Made available in DSpace on 2015-12-04T11:45:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jose_Carlos_Penha.pdf: 1184679 bytes, checksum: b4481f679814c2f7d3cdb3fb6dda5f07 (MD5) Previous issue date: 2005-07-19 / The purpose of this work consists of the exploratory study about the positioning of directors and managers of an eastern multinational subsidiary company established in Brazil, as regards the implementation of the requirements determined for the Sarbanes-Oxley Act for the companies which have American Depositary Receipts negotiated in North American stock exchange. Initially they are presented, from bibliographical and documentary research, the main points of the Act and the management aspects with which it interacts, as risk management, corporate governance and internal controls. In the sequence, the methods and techniques of the research are demonstrated, as well as the argument that substantiated the decision for the use of the case study method as the appropriate strategy for the research. The elaboration of the protocol for the case study consisted in the main tactics to increase the research reliability and to guide the researcher during its development. To collect the data it was elaborated and applied a questionnaire to all directors and managers of the company. The data had been treated by the descriptive Statistics, conjugated with not-parametric techniques (discriminant analysis), for the application of the Kruskal-Wallis test, with the use of SPSS software. After the data collection, treatment, analysis and interpretation, it was gotten answer to the research question, how the company directors and managers will act front to the necessity of the requirements implementation determined for the Sarbanes-Oxley Act. The research demonstrated that the directors and managers are conscious of the deficiencies of the current internal control system, corporate governance and risk management. It also demonstrated the necessity of investments for the full attendance to the requirements of the Law. In addition, it was verified that the rules of internal control and corporate governance are not fulfilled by all the employees. It was detected, also, the existence of an appetite for risks, however the culture directed to the risk management is incipient. / O objetivo deste trabalho consiste no estudo explorat??rio sobre o posicionamento dos diretores e gerentes de uma companhia subsidi??ria de multinacional oriental estabelecida no Brasil, quanto ?? implementa????o dos requisitos determinados pela Lei Sarbanes-Oxley para as empresas que possuem American Depositary Receipts negociados em bolsas de valores norte-americanas. Inicialmente s??o apresentados, a partir de pesquisa bibliogr??fica e documental, os principais pontos da citada Lei e os aspectos de gest??o com os quais interage, como gest??o de riscos, governan??a corporativa e controles internos. Na seq????ncia s??o demonstrados os m??todos e t??cnicas da pesquisa e a argumenta????o que embasou a decis??o pela utiliza????o do m??todo do estudo de caso como a estrat??gia mais adequada para a pesquisa. A elabora????o do protocolo para o estudo de caso constituiu-se na t??tica principal para aumentar a confiabilidade da pesquisa e orientar o pesquisador durante o seu desenvolvimento. Para coletar os dados foi elaborado e aplicado question??rio a todos os diretores e gerentes da empresa. Os dados foram tratados pela Estat??stica descritiva, conjugada com t??cnicas n??o-param??tricas (an??lise discriminante), pela aplica????o do teste de Kruskal-Wallis, com aux??lio do software SPSS. Da coleta, tabula????o, an??lise e interpreta????o dos dados obteve-se a resposta ?? quest??o de pesquisa, como os diretores e gerentes da empresa agir??o frente ?? necessidade de implementa????o dos requisitos determinados pela Lei Sarbanes-Oxley. A pesquisa demonstrou que os diretores e gerentes est??o conscientes das defici??ncias dos atuais sistemas de controle interno, governan??a corporativa e gest??o de riscos. Demonstrou tamb??m a necessidade de investimentos para o pleno atendimento ??s exig??ncias da Lei. Subsidiariamente, verificou-se que as regras de controle interno e governan??a corporativa n??o s??o cumpridas por todos os funcion??rios. Foi detectada, tamb??m, a exist??ncia de um apetite para riscos, por??m a cultura voltada ?? gest??o de riscos ainda ?? incipiente.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.

In an increasingly integrated global business arena, local singularities still play a crucial role in many aspects. Business ethics is affected by this duality in profound ways. Legislators have tried to provide uniform ethical guidelines for transnational companies. In this effort to streamline the ethical management of the multinational corporation, regulation could be thought of as an attempt to reduce the role of the leader. We argue that this solution mistakenly presumes a high degree of uniformity across countries. In this paper, we consider how different legal traditions can be used to explain the divergences in implementation and configuration of ethics hotlines. We find that although national regulators established a legal standard (Sarbanes Oxley Act) for global companies, significant differences exist across legal traditions, which sometimes go even deeper, to region and country specific nuances. Legal regulation may never substitute a leader in ethical matters. / Incluso en un mundo empresarial cada vez más globalizado, las singularidades locales aún desempeñan un papel crucial en muchos aspectos; por lo tanto, la ética empresarial se ve afectada por esta dualidad. El legislador ha intentado crearpautas uniformes para compañías de carácter internacional y en el marco de este esfuerzo por uniformizar la gestión ética de las empresas multinacionales, la regulación puede verse como un intento de reducir el papel del líder. Este trabajo plantea que esta solución presupone de manera errónea un alto grado de uniformidad entre países puesto que las diversas tradiciones legales pueden usarse para explicar las diferencias en implementación y configuración de las líneas éticas. A pesar de la instauración de un sistema legal al respecto (la Ley Sarbanes-Oxley) para las compañías transnacionales, aún existen diferencias importantes entre las distintas tradiciones legales, que a veces llegan a manifestarse en variaciones específicas a la región o el país. Es por esto que quizá la regulación legal no pueda llegar a sustituir al líder en temas de naturaleza ética.

