Spelling suggestions: "subject:"schoolnurses"" "subject:"schoolnurse""
41 |
Hur ser skolkuratorer och skolsköterskor på självskadebeteende hos högstadieelever? : En kvalitativ studie om bemötande och förståelseutifrån riktlinjer och policysDåverud, Lindha, Dellevåg, Annika January 2009 (has links)
No description available.
|
42 |
Hur ser skolkuratorer och skolsköterskor på självskadebeteende hos högstadieelever? : En kvalitativ studie om bemötande och förståelseutifrån riktlinjer och policysDåverud, Lindha, Dellevåg, Annika January 2009 (has links)
No description available.
|
43 |
School health services, health promotion and health outcomes: an investigation of the Health Promoting Schools approach as supported by school nursesCarlsson, Dru January 2005 (has links)
Health promotion interventions in schools have grown in popularity and have demonstrated varying degrees of effectiveness on the health of the school and its individuals. The School Based Youth Health Nurse (SBYHN) Program introduced in 1999 by Queensland Health into state secondary schools supports and encourages use of the Health Promoting Schools (HPS) approach in addressing health issues, in addition to providing individual health consultations to the school community. This Program is unique in that a health service is entering into the education system with a role of supporting implementation of a comprehensive approach to addressing health issues. The study investigates how SBYHNs support the implementation of the HPS approach in the secondary school setting and explores the health outcomes for the school community. A statewide survey of SBYHNs examines the variety of health promotion and HPS work being undertaken within schools and identifies key implementation and practice issues. Qualitative case studies of three schools further investigates the barriers faced by nurses in supporting HPS implementation, and explores the perceived outcomes of implementing the HPS approach that have begun to emerge within the school community. Results found that nurses have the capacity to support the implementation of whole-of-school health promotion, with the presence of enablers influencing the comprehensiveness with which schools address health issues or decide to adopt the HPS approach. The study also indicated several outcomes of nurse and school-supported, comprehensive school health promotion across three major areas corresponding with the HPS framework (curriculum, teaching and learning; school organisation, ethos and environment; partnerships and services) and the addition of outcomes in specific health issues. Implications for future developments in health promotion-orientated, school health service interventions and research into the evidence of effectiveness of the HPS approach are discussed.
|
44 |
Skolsköterskors erfarenhet av att förebygga kränkningar i skolor och på nätet : En kvalitativ studie / School nurses' experiences to prevent harassment in schools and on the internet : A qualitative studyBagewitz, Astrid January 2018 (has links)
Bakgrund: Forskning visar på en stark koppling mellan elever som utsätts för kränkningar och på psykisk och fysisk ohälsa. Kränkningar som sker på nätet upplevs av tonåringar som extra skadligt på den mentala hälsan. Skolsköterskor har möjlighet att förebygga kränkningar och främja hälsa på tre olika nivåer; individ, mellanmänsklig och systemnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att förebygga kränkningar i skolor och på nätet. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och resultatet analyserades genom innehållsanalys. Sju skolsköterskor i Sverige har intervjuats via e-post. Resultat: Tre kategorier framträdde i resultatet: att vara tillgänglig för elever och vårdnadshavare, att samtala med elever, och att samverka. Konklusion: Studien visar att skolsköterskorna visar på bred erfarenhet av att förebygga kränkningar. Dessa erfarenheter beskrivs framförallt i det individinriktade- och mellanmänskliga arbetet. Arbetet på systemnivå tenderar att vara eftersatt. Fynd visar på varierad erfarenhet av normkritiskt perspektiv som arbetsmetod. / Background: Research shows a strong connection between pupils exposed to harassment and to physical and mental illness. Harassment occurring on the internet are perceived by teens as extra harmful to their mental health. School nurses have the opportunity to prevent harassment and to promote health on three different levels; individual,- interpersonal,- and system level. Aim: The purpose of the study was to investigate the school nurses’ experiences in preventing harassment in schools and on the internet. Method: A qualitative methodology was used in the study and the results were analyzed by content analysis. Seven school nurses in Sweden have been interviewed by email. Result: Three categories appeared in the result: to be available to pupils and their guardians, to talk with pupils and to cooperate. Conclusion: The study shows that school nurses demonstrate broad experiences in preventing harassment. These experiences occur primarily in the individual-oriented and interpersonal work level. Experiences at the system level are less occuring. It appears there were varied experiences of norm-critical perspective as a working method.
