Bakgrund: Övervikt och fetma hos elever är ett växande problem i samhället. Majoriteten av insatser som görs förebyggande sker i skolmiljö. Tidigare forskning visar att samtal om övervikt och fetma är utmanande för skolsköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av samtal med elever och föräldrar om övervikt eller fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 8 skolsköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom manifest tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Av skolsköterskornas erfarenhet varierar den känslomässiga responsen i samtal om övervikt och fetma och både positiva och negativa reaktioner framkommer. Det finns ett behov av att använda strategier i samtal för att förmedla kunskap vilket gör att skolsköterskorna lägger fokus på hälsoaspekten för att skapa förståelse. Det framkom att utmaningar kan uppstå i samtal om övervikt och fetma. De största utmaningarna som beskrivs är brist på insikt och motivation samt utmaningar i föräldraansvaret. Skolsköterskorna uttrycker även ett behov av bättre stöd och samarbete. Slutsats: Samtal om övervikt eller fetma är utmanande för skolsköterskor och ämnet beskrivs som svårt och känsloladdat. Den känslomässiga responsen i samtalen varierar vilket innebär att samtalen behöver anpassas utifrån elevens och föräldrarnas förutsättningar. Även om skolsköterskor använder liknande strategier saknas en struktur för hur samtal ska föras vilket leder till att samtalen sker på olika sätt. Därav finns ett behov av vidare forskning i ämnet för att göra det möjligt att ge ytterligare stöd till skolsköterskor i samtal om övervikt eller fetma. / Background: Overweight and obesity in students is a growing problem in society. The majority of preventive efforts are made in a school environment. Previous research shows that conversations about overweight and obesity are challenging for school nurses. Aim: The aim of this study was to illustrate school nurses' experiences of conversations with students and parents about overweight or obesity. Method: A qualitative interview study was conducted with 8 school nurses. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through manifest thematic analysis with an inductive approach. Results: From the school nurses' experience, the emotional response in conversations about overweight and obesity varies and both positive and negative reactions emerge. There is a need to use strategies in conversations to convey knowledge, which leads to school nurses focusing on the health aspect to create understanding. It emerged that challenges can arise in conversations about overweight and obesity. The biggest challenges described are lack of insight and motivation as well as challenges in the parental responsibility. The school nurses also express a need for better support and cooperation. Conclusion: Conversations about overweight or obesity are challenging for school nurses and the subject is described as difficult and emotionally charged. The emotional response in the conversations varies, which means that the conversations need to be adapted based on the student's and parents' conditions. Even though school nurses use similar strategies, there is no structure for how conversations should be conducted, which leads to information being given in different ways. Hence, there is a need for further research in the subject to make it possible to provide additional support to school nurses in conversations about overweight or obesity.

Bakgrund: Skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande och verka för elevers rätt till likvärdig skolgång oavsett huvudman. Det har påvisats skillnader mellan möjligheter till att samverka mellan skolsköterskor anställda vid friskolor och kommunalaskolor vilket kan påverka skolsköterskors arbetssituation.Syfte: Att belysa privatanställda skolsköterskors upplevelser av samverkan med kommunal elevhälsa. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt nio intervjuer genomfördes i olika kommuner. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av datamaterial.Resultat: Analysen ledde till ett tema; Delaktighet kring samverkan, två huvudkategorier: Utebliven samverkan och Önskan om samverkan. Huvudkategorierna mynnade sedan ut i fyra underkategorier: Att exkluderas, Bemötas med negativ attityd, Eget ansvar och initiativ, Positiva effekter av en god samverkan.Konklusion: Privatanställda skolsköterskors möjligheter till samverkan med kommunal elevhälsa är viktig för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. De tycks som att de privatanställda skolsköterskorna och deras elever är utlämnade till kommuners benägenhettill samverkan. För att möjliggöra samverkan mellan friskolor och kommunal elevhälsa behövs tydliga riktlinjer med syfte att bidra till elevers bästa, oavsett skolhuvudman. / Background: The school nurse shall work to promote health and prevent unhealth and work for an equal schooling regardless of the principal. Investigation has shown differences between independent schools and the municipality's schools, which can affect the school nurse's work situation.Aim: To illustrate experiences of privately employed school nurses about collaboration with the municipality's school health.Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. A total of nine interviews were conducted in several municipality. The data was analysed with qualitative content analysis.Results: The analysis of the data material led to a theme; Participation of cooperation, two main categories: Missed collaboration and The wish for collaboration. The main categories then resulted in four subcategories: To be excluded, To be treated with a negative attitude, Own responsibility and initiative, Positive effects of a good collaboration.Conclusion: The privately employed school nurse possibility to cooperation with municipalities student health is important in the work to promote health and prevent unhealth. It perceived the privately employed school nurses and their students have been handed over to the municipalities' will for collaboration. To enable cooperation between independent school and the municipality´s schools students health clear guidelines are needed, with aim the students best, regardless school principal.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

