investigate how young people perceive that there is a direct or indirect peer pressure that can affect choice of food in different social contexts, and how peer pressure can look. In the study, five respondents aged 17-25 were interviewed. The results showed that there is a direct peer pressure in form of direct comments on how and what someone eats. The results also showed that an indirect peer pressure comes in different contexts. It hides behind various comments, looks, strange atmosphere, knowledge of how someone else eats, various standards groups, and society's construction of norms and stereotypes. The most central to the choice of food seemed to be how the individual is formed during childhood as well as the codes, norms and regulations that apply in the context of the moment. Furthermore, the results showed that an indirect peer pressure formed during childhood, which is linked to Bourdieu's theory of habitus