Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur statens roll i krisberedskapen påverkas av det resiliensperspektiv som utgör grunden i den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilken form tar sig statens makt gentemot det omgivande samhället?” och ”Vilket önskvärt tillstånd för statens roll i krisberedskapen uttrycks i strategin?” Med utgångspunkt i governance-teori skapas ett analysverktyg med idealtyper av statens roll i samhällsstyrningen. Det används sedan för att analysera strategin. Analysen kompletteras av en intervju med en informant som har kunskap om strategins innehåll och om arbetet att ta fram den. Analysen visar att staten använder sig av samverkan när det är nödvändigt, men behåller samtidigt stort inflytande över policyprocessen. Vidare är det få av dimensionerna där den önskvärda rollen för staten faller helt inom den ena eller den andra kategorin i analysverktyget – ofta finns det drag av såväl government som governance.

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

Energisektorn är en av de sektorer som är viktiga för att Sverige ska kunna fungera som land. Därför ställer makthavare extra krav på organisationer som verkar inom energisektorn. I takt med att digitaliseringen utvecklas ökar även hotet av cyberattacker och krav måste då även ställas i den digitala miljön för att undvika att samhällsviktiga tjänster blir utslagna eller att sekretessbelagd data hamnar i fel händer. I denna studie läggs fokuset på hur de organisationer som bedriver verksamhet inom sektorn arbetar med informationssäkerhet.  Studien har tagit reda på hur de som ansvarar för informationssäkerheten förhåller sig till de olika lagar, standarder och riktlinjer som finns inom området. I studien undersöks även hur organisationer inom energisektorn samarbetar med varandra och hur kommunikationen med myndigheter upplevs. Fokus läggs också på att ta reda på vilka utmaningar som finns inom området, och frågeställningarna besvaras med en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och en litteratursökning. Resultatet visar på att de lagar som driver fram informationssäkerhetsarbetet är NIS-direktivet och säkerhetsskyddslagen. Mycket arbete sker även utifrån ISO 27000-serien, men få är certifierade. Intervjuerna visar dessutom på att det samarbete som finns mellan branschkollegor främst bygger på personliga kontakter och personlig tillit. Energiföretagen upplevs som en bra yta för att diskutera säkerhetsfrågor och skapa kontakt med branschkollegor för att på ett öppet sätt diskutera säkerhetsfrågor. Det finns däremot önskemål om en central organisation i stil med Norges KraftCERT för att kunna diskutera säkerhetsfrågor inom sektorn. Vidare visar resultatet på att de utmaningar som upplevs till stor del handlar om brist på resurser för att kunna implementera rätt säkerhetsåtgärder och utbilda personal, men också hur ledningen väljer att prioritera informationssäkerhet inom organisationen.

