Syftet med detta arbete är att erhålla kunskap om hur fritidspedagogers uppdrag i skolsamverkan uppfattas av rektor, lärare och fritidspedagog själv, samt hur dessa uppfattningar påverkar skolsamverkan i praktiken. Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har genomförts med en rektor, två lärare och en fritidspedagog. Intervjuerna har varvats med observationer av fritidspedagogens roll i klassrummet. Informanterna i studien har varit representativa individer för de olika yrkeskategorierna, på så vis är de analysenheter i studien. Informanternas uppfattningar och de data som framkommit i observationerna har bidragit till genoförandet av analysen i studien. Några av de resultat som redovisas i studien är att fritidspedagogens roll i skolsamverkan är, utifrån styrdokumenten, svårtolkade. Fritidspedagogen tilldelas, av rektor och lärare, kompetenser som handlar om socialt samspel och praktiskt-estetiskt arbete. Ytterligare ett resultat handlar om tidsbristen för att utöva gemensam planering. En slutsats som dragits i studien är att fritidspedagogens kompetenser inte tas tillvara i skolsamverkan. En andra slutsats handlar om avsaknaden av samverkan i arbetslaget. En tredje handlar om att fritidspedagogen roll i skolsamverkan påverkas av personaltillgång på skolan.

Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare till barn upplever informationen från förskolan. samt i fall informationen har någon påverkan på deras upplevelse av delaktighet i verksamheten. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av två kvalitativa metoder, dels genom semistrukturerade intervjuer, och dels genom enkäter. Totalt har tjugoen vårdnadshavare med minst ett barn i förskolan deltagit i studien. Samtliga informanter är även hemmahörande i södra delen av Sverige. Målet med den geografiska spridningen av informanter var att få en mer allmän bild av vårdnadshavares upplevelser av information. Forskningsansatsen har en fenomenografisk prägel eftersom att informanternas subjektiva upplevelse har stått i fokus. Deras svar har sedan analyserats ur den sociokulturella teorin, samt Watzlawiks kommunikationsteori och resultatet visar att de flesta vårdnadshavare var nöjda med den information de fick. Vidare visar resultatet även att vårnadshavarna upplevde att informationen hade betydelse för deras vardag. Genom den dagliga informatonen upplevde de att de kunde ta över vårdnaden av barnet samt att informationen gav dem underlag till samtal om barnet. Därtill visar resultatet att interaktionen mellan förskolans personal och vårdnadshavaren påverkar vårdnadshavarens upplevelse av delaktighet. Genom interaktionen kunde de främst påverka rutiner kring det egna barnet. Detta ökade i de fall vårdnadshavaren beskrev att hen hade en öppen relation till personalen, dock vill merparten av informanterna inte ha mer inflytande i verksamheten så länge deras barn trivs.

<p>Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori. Undersökningen visar att alla intervjuade byggföretag har en strategi eller policy för att upprätthålla välfungerande ömsesidiga relationer i sina nätverk. Det handlar i stort sett om att kunna säkra resurser. Den bild som dock framträder är att HE spelar på flera arenor samtidigt. De har det dubbla målet att upprätthålla goda relationer med UE samtidigt som de strävar efter att genomföra åtgärder som går stick i stäv med detta. Marknaden styr och dess regler och mekanismer har företräde och renodlade strategier som bygger på samarbete blir underordnade dessa även om de i viss mån följs.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga att tänka på och hur de kan genomföras på ett innovativt sätt vid uppbyggnad av nätverk? Högvarv är en företagsmässa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid Mälardalens högskola och näringslivet. Författarna anser att små förändringar kan gynna organisationen, genom att låta förändringen träda i kraft får man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förändras kan människan se på problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stå på och ett nytt sätt att uppträda på. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det är betydelsefullt för varje framgångsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet. Efter en analys av organisationen med en koppling mellan teori och empiri tycks det att man börjar med en god och bestämd information redan inom ledningen så att kommunikationen utvecklas inom organisationen som sedan förmedlas på ett tydligt sätt ut till aktörerna<strong>.</strong></p>

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur det kan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vad pedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hem och fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokument menar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vad forskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är det sociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext och artefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärande som sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum för diskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger och rektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa detta område. I analysen av dessa uppgifter framkom att de flesta är nöjda med dagens samverkan men att det finns några förbättringsområden, främst rörande vilken typ av information som ges mellan respektive pedagoger och vårdnadshavare. Resultatet visar att samarbetet kring eleven till stor del beror på relationen mellan vårdnadshavaren och pedagogen och att en fungerande relation ger en fungerande samverkan, som i sin tur kan gynna elevens personliga utveckling.

The definition of BIM has been unclear since the very first beginning and many problems have occurred during the process, which have made the implementation of BIM not completed. Generally BIM can be described as working in 3D with object based tools, which contain massive of information to increase the efficiency information flow during the construction process. The aim for this report is to get a more understanding about the problems designers have encountered, in order to improve the efficiency of BIM design. Since many problems have occurred in the communication process, a Swedish company is making an upgrade of the BSAB-system, to make it more customized with BIM design. This study shows the new BSAB-system can improve the technical problems but it will not solve the social problems. It indicates that the human factor is the key to make the implementation of BIM completed. In order to achieve the goal of implementation, Sweden is in need of a national standard or a waypoint on how to work with BIM designs. The most important of all is the human attitude and the approach of learning.

