Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år 2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårt gods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp som sker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långa avstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till att försöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden. Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar för transportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reducerade transportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade till transporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund för varusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktar sig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag som jobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudie med en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihet att arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras dels varusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- och nackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samt tillkortakommanden. Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier som tagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamlades till studien. / Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be made regarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden, road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions. To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas, scientists have researched the possibility of coordinating the transports. The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate, lower transportation costs, and because of those two factors, lowered their carbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation and present an example of a decision model. The decision model mainly aims towards decision makers in rural municipalities but also companies that work toward these rural areas. Methodology: This research undertook a qualitative research approach in an exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the pros and cons with coordinating freight transports the researchers interviewed key persons for the rural municipalities in a semi structured or structured nature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with a coordination of freight transports and the criteria’s needed to build an example of a decision model. Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many, but one stands out, and that is the increase of lead times as a negative factor the rural areas, because of the coordination. The citizens and companies these rural areas are more interested in consistency and reliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build the decision model.

I bakgrunden framkommer att Sverige är ett ekonomiskt starkt land men att det finns utrymme för förbättringar, framförallt när det gäller hur resurser ska fördelas och hur barn blir bemötta inom skolan. Eleverna kommer till skolan med olika förmågor och förutsättningar och behovet av specialpedagogiska insatser ökar. Skolan möter elever som har ett omfattande behov av insatser ifrån flera instanser och intresset för hur samordningen av dessa insatser fungerar väcks. Statens Kommuner och Landsting har tagit fram verktyget Samordnad Individuell Plan (SIP) för att skapa förutsättning för att på ett effektivt sätt samordna insatser för personer i behov av stöd. Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om hur SIP fungerar ur ett skolperspektiv, både vad beträffar SIP som arbetsform och vad för innehåll SIP-mötena genererar. Den övergripande metoden för att uppfylla syftet var en fallstudie som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare samt vårdnadshavare till elever mottagna i särskolan. Resultatet som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska nivåer visade att mötesledarens insats under mötet blir avgörande för mötets form. Hur skolan och dess specialpedagogiska insatser lyftes under mötena berodde mycket vad som föranlett elevens behov av en SIP. I samtliga fall som studien baserades på har skolan visat sig vara en kontext vars insatser lett till positiva konsekvenser för den berörda eleven. Inställningen till SIP som verktyg är positiv hos de som deltagit i denna studie.

I Sverige finns cirka 3000 småorter och dessa utgör sammanlagt 3 procent av landetsbefolkning. Många av dessa glesbygder tampas med logistiska utmaningar och en problembild finnsgällande halvtomma leveranser som kör långa avstånd utan koordinering. Detta har lett till att flertalet kommuner såsom Ljusdal och Södra Årefjällen har undersökt lösningar i form av samordning. Den starkaste drivkraften för samordning är den minskade miljöpåverkan och ett minskat antal fordon påvägen. Utöver detta bidrar det till att lokala aktörer får ökad konkurrenskraft. Det har visat sig att i kommuner där samordnad varudistribution implementerats så har antalets leveranser reducerats med 50-80%. Studiens syfte är att undersöka hur varutransporter kan samordnas inom och mellan Sorsele kommun och centralorter. Vidare syftar studien till att analysera hur en samordnad varudistribution förändrar transporterna ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt perspektiv och hur det påverkar servicenivån. Resultatet av studien har sammanställts av den teoretiska referensramen samt den empiriskt insamlade informationen. Det framkommer att den mest lämpade lösningen för Sorsele kommun är att privata aktörer används för samordningen. Två alternativ rekommenderas för implementeringen. Antingen kan en enskild privat aktör i kommunen ta över samordningen, använda sin egna terminal och samlasta med sina övriga transportuppdrag för att optimera transporterna. Annars kan flertalet parter samarbeta med samordningen och arbeta i zoner inom kommunen samt samlasta sina transporter. Implementeringsprocessen vid samordningen bör följa Vägverkets 6-stegs process;planering, beslut, nulägesanalys, genomförande och utvärdering. Vidare presenteras effekterna som samordningen kommer ha såsom reducerade frakt- och transportkostnader samt minskad miljöpåverkan. Antalet transporter reduceras vid samordning vilket leder till reducerade utsläpp och mindre slitage på vägar.

Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be maderegarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden,road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions.To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas,scientists have researched the possibility of coordinating the transports.The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate,lower transportation costs, and because of those two factors, lowered theircarbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation andpresent an example of a decision model. The decision model mainly aimstowards decision makers in rural municipalities but also companies thatwork toward these rural areas.  Methodology: This research undertook a qualitative research approach inan exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the prosand cons with coordinating freight transports the researchers interviewedkey persons for the rural municipalities in a semi structured or structurednature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with acoordination of freight transports and the criteria’s needed to build anexample of a decision model.  Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many,but one stands out, and that is the increase of lead times as a negativefactor the rural areas, because of the coordination. The citizens andcompanies these rural areas are more interested in consistency andreliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build thedecision model. / Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårtgods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp somsker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långaavstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till attförsöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden.Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar förtransportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reduceradetransportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade tilltransporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund förvarusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktarsig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag somjobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudiemed en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihetatt arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras delsvarusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- ochnackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samttillkortakommanden.Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier somtagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamladestill studien.