Bakgrund: Sömn är grundläggande för alla människor, en av förutsättningarna för en god hälsa är en god sömn. Idag är det vanligt förekommande med sömnsvårigheter hos ungdomar. Främja hälsa och en god sömn, är en del i skolsköterskans profession. Idag finns det begränsad forskning på hur skolsköterskor arbetar med ungdomars sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur skolsköterskor arbetar med ungdomar som har sömnsvårigheter. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetar med ungdomar på högstadium och gymnasium. Resultat: Resultatet mynnar ut i fyra kategorier, tio underkategorier och ett övergripande tema. Kategorierna påvisar att hur skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter är genom att främja en relation, att identifiera sömnsvårigheter, att stödja ungdomar och att motivera till förändring. Det övergripande temat genom dessa kategorier är den meningsfyllda dialogen. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med ungdomars sömnsvårigheter genom en dialog. Dialogen sker i samtal med ungdomar för att stödja dem i att få en förståelse för deras sömnsvårigheter och sambandet med hälsan. Att främja en relation är viktigt för att kunna samtala. I samtalet är delaktighet betydande. Att motivera till förändring är en stor del av skolsköterskans arbete med sömnsvårigheter, vilket görs genom motiverande samtal. / Background: Sleep is fundamental for all humans, one of the requirement for a good health is a good sleep. Today, sleep difficulties are common among adolescents. To promote health and a good sleep is a part of the school nurse’s profession, but today there is limited research on how school nurses work with adolescents’ sleep difficulties. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how school nurses work with adolescents who have difficulty sleeping.  Method: To answer the purpose a qualitative content analysis was used. The data material consists of nine semi-structured interviews with school nurses who work with adolescents at high school and senior high school.  Result: The results were categorized in four categories, ten subcategories and an overarching theme. The categories demonstrate that school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of fostering a relationship, identifying sleep difficulties, supporting adolescents and motivating change. The overarching theme of these categories is the meaningful dialogue. Conclusion: The school nurses work with adolescents’ sleep difficulties by means of dialogue. The dialogue takes place in conversation with adolescents to support them to gain an understanding of their sleep difficulties and the connection with health. To foster a relationship is important to be able to talk. In the conversation, participation is important. Motivating change is a large part of the school nurse’s work with sleep difficulties, which is done through motivational talks.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga i skolåldern fortsätter att öka. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta förebyggande inom detta område. Trots skolsköterskans formella kompetensupplevs det brister i arbetet när det gäller att förebygga eller identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans behov för att kunna identifiera psykisk ohälsa bland skolbarn. Metod: I denna studie användes semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Skolsköterskorna upplevde att befintliga verktyg inte är funktionella i nuläget för att identifiera psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde en avsaknad av utbildning om psykisk ohälsa hos skolbarnen, de känner sig inte tillgängliga för skolbarnen samt att de inte har bra samarbete med yttre aktörer. Skolsköterskorna påpekar att utbildning inom psykisk ohälsa, tillgänglighet och samarbete med yttre aktörer är det viktigaste behovet för att barn med psykisk ohälsa ska kunna identifieras. Resultaten samlades i tre kategorier: Behov av ökad kunskap, behov av mer tillgänglighet och behov av samarbete. Slutsats: Verktygen som finns idag för att identifiera psykisk ohälsa är inte tillräckliga för att skolbarnen med psykisk ohälsa ska identifieras.Skolsköterskorna betonade att de främsta behoven för att identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn var mer kunskap, bättre tillgänglighet och ökat samarbete. / Background: Mental illness among school-age children and young people continues to increase. School nurses have been identified as a profession with good opportunities to work preventively in this area. Despite the school nurse's formal competence, there are shortcomings in the work when it comes to preventing or identifying mental illness in school children. Purpose: The purpose was to highlight the school nurse's need to be able to identify mental illness among school children. Method: In this study, a semi-structured interview study has been used. Results: The school nurses felt that existing tools are not functional at the moment to identify mental illness. The school nurses experienced a lack of education about mental illness among school children, they do not feel available for the school children and that they do not have good cooperation with external actors. The school nurses point out that education in mental illness, accessibility and cooperation with external actors are the most important need for children with mental illness to be identified. The results were collected in three categories: Need for increased knowledge, need for more accessibility and need for collaboration. Conclusion: The tools available today to identify mental illness are not sufficient to identify schoolchildren with mental illness. The school nurses emphasized that the main needs for identifying mental illness in school children were more knowledge, better accessibility and increased cooperation.

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara. / Background There has been an increase in the proportion of adolescents who show symptoms of mental illness. It is clear from previous research that physical activity affects the mental health and it is a current issue. It is, however, unclear exactly how it affects the mental health then it is a complex issue. In their everyday work school nurses get close relationship to adolescents and get an insight of how the mental and physical health situation looks like among adolescents. Aim: The aim of this study was to highlight the interaction between mental health and physical activity based on the school nurses experience in the student health team among high school students. Method: The study is a qualitative interview study with phenomenographic analysis. Data was collected from interviews, the study group consisted of eight school nurses who worked within Karlstad kommun and were working with adolescents in high schools. Main result: The school nurses shared the common experience that many of the adolescents suffered from poor mental health, and it is mainly observed in girls. They also experienced that adolescents are less physical active and that the adolescents are having an increased sedentary behavior. Something that also emerged from the school nurses stories was that the demands of the sport has increased. Conclusion: Many are experiencing too high demands from their sport which can result in mental illness for some children, especially among girls. To get adolescents to increase their physical activity is it important to look over the approach within sport so that it becomes the fun, social and relaxing activity it is supposed to be.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>