This research was conducted to investigate perceptions of self esteem and the behavior of female science students in mixed gender cooperative learning groups. The research methodology used was qualitative in nature, which included a variety of data collection methods, including participant observation, student journals, interviews, video tapes of group interactions, cooperating teachers' journals, individual surveys, group surveys, and daily field notes. The data was analyzed by means of the constant comparative method. The analysis resulted in the following two hypotheses: 1. When male science students are allowed to dominate group activities female self-esteem and group interactions are affected negatively. 2. Female science students tend to be less openly critical of other students in their groups than male science students to maintain group relationships. / Graduation date: 1996

Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.

Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla predicerade högpresterare samt att högpresterare predicerade utbränning. Även att vara kvinna predicerade utbränning. Detta visar vikten av att ta hänsyn till personalens individuella skillnader.

Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ”The Self-Objectification Questionnaire”, en skala som mäter självobjektifiering och ”Basic Self-esteem Scale” samt ”Earning Self-esteem Scale” som båda mäter självkänsla. Huvudfynden i studien var att det fanns könsskillnader och skillnad beroende på ålder vad gäller relationen mellan självobjektifiering och självkänsla. De äldre männen med högre nivå av självobjektifiering hade lägre bas-självkänsla än männen i den yngre åldersgruppen. För kvinnorna i den höga självobjektifieringsgruppen visades en lägre bas-självkänsla men högre förvärvad självkänsla

published_or_final_version / Sociology / Master / Master of Social Sciences

When self-esteem is dependent on competence individuals invest a great deal of effort in their accomplishments in order to validate themselves. The aim of the present thesis was to develop a theoretically sound and valid concept and measure of contingent self-esteem dependent on competence, and examine its vulnerable implications and role in burnout. In Study I a concept and measure of contingent self-esteem dependent on competence, termed competence-based self-esteem (CBSE), was developed. Confirmatory factor analyses showed its distinctiveness from other sources of self-esteem and revealed two dimensions comprising behaviors referring to: i) Self-esteem conditional upon competence and ii) Frustrated self-critical strivings. The new scale showed high reliability and gained both convergent and discriminative validity through different methods in different samples. Study II set out to experimentally test the vulnerable implications of CBSE in a performance situation. The results showed that high, as compared to low, scorers on the scale exhibited stronger physiological reactivity and momentary exertion coupled with frustrated mood. Study III focused on the role of self-esteem contingent on competence in the burnout process and its association with work- and private-life stressors over time in working women and men. The analyses showed that contingent self-esteem was a predictor of burnout. In addition, women scored higher on both contingent self-esteem and burnout and reported higher general life stress than did men, whereas men showed stronger associations between work stressors and burnout. The results of the three studies suggest that contingent self-esteem, where outcomes of one’s acts and performance serve to compensate an impoverished basic self-worth, facilitates the understanding of stress-related vulnerability and ill-health. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: In press. Paper 3: In press.

Thesis (M.Sc.) - Carleton University, 2006. / Includes bibliographical references (p. 61-70). Also available in electronic format on the Internet.

Thesis (M.S.) Kinesiology and Health Studies--University of Central Oklahoma, 2008. / Includes bibliographical references (leaves 63-69).

Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2009. / Title from title screen (viewed 7/15/2009). Includes bibliographical references (leaves 106-112).