In 2021 a TV-series called Knutby was released that shows the murder of Alexandra Fossmo and attempted murder of Daniel Linde, that took place in the congregation in Knutby Filadelfia 2004. The then pastor Helge Fossmo was charged with the instigation of the murder of his wife Alexandra and the attemped murder on Daniel. Sara Svensson was charged with committing both crimes, to which she pleaded guilty. Helge Fossmo had been texting Sara Svensson, pretending to be God, and manipulated her to carry out the crimes. The congregation in Knutby Filadelfia has thereafter been discussed in the matter of whether to define it as a church or a sect. This debate is based on the characteristics that surfaced after the crimes were committed and the media started to publish stories about the congregation.    The purpose of this study is to see what the production of the TV-series Knutby chose to paint the congregation as, a church or a sect. A research question was made to specify what issue this study would tackle: What kind of congregation is the congregation in Knutby Filadelfia painted as, in the TV-series Knutby (2021)? The theory of this study is based on the definitions of church and sect that Inger Furseth & Pål Repstad (2005) discuss and the list of criteria for sects that Roy Wallis (1973) writes about. These definitions and criteria include how the relationship between the group and the society looks, if the membership is exclusive, if the group sees themself as an elite or if the group is totalitarian.    The research method chosen for this study is a content analysis. This method focuses on the concrete in the material, exactly what is it that is being told? To do this a series of themes had to be identified in the material. These themes were identified as “punishment/shame”, “power”, “chosen”, “impact”, “doctrine of faith” and “admiration”. These themes were analyzed to see if there were any signs of either church or sect, or both, with the foundation in the theory of the study. The conclusion of the study is that there are signs of both church and sect in the material, and you can’t say that the congregation is painted as solely a church or solely a sect. Even though most of the signs point to a definition of a sect, it is important to acknowledge the other signs as well.

<p>My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.</p><p>Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgångspunkt. Jag har även använt mig av Max Webers, James Beckfords och Liselotte Frisks arbeten för att belysa specifika aspekter på sektledare och sektmedlemmar.</p><p>Därefter har jag gått in på bilderna av Jesus. Är det möjligt att koppla beskrivningarna av sekter till bilderna av Jesus? Analysen börjar med en diskussion om hur Jesus valde sina lärjungar. Därefter diskuterar jag eventuella likheter med Jesus framställda mirakel och en thaumaturgisk sekt. Vidare så har jag gått igenom hur Jesus framställs som ledare. I den diskussionen ligger tyngdpunkten på bilden av Jesus karisma. Jag har diskuterat hur Jesus självuppfattning beskrivs; uppfattade Jesus sig som Messisas? Vidare så tittar jag närmare på Jesus lärjungar. Hur han kallade dem, och hur det kom sig att de följde honom så tillsynes lättvindigt. I mina diskussioner har jag försökt att dra paralleller mellan NT-forskares bilder och min tidigare beskrivning av sekter och dess ledare. Jag har gjort en kortfattad beskrivning av Jesusforskningen idag och sist i uppsatsen finns en avslutande diskussion.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar. Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgångspunkt. Jag har även använt mig av Max Webers, James Beckfords och Liselotte Frisks arbeten för att belysa specifika aspekter på sektledare och sektmedlemmar. Därefter har jag gått in på bilderna av Jesus. Är det möjligt att koppla beskrivningarna av sekter till bilderna av Jesus? Analysen börjar med en diskussion om hur Jesus valde sina lärjungar. Därefter diskuterar jag eventuella likheter med Jesus framställda mirakel och en thaumaturgisk sekt. Vidare så har jag gått igenom hur Jesus framställs som ledare. I den diskussionen ligger tyngdpunkten på bilden av Jesus karisma. Jag har diskuterat hur Jesus självuppfattning beskrivs; uppfattade Jesus sig som Messisas? Vidare så tittar jag närmare på Jesus lärjungar. Hur han kallade dem, och hur det kom sig att de följde honom så tillsynes lättvindigt. I mina diskussioner har jag försökt att dra paralleller mellan NT-forskares bilder och min tidigare beskrivning av sekter och dess ledare. Jag har gjort en kortfattad beskrivning av Jesusforskningen idag och sist i uppsatsen finns en avslutande diskussion.

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

<p>Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.</p>

Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.

Textbooks are the most dominant literature used in schools and are therefore an important source of information. Consequently, it is crucial that these are not misleading or biased and maintain a high quality along with a strict concordance to the School Department’s curriculum. The aims of this study have been to examine how Mormons, Jehovah’s Witnesses and Hare Krishna are presented in four religion textbooks used in senior high schools, as well as to examine what type of knowledge is being presented in terms of epistemology. In addition, the aim has been to examine which religions are being presented and considered as alternative religions and appraise how much space they are granted in textbooks and discuss this in terms of concordance with curriculums. As a method I have chosen a qualitative content analysis and since it has been of interest to observe similarities and differences between the textbooks it is a comparative study. This study has an epistemological standpoint, which will be a crossing of positivism and hermeneutics. The results showed that some religions, including the study’s three focal religions, were considered as alternate in all of the textbooks. How often they were included varied and when they did they had limited space and would often have negative associations. Some textbooks expressed a positivistic epistemology, a type of knowledge that presented the alternate religions in terms of conclusive truths and facts. A presentation that appeared one-sided and it could be questioned how well it represented the actual beliefs of the members of the religions. Other textbooks conveyed a more hermeneutic view where understanding and versatility were stressed, a view that is more in line with curriculums. Conclusively, the results showed that some of the textbooks are not meeting the standards the School Department have set forth in their curriculum for religion. Since textbooks are the most dominant literature they ought to have a leading position when constructing fundamental values for the students. However, when schools and textbooks are not expressing the same values a conflict emerges, a conflict that is not getting the attention it should and whose consequences are yet to be studied.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema. Huvudtemat fick namnet Lost in Translation och sammanfattade kärnan i studiens resultat vilket var att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap kände sig vilse och utanför och hade svårt att förstå och få förståelse för sin situation vilket ledde till missförstånd i mötet med den psykiatriska vården. Den tolkade helheten visade att de personer som kände sig sedda och bekräftade i sitt lidande hade en mer positiv upplevelse av mötet med den psykiatriska vården. / The aim of the study was to investigate how persons with illness and distress caused by cult membership experienced the encounter with psychiatric care. The study had a phenomenological hermeneutic approach and was based on five interviews with people from four different cults who in the process of leaving the cult had contact with psychiatric care. The result are described in three levels of interpretation; naive understanding, structural analysis and interpreted whole. The naive analysis showed that persons with illness and distress caused by cult membership experienced that the contact with psychiatric care was characterized by misunderstanding and lack of knowledge of the problems and the consequences that were a result of a person leaving a cult. The structural analysis resulted in eleven subthemes, three themes and an overall theme. The main theme was called Lost in Translation and summarized the essence of the results of the study which was that persons with illness and distress caused by cult membership felt lost and outside and had trouble to understand and to find understanding for their situation and that this caused misunderstandings in the encounter with psychiatric care. The interpreted whole showed that persons that felt that they were seen and confirmed in their suffering had a more positive experience of the encounter with psychiatric care.