Företag idag är pressade och måste prioritera sina primära arbetsuppgifter, vilket ofta leder till att arbetsmiljöarbetet blir svårt att upprätthålla eller kan ses som en omotiverad kostnad. För att bespara tid och inte störa den dagliga verksamheten förekommer det att representanter väljs ut som får agera länk mellan slutanvändare och systemutvecklare vid framtagandet av nya system. Det leder till att viktiga kunskaper och behov inte kommer fram under utvecklingsfasen. Bristande utformning av datorsystem kan leda till att de inte nyttjas eller att arbetsmiljöarbetet blir lidande. Vid utformning av datorsystem är det viktigt att ta hänsyn till användbarhet. Ett datorsystem som är byggt med användaren i fokus verkar ha en större acceptans hos företag.   Syftet med undersökningen var att identifiera behov av datorstöd till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) hos företag som sedan tidigare arbetar med AFS 2001:1. Metoden för denna uppsats bestod huvudsakligen av litteraturundersökningar och intervjuer med chefer samt medarbetare (alternativt skyddsombud). Insamlad data jämfördes mellan chef och medarbetare och skillnader mellan företagen analyserades.     Resultat visade att det inte fanns skillnader av den insamlade data mellan chef och medarbetare (alternativt skyddsombud) inom samma företag. Detta betyder att deltagarna från samma företag har samma bild över deras arbetsmiljöarbete. Mellan företagen råder det dock olikheter då kunskapsnivån spelar roll och vilken slags kunskapsöverföring som finns idag.   Det som var en gemensam bristande faktor för samtliga företag var det sista steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet ”Undersöka-Bedömning-Åtgärda-Kontroll”. Samtliga företag var duktiga på att åtgärda arbetsmiljöbrister som var av den akuta karaktären. Akuta ärenden är något som upptäcks direkt exempelvis personskada på grund av snubbling. Medan långsiktiga brister ses som större processer med längre implementeringsperioder exempelvis kartläggning av fallande produktivitet på grund av arbetsmiljöbrister.   Slutsats av resultaten visade på att det finns behov av ett ledningssystem med IT-stöd som är användaranpassat. Det bör ge stöd istället för att belasta arbetsgivaren med mängder av dokumentation och administration. Inför designfasen av ett ledningssystem är syfte och mål viktiga delar att definiera tillsammans med utvecklaren för att kunna skapa ett användarvänligare system.   Något som genomsyrade resultaten av undersökningen var att samtliga deltagare inte genomförde någon form av uppföljning. Därför blir det viktigt att i framtida utvecklingsprojekt ta hänsyn till den delen av systematiskt arbetsmiljöarbete för att säkerställa att det inte glöms bort. Detta steg är en viktig del av systematiskt arbetsmiljöarbete och måluppfyllning samt utveckling. Bättre uppföljning ger bättre beslut. / Companies today are pressed and need to prioritize their primary work tasks which often means that work environment management is hard to maintain or can be seen as an unmotivated cost. To save money and avoid disturbing the daily operations representatives are sometimes chosen to be the link between the end-user and the system developer during the development of a new system. That means that important knowledge and needs aren’t included in the development phase. Poorly designed computer systems can lead to it not being used or the fact that the work environment management becomes suffering. During the development of a computer system it’s important to consider the usability. A system that is built focused on the end-user seems to have a higher level of acceptance at companies.   The purpose of this essay was to identify the needs of computer aid for the systematic work environment management at companies that have previously worked with AFS 2001:1 (Swedish law for systematic work environment management).  The method for this essay mainly consisted of literature studies and interviews with managers and co-workers (alternatively safety representative). Collected data from managers and co-workers were compared and the differences between the companies were analyzed.   Results show that there wasn’t any difference between the data collected from the managers and the co-workers in the same company. This means that participants from the same company had the same view on their work environment management. When the companies were compared to each other there were differences related to the level of knowledge and the ability to pass the knowledge along.   A common factor that was lacking for all companies was that the final step in the systematic work environment management which is control. All companies were good at addressing occupational safety deficiencies that were of the acute nature. Acute cases are something that is detected directly, for example, injuries due to tripping. While long-term deficiencies are seen as major processes with longer implementation periods, such as mapping of declining productivity due to workplace shortcomings.   Conclusion of the results showed that there is a need for a management system with IT support that is user-adapted. It should provide support rather than burden the employer with a load of documentation and administration. Before the design phase of a management system, the purpose and goal are key elements to define with the developer in order to create a user-friendly system.   Something that permeated the results of the survey was that all participants didn’t do any kind of follow-up. Therefore, in future development projects, it is important to take into account that part of the systematic work environment management to ensure that it is not forgotten. This step is an important part of systematic work environment management and goal fulfillment as well as development. Better follow up leads to better decisions.