Bakgrund och problemdiskussion: Riskhanteringsprocessen utformas på olika sätt i olika företag och den behöver anpassas till både interna och externa förändringar eftersom företag verkar i olika miljöer och utsätts därmed för olika sorters risk. Förutom detta blir även riskhanteringsprocessen en särskilt betydelsefull process för företag som bedriver samhällsviktiga verksamheter eftersom de är av yttersta vikt för samhällets funktion. Idag existerar det en stor mängd litteratur om ämnet riskhantering men vi fann en frånvaro av forskning som studerar den praktiska tillämpningen av riskhanteringsprocessen och styrningen genom hela processen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur riskhanteringsprocessen är utformad och hur den styrs för att bidra med ökad kunskap om vilka element som är av kritisk karaktär i processen. Studien avser även att undersöka hur hela organisationen och dess intressenter inkluderas i riskarbetet. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utfört en kvalitativ enfallsstudie på företaget E.ON Sverige. För att samla in det empiriska materialet har intervjuer tillämpats, både personliga och telefonintervjuer. Totalt genomfördes fem intervjuer vilka även har kompletterats med återkommande samtal med våra huvudkontakter på E.ON under hela studiens gång. Slutsats: De kritiska momenten i en riskhanteringsprocess är intern kommunikation samt att företag måste beakta sina intressentgruppers krav och intressen och ta hänsyn till dessa vid utformandet av företagets riskhanteringsprocess. / Background and problem discussion: The risk management process needs to be designed based on the specific company, and adapted to both internal and external circumstances and changes since every company operates in different environments and is therefore subject to different types of risks. Meanwhile, the risk management process is especially crucial for companies whose activities have a major impact on the function of the society. Today’s literature within the subject risk management covers a vast range, however, we identified an absence of research that focuses on the practical implementation of risk management and the control throughout its whole process. Purpose: The purpose of the study is to examine how the risk management process is designed and how it is governed in order to contribute with increased insights regarding what elements are critical in the process. Moreover, the study aims to investigate how the organization as a whole, including its stakeholders, is involved in its work with risk management. Method: In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative single case study was applied at the company E.ON Sweden. Both personal interviews as well as phone interviews were carried out with the intention of gathering empirical material. In total, five interviews were held, and they have been supplemented with recurring conversations with the main contacts at E.ON throughout the stages of the research. Conclusion: The critical elements in the risk management process lie within the internal communication and in respecting the stakeholders’ demands as well as considering these while formulating the risk management process for the company.

Along with the technical and technological evolution of today’s modern society, comes a new range of threats on critical infrastructure such as the malicious use of explosives, fire arms, ramming with vehicles, arson, electromagnetic threats, chemical and biological weapons, and espionage. To maintain social security, a need of enforcing critical infrastructure to withstand the damage on withheld values caused by antagonist strikes is developed. The need of establishing enforcing measures is utterly important regarding the critical infrastructures pursuing democratic activities such as government agencies, embassies and residences of the head of states, amongst others. Establishing an adequate protection to the intended critical infrastructure brings up an issue with managing to enforce the existing façade and its framework, cornices, doors, windows and vents to make them resistant to the current threats. This master degree project aims to compile existing knowledge and suggest enforcing solutions based on building technology that take the current design in consideration and provides a structural protection to withstand stated threats. The aim of the work is fulfilled through a literature study, several interviews, the compilation of a risk index analysis and three representative types of artificial buildings with democratic purposes. The work results in several enforcing façade solutions that confirm existing researches discussing fortification and structural protection, and which creates an adequate protection against antagonist strikes ability to cause damage on withheld values in the building. In general, a façade construction is to be enforced with major thickness, density, elastic strength and air tightness. The work also leads to the discovery of several, never before officially compiled and scientifically researched enforcing façade solutions. When establishing enforcing measures to the façade of critical, democratic infrastructure it’s essential to create a structural protection that withstands the current threats while also being reasonable on possible actions, the effects on the building activity and financial maintainability. The structural protection created needs to work as a unity of façade, joists and attachments to ensure the building doesn’t collapse due to local damage. Regardless of the enforcing measures taken, there’s always going to be a risk on new kinds of threats evolving or antagonist strikes summoning up major resources than expected when designing the protection. With public buildings in urban areas it’s not practically or financially reasonable to establish a structural protection to resist every possible threat since the building also needs to be appealing, retain conservational values and ensure accessibility.

