Turism är en allt mer växande bransch vilket betyder att allt fler områden satsar inom destinationsutveckling. Målet med följande studie är att undersöka hur lokalbefolkningen ser på turismen, hur de ser på utvecklingen i området, som något positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de två kommunerna. Det har inte gjorts någon tidigare undersökning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo.

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ”bärande broar” d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan. Resultatet visade på att man kommit olika långt i de olika distrikten inom kommunen, samt att de jobbade olika mycket med samverkansarbetet., Jag har kunnat se att ett distrikt haft en mer tydlig och genomarbetad handlingsplan under en längre tid och där man över lag var nöjd med samarbetet. Flera verksamheter lyfter tiden och samsynen kring barnen och det pedagogiska innehållet som viktiga förutsättningar. Jag kan konstatera att arbetet med övergång och samverkan i vissa distrikt inte haft hög prioritet, både från ledningshåll men även från personal. Någon har menat att man i så fall skulle behöva samverka med flera olika förskolor vilket inte är möjligt tidsmässigt, och då valt att inte ha någon planerad samverkan alls.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.

The purpose of this thesis is to study the context that affects crisis communication through an organizational perspective. It also tries to identify factors of success and difficulties when it comes to coordinating information between governmental organizations during a crisis.  Carried out as a case study of the Swedish governmental network Krissamverkan Kronoberg, the method used are source analysis and qualitative interviews with members from different organizations in the network. The results have been analyzed through Organization theory, Network theory and theory in Crisis Communication.  The context that effects governmental organizations ability to cooperate during a society crisis is characterized by knowledge, understanding, utility and willingness. In addition to this a successful coordination of information should be based on resources, competence and continuity. The main problems when it comes to cooperating and coordinating during a crisis situation lies in what we would like to call organizational egoism, existential uncertainty and defensive behavior.

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer. Det fanns även skilda uppfattningar om vad syftet med samverkan är. Objektet för samverkan är oklart, vilket leder till att organiseringen av samverkan skiljer sig åt mellan sjusköterskorna i deras arbete tillsammans med hemtjänstpersonalen. Den egna professionen får en olik innebörd i arbetet med samverkan, vilket innebär att det kan uppstå personifiering av makt, något som även påverkar graden av tillit mellan sjuksköterskorna och hemtjänstpersonalen.

Sammanfattning Vår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar. Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav. Båda lärarna hade tre syften vardera med matematikläxan. Syftena uppfattades i hög grad av föräldrarna, då minst ett av lärarens syften uppfattades av varje respondent. Föräldrarna tenderade även att se att deras barn tränade sig i andra saker än de lärarna hade som direkta syften med denna läxa. Lärarnas förväntningar på eleverna var att de skulle komma ihåg att göra läxan, samt involvera föräldrarna. Lärarnas förväntningar på vårdnadshavarna var att de ska komma ihåg att påminna sitt barn att göra läxan, förklara hur de kan göra, hjälpa till vid svårigheter samt att inte pressa sitt barn för hårt. Vårdnadshavarna såg i stor utsträckning ett värde i matematikläxorna, och menade att dessa utvecklade deras barns kunskaper i matematik. Engagemanget bland föräldrarna var relativt stort, och de medverkade i hög grad vid barnens läxarbete. De hade även en god inblick i läxans innehåll. Vanliga strategier de använde sig av för att få barnet att arbeta med läxan, var b.la. att ge beröm eller uppmuntran. Vårdnadshavarna var medverkade i läxarbetet för att hjälpa till, hålla sig uppdaterade i vad som görs i skolan just nu, samt för att de själva tyckte att det var roligt. Det är viktigt att en läxa har ett genomtänkt syfte från läraren.  Läxan som ges ska på något sätt kunna användas till elevens fördel. Då syftet är genomtänkt, kan läxan få ett relevant innehåll som läraren kan anpassa till undervisningen i sin klass. Vårt resultat tyder å ena sidan på att läxor, precis som vissa läxforskare har framhållit, kan ge vårdnadshavare möjligheter att följa och bidra till sitt barns kunskapsutveckling, samt ge dem insyn i lärarens och skolans arbete. Därmed kan läxan fungera som en kommunikationslänk mellan lärare och elever/dess vårdnadshavare. Det krävs dock att vårdnadshavarna engagerar sig i barnens läxarbete och ges möjlighet att förstå lärarens intentioner med olika läxor och deras innehåll - och detta i sin tur ställer krav på lärarens förmåga att kommunicera sina syften med givna läxor. Å den andra sidan tyder vårt resultat på att i de fall där kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare brister, så att lärarens intentioner inte når fram, kan läxans lämplighet som arbetsform ifrågasättas. Nyckelord: läxa, samverkan, vårdnadshavare, enkät, intervju

On the basis of theoretical knowledge about the complex of problems which can occur in an implementation of a collaboration project, the purpose of this essay is, to examine how representatives on each authority relate to and manage collaboration as a work method, the awareness of problems within the organisations that collaborate, and the preparedness around how to manage problems with collaboration. "Unga vuxna" is a collaboration project between Kalmar county council and all 12 municipalities in the county council. More specifically it is a cooperation project between psychiatry and social services. Theories used in this essay are professor Berth Danermarks studies about collaboration, and social psychologist Jay Hall’s theory about capability. We have also studied earlier research about collaboration, done by lecturer Rebecka Stenberg, Professor Chris Huxham, senior lecturer Siv Vangen and doctor of philosophy Stefan Wiklund. / Utifrån en teoretisk kunskap kring vilken problematik som kan uppstå vid genomförandet av ett samverkansprojekt, har denna studie som syfte, att undersöka hur representanter på vardera myndigheten förhåller sig till och hanterar samverkan som arbetssätt, problemmedvetenheten inom de samverkande organisationerna, samt beredskapen kring hur de ska hantera eventuella samverkansproblem. Teorier som använts i denna studie är professor Berth Danermarks studier om samverkan och socialpsykolog Jay Halls teori om kompetens. Tidigare forskning som studerats är gjord av lektor Rebecka Stenberg, professor Chris Huxham, lektor Siv Vangen, och filosofie doktor Stefan Wiklund. Med dessa teorier och denna tidigare forskning som bakgrund bygger studien på 3 frågeställningar;  Vilka förutsättningar anser aktörerna är betydande för att möjliggöra en samverkan?  Vilka hinder kan uppstå i en samverkansprocess?  Vilka strategier använder sig aktörerna av i samverkan med andra myndigheter? Metod som använts är semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från Kalmar läns landsting och Borgholms kommun. Framkomna resultat visade att kunskapen om samverkan var god hos de tillfrågade respondenterna. Betydande förutsättningar som respondenterna påtalade var positiv inställning, ömsesidigt förtroende och genuin vilja till samverkan, god kommunikation mellan aktörerna, gemensam bas och utbildning samt att samverkan sker på alla organisationsnivåer. Hinder som kan uppstå i en samverkansprocess är att självtillräcklighetskultur, långsamma beslutsprocesser, oklara mål och visioner, bromsar processen. Strategier som aktörerna använder sig av i samverkan med andra myndigheter är att tänka ihop och lära av varandra samt att ha en tydlig styrgrupp.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen. Personalens olika syn på förberedelse skiljer sig från beroende på om man arbetar i förskolan och förskoleklassen. Detta resulterar till att personalen har olika förväntningar på vad barnen ska kunna när de börjar i förskoleklass. Resultaten visar även på att samverkan inte alltid prioriteras på grund av olika hinder som till exempel att tiden inte räcker till, engagemang och förskolans ochskolans ekonomi.

No description available.