<p>Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.</p>

<p>Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin.</p><p>Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet.</p><p>Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.</p>

<p>The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden’s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex – and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews. The results have been analyzed thru already existing methods. These are <em>exit counseling, Strategic interaction approach </em>and<em> Strategic interaction approach</em> – <em>after the invention</em>. The analysis shows that Hjälpkällan and Rådgivning Om Sekter does not use any specific, explicit method in their work but focuses more on the fellow human being support. Wiman uses parts of both <em>exit counselin</em>g and <em>Strategic interaction approach</em>. Further it is recognized that Föreningen Rädda Individen explicitly uses the method of <em>Strategic interaction approach.</em> One can see varying amount of similarity between existing methods and all of the organizations looked in to. There seems to exist a concept confusion and an incorrect use of the meanings of deprogramming, <em>exit counseling</em> and <em>Strategic interaction approach</em> even among the initiated which indicate lack of knowledge or conscious misuse of the words.</p> / <p>Studiens syfte är att undersöka metoder och arbetssätt som syftar till att motivera personer att lämna en sekt och/eller stödja dem efter ett avhopp. Studien avgränsades till att undersöka hur Sveriges för området tre främsta frivilligorganisationer, Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter samt Hjälpkällan, arbetar med aktiva -, före detta - och anhöriga till sektmedlemmar. Utöver nämnda organisationer undersöks också det arbetssätt som Åke Wiman utför. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån befintliga metoder för arbete med sektavhoppare samt motivation till sektavhopp. Metoderna är <em>exit counseling, Strategic interaction approach </em>samt<em> Strategic interaction approach – efter avhoppet.</em> Av analysen framgår att Hjälpkällan och Rådgivning Om Sekter inte explicit använder sig av någon metod utan fokuserar på det medmänskliga stödet i sitt arbete. Wiman använder sig av delar av både <em>exit counseling </em>och<em> Strategic interaction approach</em>. Vidare framgår att Föreningen Rädda Individen uttalat arbetar efter metoden <em>Strategic interaction approach. </em>Det går att se varierande mängd likheter mellan de befintliga metoderna och samtliga organisationer. Det tycks även råda en begreppsförvirring och ett felanvändande av begreppen avprogrammering, <em>exit counseling </em>och<em> Strategic interaction approach</em> även hos de initierade i ämnet vilket antingen tyder på kunskapsbrist eller medveten felanvändning av orden.</p>

Denna uppsats analyserar och diskutera läroboksbilden av nya religiösa rörelser i fya läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. De generella frågorna som ställs är hur läroboksbilden ser ut och vad man kan säga om den i jömförelse med nu gällande läro- och kursplan. Analysen görs i två steg. Först analyseras texten enligt innehållsanalysen som den presenteras av Hellspong och Ledin. Sedan analyseras resultatet utifrån tidigare forskning. Slutsatserna av undersökningen är att läroböckerna skulle limma beskriva de nya religiösa rörelserna mer ingående och använda sig mindre av begreppet sekt eftersom det är negativt laddat. Man skulle också kunna lägga mer fokus på individen, för att få en mer nyanserad bild. / The aim of the study that is presented in this essay was to analyze the image of new religious movements in four religion textbooks in the upper secondary school of Sweden and to discuss this image in comparison to the swedish curriculum for upper secondary school and the religion syllabus. The conclusions of the study are that the new religious movements are generalized in many ways inte the four textbooks that have been analyzed. Two books give a more neutral image. In comparison to the curriculum and the syllabus the books could give a deeper presentation of the new religious movements. They could also focus more on the individual, to reach the aims of the curriculum and syllabus, which is tolerance, understanding and a neutral education.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara.

Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin. Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet. Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism. P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete. Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg. Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande: Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle? På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?

The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden’s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex – and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews. The results have been analyzed thru already existing methods. These are exit counseling, Strategic interaction approach and Strategic interaction approach – after the invention. The analysis shows that Hjälpkällan and Rådgivning Om Sekter does not use any specific, explicit method in their work but focuses more on the fellow human being support. Wiman uses parts of both exit counseling and Strategic interaction approach. Further it is recognized that Föreningen Rädda Individen explicitly uses the method of Strategic interaction approach. One can see varying amount of similarity between existing methods and all of the organizations looked in to. There seems to exist a concept confusion and an incorrect use of the meanings of deprogramming, exit counseling and Strategic interaction approach even among the initiated which indicate lack of knowledge or conscious misuse of the words. / Studiens syfte är att undersöka metoder och arbetssätt som syftar till att motivera personer att lämna en sekt och/eller stödja dem efter ett avhopp. Studien avgränsades till att undersöka hur Sveriges för området tre främsta frivilligorganisationer, Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter samt Hjälpkällan, arbetar med aktiva -, före detta - och anhöriga till sektmedlemmar. Utöver nämnda organisationer undersöks också det arbetssätt som Åke Wiman utför. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån befintliga metoder för arbete med sektavhoppare samt motivation till sektavhopp. Metoderna är exit counseling, Strategic interaction approach samt Strategic interaction approach – efter avhoppet. Av analysen framgår att Hjälpkällan och Rådgivning Om Sekter inte explicit använder sig av någon metod utan fokuserar på det medmänskliga stödet i sitt arbete. Wiman använder sig av delar av både exit counseling och Strategic interaction approach. Vidare framgår att Föreningen Rädda Individen uttalat arbetar efter metoden Strategic interaction approach. Det går att se varierande mängd likheter mellan de befintliga metoderna och samtliga organisationer. Det tycks även råda en begreppsförvirring och ett felanvändande av begreppen avprogrammering, exit counseling och Strategic interaction approach även hos de initierade i ämnet vilket antingen tyder på kunskapsbrist eller medveten felanvändning av orden.