I föreliggande studie undersöks om Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån Karl-Erik Nylunds sektteori och i så fall hur. Undersökningen har utgått från tre avhoppande medlemmar och två av rörelsens egna publikationer för att se om båda påvisar att rörelsen kan definieras som en sekt. Det har funnits i att undersöka just Jehovas vittnens koppling till sektbegreppet eftersom just denna rörelse är en av många som ofta förmedlas som en sekt i samhället och diskuteras flitigt som en sekt både inom massmedia och icke-medlemmar emellan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats samt analysschema som har utgått ifrån Nylunds sektteori med de olika kriterium som han har ställt upp. Det finns vissa motsättningar i avhopparnas berättelser och publikationerna, men resultatet visar ändå på att Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån de kriterium som Nylund ställt upp. Rörelsen definieras som en sekt på grund av tydliga särskiljningar från den övervägande miljön.

This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra

I denna fallstudie har jag undersökt hur sektbeteende karaktäriserats med särskilt fokus på den Filadelfiaförsamling i Knutby som under många år har bevakats av media. Syftet med studien var att skapa en punktlista med sekteristiskt beteendemönster för att jämföra det med församlingen i Knutbys verksamhet. Frågeställningarna ser både till församlingen som sekt med också till den mediala bevakningens eventuella vinklig av församlingen. Jag använde mig av en deduktiv ansats med utgångspunkt i Stark och Bainbrigdes klassifikationsmodell av kultrörelser. Undersökningen är en kvalitativ textanalys av både litteratur och tidningsartiklar. I slutsatsen framkom det att församlingen vinklats till fördel för sekteristiskt beteende i media, men att denna vinkling är korrekt då församlingen i Knutby kan förstås som en sekt.

<p>The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.</p>

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers. / Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat “sekternas sekt” och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en “administrativ cirkus” tillåtelse att starta sin skola. Efter starten har Skolinspektionen granskat skolan i flertalet omgångar och skolan har i dessa granskningar fått mycket kritik. I denna uppsats så fördjupar vi oss i dessa granskningar och främst i de återkommande problemen gällande främst allsidighet och saklighet, motverkande av traditionella könsroller och studie och yrkesvägledning. När vi fördjupat oss i Brödernas lära och vad som ingår i denna försöker vi sedan analysera om det kan finnas några samband mellan denne och de problem som påvisats i Skolinspektionens granskningar. Det visar sig att det inte är helt lätt att besvara frågan då det är många olika röster som hörs i frågan och som också motsätter varandra. Att det är ett slutet samfund som startat en skola och som sedan granskats för problem som kan tänkas ha med läran att göra står dock klart, men det finns också en bild av en skola med en god studiemiljö och elever med höga studieresultat.

<p>Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

<p>Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:</p><ul><li>Hur ser undervisningsmiljön ut?</li><li>Vilka är det som sköter undervisningen?</li><li>Hur går kurserna till?</li><li>Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?</li><li>Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?</li><li>Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?</li></ul> / Uppsatsen är inte helt komplett i föreliggande form.

<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>