No description available.

I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig. Så som vår valda kommun har implementerat denna nya bestämmelse kan vara ett positivt och långsiktligt sätt, om de rätta förutsättningarna och kunskaperna finns. För att detta arbetssätt ska kunna bli långsiktligt krävs det därför att pedagogerna kan, vill och förstår vad arbetssättet kräver och dessa frågeställningar baserar vi vårt arbete på eftersom det även är dessa som implementeringsperspektivet grundar sig på. Pedagogerna har ett stort arbete framför sig med att inkludera alla elever i grundskolan och samtidigt utgå från varje enskild elevs behov. Vi lyfter i detta arbete ett sätt att genomföra denna implementering på.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka huruvida fritidshemslärares kompetens tas tillvara under barns raster under skoltid. För att få en bild av fritidshemslärarens inställning till att vara rastvakt samt vilket arbets- och förhållningssätt hon tillämpar har vi använt oss av enkäter som skickades ut till tolv skolor i Jönköpings kommun. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval som innefattar fyrtio fritidshemslärare och fyriotre tidigarelärare. Genom att ställa fritidshemslärares arbete i relation till tidigarelärares har vi fått en bild av vad fritidshemslärare faktiskt utför för arbete under barns raster. I resultatet kan vi se att det finns skillnader mellan yrkeskategorierna då det handlar om inställning till arbetsuppgiften och även i frågor som rör tidfördelningen. Vi kan även se att fritidshemslärare och tidigarelärare arbetar lika ute på barns raster och förhåller sig lika till arbetsuppgiften.</p>

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod. Vår slutsats är att enhetschefer tenderar att se på samarbete utifrån vad som gynnar organisationen. Omvårdnadspersonal ser istället på samarbete utifrån vad som gynnar arbetsplatsen. / The aim of this study is to investigate the consequences of a newly introduced cooperation between units within social care organizations in Sweden. The empirical data is based on qualitative interviews with two focus groups, care workers (n=4) and unit managers (n=2) in two different muncipalities. For the analysis we have used adminstrative theory and theories of leadership. The result showed that unit managers tend to have more positive attitudes towards cooperation as a way of working, than the attitudes of care workers. We argue that even though they aim for the same result, giving good care for their patients, they have different views of cooperation as a working method. Our conclusion is that unit managers tend to promote the interest of the organisation, while care workers tend to promote their own working conditions when it comes to organizational changes.

Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".

No description available.

Inledning Förskoleklassen skapades för att förskolan och skolans arbete skulle bli mer integrerat och för att övergången mellan verksamheterna skulle bli smidigare. För att underlätta övergången mellan förskolan och skolan skapades en ny verksamhet och övergångarna blev då två istället för en. Vår ambition med uppsatsen är att försöka hitta vägar till det som en gång var tanken med förskoleklassen och därmed kanske bidra till utvecklingen av en mer integrerad övergång. Syfte Vi vill utveckla kunskap om övergången mellan förskola och förskoleklass och syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan resonerar kring övergången mellan förskola och förskoleklass, samt den samverkan som sker mellan de två verksamheterna. Metod I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden intervju. Urvalet är fyra verksamma förskollärare som arbetar med femåringarna som ska göra övergången. Resultat I vår studie tycker vi oss se att de förskolor och skolor som samverkar också har kontinuitet vid övergången från förskola till förskoleklass. Denna kontinuitet ger enligt förskollärarna, som vi intervjuat, en trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. De förskollärare, i vår studie, som inte har samverkan med förskoleklassen uttrycker viss oro för att de inte förbereder barnen på "rätt saker" inför övergången till förskoleklassen. Vi ser också att om utrymme ges i budgeten för övergångsarbetet och är prioriterat hos förskolecheferna bidrar detta till att förskollärarna känner sig tryggare i övergångsarbetet.

Klyftan mellan träningsskolan och grundskolan har en tendens att öka. Införandet av två läroplaner har gjort att avståndet mellan skolformerna har ökat och grundskolans läroplan med höga krav på innehåll och måluppfyllelse gör det svårt att hitta tiden att utveckla mjuka värden, exempelvis respekt för alla människors olikheter. Olikheter berikar människan. I den här studien utgår vi från att elever från träningsskolan och grundskolan vill mötas och samspela. Forskning visar att när människor möts och samspelar utvecklas en fördjupad förståelse för olikheter och allas lika värde (Rabe, Hill &amp; Andersson, 2001). Att finna former av inkludering som gör att elever samspelar och känner delaktighet verkar bli svårare och svårare.  Syftet med studien är att undersöka hur inkluderande möten mellan träningsskolan och grundskolan kan leda fram mot samverkan mellan de båda skolformerna. Teoretikerna vi använt oss av är Antonovsky, Vygotskij och Dewey. De ingår i det sociokulturella perspektivet där elever lär sig av varandra.  I den empiriska studien presenteras en form av inkludering där elever möts och samspelar i en praktisk undervisningssituation. Genom observationer, intervjuer och videodokumentation har vi undersökt hur elever och pedagoger upplever inkluderande möten och vilka framgångsfaktorer som kan identifieras med avseende på samverkan när inkluderande möten organiseras och genomförs. Resultatet visar att mötet har varit ett positivt inslag i elevernas skolvardag. Alla elever har lärt sig något av varandra och känner att de har utvecklats av mötet. Eleverna har fått en ny positiv bild av varandra. Både pedagoger och elever såg möjligheter till fortsatt samverkan mellan skolformerna.