The purpose of this study is to examine the meeting between children in cults and personnel in Swedish schools and Child Protective Services (CPS). Furthermore, the study investigates whether children in cults who are being mistreated receive the help and attention they need from school and the CPS. This study has a qualitative research approach. Five semi-structured interviews with former cult members and professionals who have worked with children in cults were conducted. The interviews were supplemented with a content analysis of two autobiographies written by former cult members. The theory chosen was the general systems theory with the aim to use it as a tool to further understand how cults work as a system and how it affects the children in them. The results show that children who live in cults can be exposed to physical and mental abuse. Furthermore, it is difficult for professionals to identify children that have experienced abuse, due to the cults view of and approach to people outside their own community. Lack of knowledge regarding how to recognize these children in cults that have experienced abuse and non-existent training in how to handle said cases is one reason for why many children have been overlooked.

The representation of new religious movements in documentaries and mainstream media affects our understanding of and attitude toward new religious movements. Scholars argue that media shapes our knowledge of new religious movements and that we most often trust this information as truthful. This study aims to investigate and analyze the representation of Heaven’s Gate in HBO’s documentary series Heaven’s Gate: The Cult of Cults and whether this representation can be useful in a classroom context. The data was retrieved by closely watching the four episodes of the documentary series while taking notes and rewatching the documentary series until relevant information and quotes were retrieved. The research method employed was a movie analysis, more specifically a qualitative content analysis. The theoretical framework used is drawn from Joseph Laycock and his three identified narratives in which media tend to portray new religious movements: medicalization, deviance amplification, and convergence. The results reveal that the documentary series uses these narrative features in various ways, but it also challenges and contrasts them. Furthermore, the conclusion of the representation is complex and nuanced. The documentary series presents a respectful, informative, and somewhat equitable representation, but also reinforces stereotypical and negative societal discourses. Additionally, this study suggests further study in the field of documentaries and new religious movements to explore the representation of other new religious movements.

The purpose of this study is to explore the differences in defectors former religious lives. The literature is rich in references topeople from secular societies being fascinated by religions that are individualistic in nature and hence allowpeople freedom of choice in regards to their beliefs. However, we rarely hear about people who have left this new age belief environment or other religious environments. The study specifically focuses on the defectors, who have left a religious organization or have chosen to leave their religious belief. This study seeks to discover why defectors first came to believe and what got them to leave the religious arena. What happened to their faith, and what caused them to leave their former religion? This is what this study is attempting to shed more light on. The findings indicate that close group-relationships can be vital to one's person and create both positive and negative experiences. The social connections with other people is vital to not create a feeling of alienation and emptiness, leading to loss of meaning in life. Peter L Berger and other sociologists have stressed that religion is meaningful to people, that every society has religion, and that people need religious consolation to face difficult existential questions.

<p>Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen.</p><p>Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt.</p><p>Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.</p><p>Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.</p><p>Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.</p>

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen. Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt. Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet. Vidare framkom att avhoppare har sämre psykiskt välbefinnande än normalbefolkningen, vilket var enligt hypotesen, där högt riskbeteende var utmärkande. Ett förslag till slutsats är att sämre psykiskt välbefinnande hos avhoppare till stor del orsakas av psykiska övergrepp som förekommit i rörelsen. Vidare indikerar resultaten att vården bör vara observant på riskbeteende hos denna patientgrupp samt att avhoppare skulle vara hjälpta av större kunskap hos vårdpersonal om sektmiljöer. / The aim of this study was to examine if psychological well-being among ex-cult members is related to the extent of psychological abuse in the group, and to investigate the level and characteristics of their psychological well-being. Participants were 57 ex-cult members from eight different Swedish religious groups, who were primarily recruited from organizations for ex-cult members. They participated by answering an internet questionnaire. The results showed that higher levels of psychological abuse, measured with the GPA-scale, was related to lower levels of psychological well-being, measured with the CORE-OM, which supported the hypothesis. On the other hand, no relation was found between psychological well-being and the number of years in the group or the number of years since leaving the group. Furthermore it was found that ex-cult members have a lower level of psychological well-being than the normal population, which was in accordance with the hypothesis, in particular showing an elevated risk behaviour. The suggested conclusion is that low psychological well-being among ex-cult members is to a great extent caused by psychological abuse in the group. The results also indicate that personnel in health care should be aware of risk behaviour among these patients and that ex-cult members would benefit from better insight in cult environments by personnel in health care.

Early Warning Systems (EWSs) for banking sectors are used to measure occurrence risks of banking crises, generally observed with a rundown of bank deposits and widespread failures of financial institutions. In countries with a small number of banks, for example Turkey with 48 banks (BDDK, 2011), every bank may be considered to have a systematic importance since the failure of any individual bank may carry a potential threat to lead to a banking crisis. Taking into account this fact the present study focuses on EWSs in Turkey. Since there is no single correct EWS to apply to all cases, in this study, 300 models were constructed and tested to find models as accurate as possible by using a trial-and-error process and by searching optimal feature subset or classifier methods. Empirical results indicate that prediction accuracy did not increase significantly while we got closer to the actual occurrence of bankruptcy. An important finding of the study was that trends of financial ratios were very useful in the prediction of bank failures. Instead of failures as a result of instant shocks, the banks&#039 / failures followed through a path: first a downward movement affected the efficiency of the banks&#039 / officers and the quality of management structure measured with &quot / Activity Ratios&quot / , then the profitability of the banks measured with &quot / Profit Ratios&quot / declined. At last, the performance and the stability of banks&#039 / earnings stream measured with &quot / Income-Expenditure Structure Ratios&quot / and the level and quality of the banks&#039 / capital base, the end line of defense, measured with &quot / Capital Ratios&quot / . At the end of study, we proposed an ensemble model which produced probability ratios for the success rates of the banks. The proposed model achieved a very high success rate for the banks we considered.

This master's thesis is focused on negative effects of sects on one's life and on ways a social worker can help with this. The thesis accents profession ethics of social workers. The thesis explains the term sect and problems surrounding its use. Using professional literature, it describes how a social worker should proceed when working with former sect or new religion members.