|
45 |
Vad tror de att vi gör? : En intervjustudie om lärares uppfattning av skolsköterskans arbete / What do they think we are doing? : An interview study on teachers perception of the school nurse's workMuhic, Kerstin, Stålnacke Fejde, Lisa January 2018 (has links)
Bakgrund: Alla skolor skall ha tillgång till ett elevhälsoteam där skolsköterskan står för medicinska insatsen. Skolsköterskan sammarbetar dels inom teamet och dels med lärare. Skolsköterskan är ofta ensam i sin profession i skolans pedagogiska kontext, detta kan leda till att skolsköterskans roll uppfattas som otydlig ur ett lärarperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av skolsköterskans arbete. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Datamaterialet bygger på nio semistrukturerade telefonintervjuer med lärare. Resultat: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier, vilka påvisar lärares uppfattning om skolsköterskans arbete, dessa är att skolsköterskans arbete består av medicinsk omhändertagande av elever, att skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och stödjande, att skolsköterskan arbetar förebyggande samt att skolsköterskans arbete är en del av sambandet mellan hälsa och lärande. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur lärare uppfattar skolsköterskans arbete inom kommunala grundskolor i Sverige samt hur lärarna uppfattar sambanden mellan hälsa och lärande. Föreliggande studie indikerar att ett fungerande samarbete mellan skolsköterska och lärare är grundläggande för att nå god hälsa hos eleverna och gott studieresultat. / Background: All schools have access to a student health team where the school nurse is responsible for medical intervention. The nurse co-operates partly within the team and partly with the teachers. The school nurse is often lonely in their profession in the educational context of the school, which can lead to the role of the school nurse being unclear from the teacher’s perspective. Purpose: The purpose of the study is to investigate the teachers’ perception of what they understand to be involved in the school nurses’ daily work. Method: To achieve the purpose of this study, the phenomenographic method was chosen with an inductive approach. The data material is based on nine semi structured telephone interviews with teachers. Results: The findings of the study are presented through four descriptive categories which demonstrates the teachers perception of the school nurses’ daily work. The categories are: The school nurse has medical skills. The school nurse is promoting good health and that the school nurse is working preventively. The nurse is a component of the connection between health and learning. Conclusion: This study has contributed with knowledge of how teachers perceive the school nurse's work in Swedish municipal elementary schools and how the teachers perceive the relationships between health and learning. The present study indicates that good cooperation between the school nurse and teacher is essential for achieving good health for students and good school study results.
|
46 |
Hälsofrämjande och förebyggande insatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : En fokusgruppsstudie utifrån skolsköterskans erfarenheterBohlin, Anna, Borgefeldt, Ann-Charlotte January 2018 (has links)
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsa / Neuropsychiatric Disability (NPF) affects student behavior and reduces functional adaptive skills in everyday life. Social communication and interactivity, language, attention, emotion, motor performance, learning and memory are examples of areas where impact can be seen. The school requires adaptation and adherence to pronounced and unspoken rules. The Student Health care should include medical, psychological, psychosocial and special educational efforts, and should aim to both prevent illness and promote health. Students' development towards the goals of the education should be supported. The purpose of the study was to investigate the school nurse's experiences of pupils with NPF and the school nurse's efforts for the student group in a health promotion and prevention perspective. This is an explorative qualitative study based on a focus group interview. Five school nurses participated with varied professional experience, varying from one to 15 years. Both elementary school and high school were represented. The results show that school nurses wish to do more for pupils with NPF and that it is not always easy to distinguish between health promotion and preventive measures. They want more cooperation, structured working methods and guidelines in the field of health promotion and prevention, and more time. Difficulties are described in distinguishing between health promotion and preventive measures. In order to support NPF students, enhanced collaboration, structured work methods and guidelines are needed in the field of health promotion and prevention efforts and more time. Keywords: Neuropsychiatric Disabilities, NPF, School environments, School Nurses, Student Health
|
47 |
An Analysis of Factors Related to Texas Public School Nurses' Delivery of Health Services to Handicapped ChildrenDrapo, Peggy Brooks 08 1900 (has links)
This study investigated the factors related to the delivery of health care services by school nurses. The purposes of the study were divided into three categories. The first was the nurses' identification of the handicapping conditions of children in their caseloads and their perceptions of the children's health problems. The second involved data about the nurses' educational background and preparation they felt as useful in their work with children with handicaps; data on barriers which limit or prevent nursing care of these children was also solicited. Third, information was sought about future plans of nurses for obtaining more education, barriers perceived which hindered their plans, and special considerations in program planning that would facilitate their educational goals. Institutional guidelines were written based on findings of the study and the review of literature.