Översvämningar till följd av skyfall har blivit allt vanligare och förväntas att öka i takt med klimatförändringarna. Översvämningar kan ställa till stora skador för ett samhälle, framförallt när de samhällsviktiga verksamheterna blir drabbade. För att undvika att detta sker bör samhället vara byggt för att tåla stora volymer vatten som faller vid ett skyfall. Ett steg för att nå dit är att göra en skyfallskartering där flödesvägar, vattenvolymer och översvämningens utbredning tas fram genom hydraulisk modellering. Utifrån skyfallskarteringen kan sårbara områden upptäckas och förebyggande åtgärder kan utföras för att minska översvämningens negativa påverkan. Akademiska sjukhuset i Uppsala är en samhällsviktig verksamhet och har tidigare haft problem med översvämningar. I den här studien har en skyfallskartering utförts på Akademiska sjukhusets område för att ta reda på översvämningens utbredning vid ett skyfall och vilka åtgärder som lämpar sig för att förhindra översvämningar. Skyfallskarteringen utfördes i det tvådimensionella (2D) hydrauliska modelleringsprogrammet MIKE 21 Flow Model. Eftersom en skyfallskartering baseras på många generaliseringar finns det vissa osäkerheter kring valet av parametrar. Därför har även en känslighetsanalys utförts kring valet av regntyp (Chicago Design Storm (CDS) jämfört med ett blockregn), regnets varaktighet, grönytornas avrinningskoefficient och markens infiltrationshastighet. Indata till modellen baserades på olika kartdata som bearbetades i GIS-programmet ArcMap. Flera olika regn med varierande återkomsttid simulerades. Resultaten visade att det blir översvämning inne på sjukhusområdet vid ett 100-årsregn som förvärras när återkomsttiden ökar. Åtgärdsanalysen utfördes genom att lägga in förändringar i höjdmodellen för att se hur det påverkar översvämningens utbredning. Analysen visade att åtgärder som jordvallar och höjdsättning av marken kan tillämpas på området för att minska översvämningsrisken. Resultatet från känslighetsanalysen visade att ett CDS-regn ger större översvämningskonsekvenser i modelleringen än om ett blockregn av samma återkomsttid och varaktighet används. Känslighetsanalysen av varaktigheterna visade att en lång varaktighet kan leda till låga flödestoppar som inte representerar ett skyfall väl. En avrinningskoefficient på 0,4 beskriver infiltrationen i området väl och när en större avrinningskoefficient används tenderar översvämningen att bli större på grönytorna. Till sist visade resultatet att infiltrationshastigheten är en känslig parameter som bör väljas efter mer noggrann analys av marken i modelleringsområdet. / Flooding as a cause of cloudbursts have become more common and is expected to increase with climate change. Floods can cause substantial damage to a society, especially when the critical societal functions are affected. To avoid this the city should be built to tolerate large volumes of water from cloudbursts. As a step on the way to accomplish this, a cloudburst mapping could be made where flow paths, water volumes and the extent of the flooding are studied through hydraulic modelling. Through the cloudburst mapping, vulnerable areas can be spotted, and flood prevention measures can be taken to lessen the extent of the floods negative impact. Uppsala University Hospital serves a critical societal function and has previously had problems with flooding. In this project a cloudburst mapping has been made in the two dimensinoal (2D) hydraulic modelling program, MIKE 21. This was done to find out the extent of a flood caused by a cloudburst event and what measures that can be taken to prevent floods. A cloudburst mapping is based off many generalized assumptions and there are some uncertainties when selecting the parameters. Because of this, a sensitivity analysis was performed on the selection of rain-type (Chicago Design Storm (CDS) vs. block-rain), rain duration, the runoff coefficient and the soil's infiltration capacity. The inputs of the model were based off different geographic data and then constructed in the GIS-program ArcMap. Several different rain events with varying duration and return periods were simulated. The results showed that there is considerable flooding in the area after a rain with a 100-year return period and it gets worse when the return period increases. The flood prevention analysis was made by editing the terrain to mimic flood prevention measures and study how the extent of the flood responds to the edits. The analysis showed that measures like soil barriers and changes in elevation were effective in lessening the risk of flooding. The results from the sensitivity analysis showed that a CDS-rain causes a more significant flooding compared to a block-rain of the same return period and duration. The sensitivity analysis of the rain duration proved that a long duration can lead to flat flow curves that doesn't resemble a flow curve from a cloudburst event. A runoff coefficient of 0.4 describes the infiltration in the area well and with a larger coefficient the flooding on greenery tend to grow. Lastly, the infiltration capacity proved to be a sensitive parameter that needs to be selected carefully, preferably after a thorough soil analysis.