Syftet med studien var att få kunskap om svenskspråkig förskolepersonals uttryckta tankar och erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar med andra modersmål. Me-toden som användes för insamling av data var enskilda intervjuer med fem informanter. Mate-rialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. Förskolepersonalen beskriver olika tillvägagångssätt i samtal med föräldrar som anpassat tal, engelska, kroppsspråk, bilder, film, och genom att konkret visa. Olika översättningsverktyg i lärplattor används men de anses inte tillförlitliga eftersom översättningar inte alltid stämmer. Innehållet i dagliga samtal med föräldrar som saknar eller endast har lite kunskaper i svenska uppges främst handla om enkla praktiska saker runt barnen och verksamheten. I samtal med tolk informerar personalen om verksamheten samt läroplanens innehåll och mål i relation till barnen. Film och foton används också i de tolkade samtalen för att skapa förstå-else enligt personalens beskrivningar. Förskolepersonalen belyser vikten av barns och föräld-rars trygghet i förskolan i relation till samverkan. Trygghet anses uppnås genom att föräldrar görs delaktiga i vad barnen gör i verksamheten. Olika samverkansformer förekommer enligt personalen och utvecklingssamtalet är den form som alla föräldrar deltar i. Sociala samverkansformer som exempelvis drop-in fika och soaré är också uppskattade. Däremot uppges föräldramöten inte locka lika många föräldrar. Samtlig personal uppger att föräldrar är välkomna att vara med i förskolan men föräldrars brist på tid ses som hinder för deltagande. Ett öppet och tillmötesgående förhållningssätt hos personalen möjliggör föräldrars inflytande enligt personalens beskrivningar.

Det är viktigt med bra relationer då barnen behöver en trygg och säker miljö att både lära och utvecklas i. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers uppfattning om hur man skapar bra relationer på fritidshem. Uppsatsen är en fallstudie där vi blivit inspirerade att arbeta utifrån kvalitativ metod, där vi använt oss utav intervjuer för att samla information. I vår fallstudie har vi valt att fokusera oss på två fritidshem och gjort tre intervjuer. Resultatet visar fyra gemensamma teman, dessa teman är trivsel, samhörighet, relationer och samverkan. Sammanfattning av dessa teman är att trivsel handlar om trygghet och välbefinnande och grunden för detta är att det finns ordningsregler och tydliga riktlinjer på skolorna. Samhörighet kan vara gemensamma intressen och att man gör saker tillsammans med varandra. Relationer är en grund för att skolan ska uppfattas som trygg och säker, detta görs genom att pedagogerna arbetar över gränserna med andra avdelningar och barnen får på så vis möjlighet att skapa nya relationer. Samverkan ska ses som ett långsiktigt arbete, där pedagogerna har tydliga roller och gemensamma mål. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagoger samt förskolechefers upplevelser kring kontakten och samverkan med socialtjänsten. Fokus ligger främst på kontakten kring orosanmälningar då förskolepersonal har en lagförd skyldighet att anmäla till socialnämnden när de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Tanken är att studien ska bidra till att ge en bättre insikt och förståelse för förskolepersonalens upplevelser av kontakten med socialtjänsten för att förhoppningsvis kunna leda till en bättre samverkan mellan verksamheterna. Socialtjänstlagen belyser att socialnämnden ska samverka med andra verksamheter när det kommer till barn som far illa, dock visar tidigare forskning att majoriteten av förskolepersonal har en negativ inställning eller en dålig upplevelse i kontakten med socialtjänsten. I denna kvalitativa studie har det utförts sju intervjuer med förskolepedagoger samt förskolechefer. Resultatet visar att förskolepersonalen överlag har positiva erfarenheter och är tillfreds med den kontakt de har med socialtjänsten, men att det finns vissa förutsättningar för att en god samverkan ska komma till stånd. En återkommande förutsättning var vikten av att ha en personlig och kontinuerlig kontakt mellan verksamheterna. Det framkommer även en del hinder som gör det svårare för att få till en optimal samverkan så som sekretesslagstiftningen och brist på återkoppling från socialtjänsten till förskolan.

Tidigare forskning betonar att personer med samsjuklighet som innefattar missbruk och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har behov av samtidiga och samordnade insatser. Det är även lagstadgat att kommuner och landsting ska samverka i arbetet med ovanstående personer, om det är tydligt att det finns eller om yrkesverksamma misstänker ett sådant behov. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningarna är för samverkan i arbetet med personer med samsjuklighet. Vidare ligger intresset i att undersöka vad som krävs för att samverkan ska prioriteras. Kvalitativa intervjuer har utförts och analyserats utifrån en hermeneutisk metod. Initialt var tanken att intervjua sex respondenter men utifrån ett bortfall i urvalet har fem yrkesverksamma intervjuats. I uppsatsens resultat framkommer att det finns goda förutsättningar för samverkan. Dock behöver vissa faktorer, bland annat formella system och olika riktlinjer, utvecklas för att de yrkesverksamma ska kunna möta de önskemål och behov den enskilde har. Det beskrivs att yrkesverksamma som arbetar för de olika aktörerna har en gemensam vision och önskan om att kommunen ska få tillgång till multiprofessionella team gällande arbetet med personer med samsjuklighet. För att nå visionen uppger respondenterna att aktörerna dels behöver fortsätta mötas och prata med varandra, och dels att aktörerna har samma förutsättningar i arbetet.