|
48 |
Skolsköterskans arbete med flyktingbarn : En intervjustudie med skolsköterskor / The school nurse's work with refugee children : An interview study with school nursesSundin, Helene January 2017 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Sverige har aldrig tidigare tagit emot så många flyktingar under så kort period som man gjorde under 2015. Många av dessa flyktingar kommer från länder med krig och förföljelse. Skolsköterskan möter flyktingbarnen och deras hälsorelaterade problem i skolan. Studien handlar om skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av arbetet med och kring flyktingbarnen. Syfte: Syftet är att belysa skolsköterskans erfarenheter av arbetet med flyktingbarn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex skolsköterskor intervjuades från Kalmar och Nybro kommun i södra Sverige. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna hade erfarenheter av att arbetet med flyktingbarnen påverkade och förändrade deras arbetssituation. Det som utmärkte sig i skolsköterskornas erfarenheter av arbetet med flyktingbarnen var dels ett ökat arbete med journalgranskning inför vaccinationer. Det framkom också att skolsköterskorna hade erfarenheter av ökade behov av hälsovårdande insatser inom följande områden hos flyktingbarnen: svårtolkade uttrycksformer från flyktingbarnen för olika hälsotillstånd, kulturella skillnader i attityder om hälsa och egenvårdsråd, brister i tolksituationen, samt att de önskade mer utbildning kring arbetet med flyktingbarn, framförallt inom psykisk ohälsa. Slutsats: Skolsköterskans arbete med flyktingbarnen utmärkte sig genom en ökad arbetsbelastning. Det ställdes nya krav på skolsköterskornas kompetens och arbete då andra uttrycksformer och attityder till hälsa och ohälsa gestaltades från flyktingbarnen än de som skolsköterskan tidigare var vana vid. Även brister i tolksituationen framkom. Detta var faktorer som påverkade arbetssituationen för skolsköterskorna och det framkom flera idéer om förbättring inom området. / Abstract Background: Sweden has ever received as many refugees as during the year of 2015. Many refugees migrate from countries with war and persecution. The nurses meet the refugee children on a regular basis and are confronted with their health-related problems in school. This study investigates the experience of the nurses related to their work with these children. Aim: The aim is to highlight the experience from the school nurses perspective of working with refugee children within school health care. Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semi- structured interview questions. Six school nurses were interviewed from Kalmar and Nybro, cities in the south of Sweden. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses generally felt that the work with the refugee children affected their work situation. It was also found that the school nurses experienced these children were in need of an increased amount of health care attention. The results of this study showed that the nurses needed to spend more time on reading the medical records before vaccination appointments with refugee children, as well as it was time consuming to read up on the need of supplementary vaccinations. Moreover, they found that the refugee children had different ways of communicating health care related problems and had different perspective on self-care advices. Honor-related complications as well as lingual misunderstandings were some of the new challenges for the nurses. Finally, the nurses signaled that they wanted to learn more about the work with refugee children, especially within the field of mental illness. Conclusion: The school nurse's work with the refugee children was characterized by a workload. The nurses experienced that the refugee children were communicating health care related problems differently from what the nurses were used to. There were also shortcomings in the interpretation situation. This was all factors which changed their work tasks and work situation. The study revealed several areas of improvement regarding the school nurse's work with refugee children. These were factors that affected the workforce of the school nurses
|
49 |
Skolsköterskors uppfattningar av hur stöd kan ges till tonårspojkar med psykisk ohälsa : en kvalitativ intervjustudie / School nurses' perceptions of how support can be provided to teenage boys with mental health problems : a qualitative interview studyOckhammar, Carina, Jakobsson, Elisabeth January 2022 (has links)
Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med psykisk hälsa, att identifiera och stödja elever med psykisk ohälsa. Tonårspojkar med psykisk ohälsa uppsöker skolsköterskor i liten utsträckning och kan uppvisa varierande uttryckssätt på psykisk ohälsa. Skolsköterskor har en central roll för att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och för att kunna initiera stöd till tonårspojkar med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av hur stöd kan ges till tonårspojkar med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med elva skolsköterskor och materialet analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier; att identifiera signaler på psykisk ohälsa, att skapa förtroendefulla relationer, att stödja tonårspojkars egen förmåga att hantera sin situation samt att samverka med andra aktörer. Konklusion: Grundläggande för att initiera stöd till tonårspojkar är att skolsköterskorbesitter goda kunskaper att identifiera signaler på psykisk ohälsa hos tonårspojkar. Genom hälsosamtal, hälsobesök och öppen mottagning kan skolsköterskor skapa förtroendefulla relationer och stödja tonårspojkarnas