This research report examines the cost and benefits of the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) on South African companies who have had to comply due to them or their holding companies being listed on the New York Stock Exchange (NYSE) as well as voluntary adaptors of the code. This report further seeks to identify best practices implemented by these companies.

This research report examines the cost and benefits of the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) on South African companies who have had to comply due to them or their holding companies being listed on the New York Stock Exchange (NYSE) as well as voluntary adaptors of the code. This report further seeks to identify best practices implemented by these companies.

Memoria (licenciado en ciencias jurídicas y sociales) / No autorizada por el autor para ser publicada a texto completo / El objetivo del trabajo consiste en poder demostrar que tanto la norma legal como las reglas que se auto imponen las sociedades anónimas abiertas, que emiten valores de oferta pública, deben de aplicarse en su justa medida, siendo imprescindibles ambas. El contenido de la obra, se inicia en el primer capítulo con la revisión del caso Enron, y las repercusiones más relevantes que produjo en la regulación de los mercados de valores del mundo. En el segundo capítulo se revisará la Ley Estadounidense Sarbanes-Oxley, la historia de la regulación, sus formalidades y principales normas. En el capítulo tercero se estudiará la aplicación e influencia de Sarbanes-Oxley en la legislación internacional, en el cual me referiré a aquellas empresas nacionales que se encuentran obligadas a cumplir con la ley, como el influjo de la norma en las diferentes legislaciones, en particular del caso español y del caso nacional. En el cuarto capítulo, y en base a doctrina e informes estudiados sobre la materia, realizaré un análisis crítico de la ley, sobre los efectos positivos y negativos que ha tenido en el derecho y la economía, tomando en consideración las posiciones doctrinales existentes. Finalizo el trabajo con la demostración de la hipótesis planteada en las conclusiones. El método utilizado ha sido el descriptivo, en que busco revisar las principales modalidades de formación, cambio y estructuración en materias de regulación de mercados de valores. A su vez las relaciones que existen entre una ley anglosajona que influye las normas nacionales sobre la materia señalada

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att säkerställa attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehåller kravpå den interna kontrollen, men det kan också bli aktuellt för svenska företagatt även följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehåller omfattande krav på den internakontrollen och måste följas av svenska företag som är noterade påamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 är den i särklass mest uppmärksammade sektionen närdet gäller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen ställer, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, ävenkrav på att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaårsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gången för räkenskapsåret 2006 vilkasamerikanska årsredovisningar publiceras under första halvåret 2007. Fråganär hur berörda svenska företag upplever kravet att enligt SOX sektion 404behöva uttala sig om den interna kontrollen? Hur har företag behövt anpassaverksamheten för att möjliggöra uttalandet och vilken påverkan kanuttalandet komma att ha på företagens aktieägare?Syftet med uppsatsen är att beskriva hur svenska företag ställer sig tilluttalandet om intern kontroll enligt SOX sektion 404. Vidare har syftet varitatt analysera hur berörda företag har påverkats av sektion 404 och uttalandetom den interna kontrollen samt att redogöra för vilken påverkan uttalandetkan ha på företagens aktieägare. Detta har undersökts genom att fyra svenskaföretag som måste följa SOX regler har intervjuats. Undersökningengenomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer.Anpassningen till SOX sektion 404 i svenska företag har krävt en hel delförändringar både vad gäller företags organisationer och hur arbetet i dessabedrivs. Det är dock inte uttalandet om den interna kontrollen som upplevssom besvärligt i svenska företag utan det är själva bedömningen av deninterna kontrollen som företag upplever kräva mycket arbete. Svenskaföretag är inte heller särskilt bekymrade över hur deras aktieägare kommeratt reagera på uttalandet om den interna kontrollen. De menar att uttalandetinte kommer att visa någon ny information, som inte redan tidigare funnits iårsredovisningen, och att uttalandet handlar mer om att skapa en internmedvetenhet kring den interna kontrollen i företag än att öka transparensen iden finansiella rapporteringen. / Uppsatsnivå: D

This dissertation includes two essays that examine mergers and acquisitions. In the first essay we examine how pay-for-performance influences the quality of merger decisions before and after Sarbanes-Oxley (SOX). Pay-for performance has a significant positive effect on acquirer returns of 0.9% pre-SOX and 1.1% post-SOX around the three day event window. Bidders with high pay-for-performance pay a 23.3% lower merger premium in listed target acquisitions. The positive effect of pay-for-performance is more important for public target acquisitions overall, for small acquirers pre-SOX, and for large acquirers post-SOX. In the long-run, bidders with high pre-merger pay-for-performance experience 27.6% higher returns after controlling for other merger characteristic. In the second essay we investigate the value of customer/supplier relationships in mergers acquisitions. The findings show that targets (suppliers) with strong customer/supplier relationships obtain higher abnormal returns and higher merger premiums compared to targets with weak customer/supplier relationships. However, targets that have a strong connection with a customer have lower odds of being acquired. Acquirers that purchase targets with strong customer/supplier relationships have negative long-run abnormal returns, suggesting that the acquirers may have overpaid for such targets. Implications of customer/supplier relationships on customers, rivals and competing rivals are presented.

<p>Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar.</p><p>Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google.</p><p>Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför.</p><p>För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket.</p> / <p>Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions.</p><p>Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information.</p><p>Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job.</p><p>In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization.</p><p>Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works.</p><p>Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis.</p><p>Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.</p>

<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>