No description available.

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och  skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld. / Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses  to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health.    Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar i Sverige och globalt. Det är därför angeläget att tidigt identifiera elever med psykisk ohälsa då många är behandlingsbara. Försämringar är möjliga att förebygga. Skolan anses vara en viktig skyddsfaktor för att hantera psykiska påfrestningar. Samtidigt kopplas den ökade psykiska ohälsan ihop med skoltiden. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elever mot utbildningens mål. I mötet med elever har skolan möjlighet att skapa känslan av sammanhang, KASAM, för att öka deras välbefinnande. Skolsköterskan har en nyckelroll i det salutogena hälsofrämjande och förebyggande arbetet för tidig identifiering av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva högstadieelevers signaler och symtom på psykisk ohälsa utifrån deras skattningar i kvantitativa frågeformulär samt beskriva vilka frågeformulär som använts. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 12 kvantitativa artiklar. Huvudresultat: En framträdande signal vid psykisk ohälsa är ”upplevelse av utsatthet” på grund av våld och negativ stress. Av symtomen är de psykiatriska fler än de somatiska. Med stöd av validerade formulär kunde skolsköterskor hitta 30 % av de elever som hade ångest och/eller depression. I resultatet finns femtiotvå formulär som kan tillämpas vid identifiering av psykisk ohälsa. Slutsats: Högstadieelever beskriver sin psykisk ohälsa i validerade formulär med signaler och symtom. Skolsköterskan kan identifiera psykisk ohälsa hos högstadieelever med kunskap om sammanhanget mellan symtom och signaler. Existerande validerade formulär kan användas i sammanhanget. / Background: Mental health problems among adolscents is increasing in Sweden and globally. Identifying adolescents with mental health problems when many are treatable and preventable are important. Deterioration is possible to prevent. The school is considered to be an important protective factor for dealing with mental stress. At the same time, increased mental health problems is linked to school time.  The school will work on health promotion and prevention to support adolescents towards the goals of education. In the meeting with adolescents, the school has the opportunity to create the sense of context, KASAM, to increase their well-being. The school nurse should play a key role in the salutogenic health promotion and prevention work for early identification of mental health problems. Aim: To describe high school students signals and symptoms of mental health problems based on their estimates in quantitative questionnaires and describe which questionnaires were used. Method: A descriptive literature study with 12 quantitative articles. Result: In a new context, signals and symptoms that high school students can express when having mental health problems are described. A prominent signal was the "experience of vulnerability" in which violence and negative stress. Of the symptoms, the psychiatric is more than the somatic. With the help of validated forms, school nurses were able to find 30 % of the adolescents with anxiety and/or depression. The result contained fifty-two forms that can be used in identifying mental health problems. Conclusion: High school students describe their mental health problems in validated forms with signals and symptoms. The school nurse can identify mental health problems in high school students with knowledge of the connection between symptoms and signals. Existing validated forms can be used in this context.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman. Resultaten kan användas till att öka förståelsen för elever med ADHD och derasskolsituation. Förhoppningsvis kan insikten om problemets svårighetsgrad öka motivationenatt förbättra situationen i skolan för alla elever och vuxna. Det finns många saker sompåverkar situationen för elever med ADHD, med rätt resurser och förutsättningar gesmöjlighet att påverka elevens utveckling i positiv riktning. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, is today the most common psychiatricdiagnosis among children. The purpose of this study was to describe school nurses̛experiences of the school situation of pupils with ADHD. Four to six percent of all schoolpupils have been diagnosed with this illness. Due to her daily contact with school children,the school nurse has the opportunity to assist in early detection of ADHD, and can to someextent even prevent the development of possible complications. Genetic predisposition is theprimary cause of ADHD but social factors affect the severity of its development. The methodin this study was qualitative content analysis with an inductive approach described byLundman och Hällgren Graneheim. The data collection was made through interviews with sixschool nurses. Based on the analysis, the theme; Expected to be like the others, but also notbeing able, emerged with three subthemes. The results can be used to increase theunderstanding of pupils with ADHD in their school situation. Hopefully, awareness of theproblem severity increases motivation to improve the situation in schools for all studentsand adults. There are many things that affect the situation for children with ADHD. With theright resources and conditions the opportunity to influence students' development in apositive direction occurs.

Sammanfattning  Bakgrund:Att fara illa som barn leder till negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Därför måste dessa barn tillkännages socialtjänsen av anmälningsskyldiga. Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan har denna skyldighet men forskning visar att en anmälan inte alltid görs trots oro för barnet.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av att arbeta med barn som far illa eller misstänks fara illa inom barnhälsovården och elevhälsan.  Metod:En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 12 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan. Data analyserades med konventionell innehållsanalys.  Resultat:Arbetet med barn som far illa beskrevs som komplext. Anmälningsskyldigheten var en viktig men svår uppgift. Att bedöma var gränsen går för när ett barn far illa samt bristande samarbete med socialtjänsten var svårigheter som framkom, en anmälan kunde av den anledningen ibland dröja eller utebli. Flera strategier användes i arbetet där relationen med barnet och familjen var av stor betydelse.  Konklusion: Ämnet är komplext. Specialistsjuksköterskor beskriver att de saknar metoder och arbetssätt för att på bästa sätt hantera arbetet med barn som far illa. Specialistsjuksköterskorna har utarbetat egna strategier för att hjälpa barnet eller familjen på andra sätt först, innan en anmälan skrivs. / Abstract Background:Child maltreatment can have negative consequences in both the short and long term. Therefore, these children must be reported to the social services by persons liable to report. Specialist nurses in child health care and student health have this obligation, but research shows that a report is not always made despite concerns for the child.  Aim:The aim of the study was to describe the specialist nurse's experience of working with children who are maltreated or suspected of being maltreated in child health care and school.  Method:A qualitative interview study was conducted with 12 specialist nurses in child health care and school. Data were analyzed using conventional content analysis.  Results:The work with maltreated children was described as complex. The reporting obligation was an important but difficult task. Assessing where the limit is for when a child becomes maltreated as well as a lack of cooperation with social services were difficulties that emerged, for which reason a report could sometimes be delayed or absent. Several strategies were used in the work where the relationship with the child and the family was of great importance.  Conclusion:The subject is complex. The specialist nurses describe a lack of methods and working methods to best manage work with maltreated children. The specialist nurses have developed their own strategies to help the child or the family in other ways first, before a report is written.