förmåga att hantera sin situation. Skolsköterskor ger stöd genom professionellt och normkritiskt förhållningssätt, elevcentrerat arbetssätt och i samverkan med andra aktörer. / Background: The mission of school nurses is health promotion and prevention with mental health, identifying and supporting students with mental health problems. Teenage boys with mental health problems seek out school nurses to a small extent and may exhibit varying modes of expression of mental health problems. School nurses have a central role in drawing attention to signs of mental health problems and to initiate support for teenage boys with mental health problems. Aim: The aim was to describe school nurses' perceptions of how support can be provided to teenage boys with mental health problems. Method: A qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with eleven school nurses were carried out and data was analysed with phenomenographic approach. Results: Four description categories: to identify signs of mental health problems, to create trusting relationships, to support teenage boys' own ability to handle their situation and to interact with other actors. Conclusion: Fundamental to initiating support is that school nurses possessknowledge to identify signs of mental health problems in teenage boys. Through health talks, health visits and open reception, school nurses create trusting relationships and support teenage boys' ability to manage their situation. School nurses provide support through a professional and norm-critical approach, student-centered methods and in collaboration with others.
|
50 |
Att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie med skolsköterskor i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden.Ånmo Sandqvist, Hanna, Fagerstrand, Emma January 2021 (has links)
Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. To support children and youth with mental illness. An qualitative interview study with school nurse professionals in disadvantaged areas. Degree project in pediatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Mental illness among children and youth is increasing in Sweden. At the same time, the social gaps are widening and more and more children and youths are living in disadvantaged areas. It has been established that socio-economic vulnerability is a risk factor for mental illness. The school nurse has a key role in identifying and preventing mental illness at an early stage. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses' experience of supporting children and youth with mental illness in advantaged areas. Method: This was a qualitative study with an inductive approach where data were collected via semi-structured interviews with eight school nurses. The analysis was conducted with content analysis. Results: The analysis resulted in two overarching themes and five categories. The results highlighted that the school nurses' work required a great deal of personal commitment, such as seeing that there was a connection between the social context and mental health. This study highlighted that a well-functioning collaboration was a success factor and that the school nurses used personal relationship building as a tool to counteract mental illness. Conclusion: In order for the school nurse to be able to identify symptoms of mental illness and possible risk factors at an early stage, as well as initiate preventive and health-promoting measures, time, capacity and conditions must be provided. A major risk factor for mental illness among children and youth in disadvantaged areas is the socio-economic vulnerability, which is reflected in the results of this study, so school nurses in these areas bear a great responsibility for health promotion work in schools. Keywords: Children and youth, Disadvantaged areas, Mental illness, School nurses, Student health. / Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. Att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ intervjustudie med skolsköterskor i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2021. Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar de sociala klyftorna och allt fler barn och ungdomar lever i särskilt utsatta-, utsatta- eller riskområden. Det är konstaterat att socioekonomisk utsatthet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Skolsköterskan i grundskolan har en nyckelroll i att tidigt identifiera och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där data insamlades via semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Analysen genomfördes med innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två övergripande teman och fem kategorier. Resultatet belyste att skolsköterskornas arbete förutsatte ett stort personligt engagemang såsom att man såg att det fanns ett samband mellan den sociala kontexten och den psykiska hälsan. Denna studie belyste att ett välfungerande samarbete var en framgångsfaktor och att skolsköterskorna använde det personliga relationsbyggandet som ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa. Slutsats: För att skolsköterskan tidigt ska kunna identifiera symtom på psykisk ohälsa och eventuella riskfaktorer samt initiera förebyggande och hälsofrämjande insatser måste det ges tid, kapacitet och förutsättningar. En viktig riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden, är den socioekonomiska utsattheten, vilket speglas i resultatet i denna studie, således bär skolsköterskorna i dessa områden ett stort ansvar för det hälsofrämjande arbetet på skolorna. Nyckelord: Barn och ungdomar, Elevhälsa, Psykisk ohälsa, Skolsköterskor, Utsatta områden.
|
Page generated in 0.0726 seconds