Syftet med studien är att öka förståelsen för ledarens roll vid implementering av en policy i en organisation. Vi vill visa på hur ledaren kan påverka policyimplementeringen för att bidra till att policyn blir ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.Metod: En kvalitativ forskningsstrategi, med en tvärsnittsstudie som berör fenomenet policyimplementering. Studien har genomförts med en induktiv ansats och insamling av data har skett med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Studien visar på att ledaren besitter en viktig roll när det kommer till meningsskapande i en policyimplementering. Ledarens uppgift är att skapa mening i policyprocessen för hela organisationen och dess anställda och tydligt poängtera varför policyn finns. Ledaren ska även interagera policyfrågan i organisationens dagliga arbete och hela tiden uppdatera policyn för att skapa ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.

Titel: Hur engageras medarbetare i ledningens vision? En studie inom intern kommunikation.  Nyckelord: Internal communication, hierarchical communication, corporate communication, organizational communication, sensemaking, employee engagement, message distortion  Syfte: Skapa ökad förståelse för hur en ledning, via sin interna kommunikation, kan öka medarbetarnas engagemang.  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ ansats där data samlats in via intervjuer med tretton respondenter fördelade på ledningsgrupp, enhetschefer, gruppchefer och medarbetare.  Bidrag: Genom praktisk tillämpning av en teoretisk modell (Welch & Jackson 2007) har en visions väg genom en organisation granskats. Aktiviteter har identifierats vilka kan förklara graden av engagemang samt hur väl visionen förankrats på medarbearnivå.  Originalitet: Intervjuerna är utförda på samtliga nivåer i en hierarkisk organisation. Studien täcker således mer än en nivås perspektiv på den interna kommunikationen. / Title: How do employees become engaged in the top management ́s vision? A study within internal communication.  Key words: Internal communication, hierarchical communication, corporate communication, organizational communication, sensemaking, employee engagement, message distortion  Purpose: To increase the understanding of how a management, through the use of internal communication, can increase the employees’ engagement.  Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Data has been assembled through 13 interviews with top management, unit managers, group managers, and employees.  Contributions: By practical application of a theoretical model (Welch & Jackson 2007), a vision's path through an organization has been reviewed. Activities have been identified that can explain the level of engagement and how well the vision has anchored on employee level.  Originality: The interviews have been conducted on all levels of a hierarchical organization. Therefore, the study covers more than one group’s perspective on the internal communication.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Karlstads kommuns chefer ser på chefsbrevet, ett månatligt nyhetsbrev som sänds ut till dem. Brevet innehåller information som ska underlätta för kommunens chefer att bedriva ett kommunikativt ledarskap med fokus på meningsskapande och delaktighet. Karlstads kommun är emellertid en stor och fragmenterad organisation och som chef är det en utmaning att ha ett helhetsperspektiv. Studiens frågeställningar baserar sig dels på om det finns en samsyn mellan cheferna på de olika delarna av kommunen gällande organisationens identitet och dels på hur de beskriver sitt ledarskap. Chefsbrevets relation till dessa båda fenomen ingår också i frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett ramverk fram där kärnan bestod av teoribildningar kring meningsskapande, organisationsidentitet och kommunikativt ledarskap. Det gemensamma meningsskapandet utgör en central del i både studerandet av organisationsidentiteten och det kommunikativa ledarskapet. Metoden som valdes för att genomföra studien var kvalitativa intervjuer. Detta eftersom att frågeställningarna var av den art att de krävde djupare och mer utförliga svar. En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och personer att intervjua kontaktades. Totalt genomfördes nio stycken intervjuer med mottagare av chefsbrevet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan utifrån de tidigare uppställda teorierna. Resultatet visade att intervjupersonerna i stor utsträckning hade en samsyn gällande de egenskaper som de såg som centrala och kännetecknande för Karlstads kommun. Värt att notera var också att dessa egenskaper låg väldigt nära kommunens varumärkeslöften. Ett av de kommunala bolagen visade sig dock ha en stark egen identitet som skiljde sig från den övriga kommunens. Resultatet pekade också på att intervjupersonerna på flera sätt arbetade enligt kriterierna för ett kommunikativt ledarskap. Utifrån resultatet så presenterades sedan slutsatserna där det gick att utläsa att de forum för gemensamt meningsskapande som finns inom kommunen lyfts fram som särskilt viktiga när det handlar om att skapa en enad organisationsidentitet och en sammanhållning. Chefsbrevets roll som identitetsskapare får ses som tämligen begränsad även om det har en funktion i att bidra så att kommunens samtliga chefer får samma information. Gällande det kommunikativa ledarskapet så bidrar det till viss del med hjälp att sortera ut vad som är viktigt men den kommunikativa utmaningen att rama in och kontextualisera budskapen ligger fortfarande på den enskilda chefen. / The purpose of this essay was to study how the managers of Karlstad municipality views the managerial letter, a monthly newsletter which is sent to them. The letter contains information that will facilitate for the municipal managers to engage in communicative leadership with a focus on sensemaking and participation. The questions of the study are based partly on whether there is a consensus between the managers of the various parts of the municipality regarding the organization's identity and partly on how they describe their leadership. The managerial letter related to these two phenomena are also worked into the questions. A framwork was brought together based on the study's purpose where the core consisted of theories of sensemaking, organizational identity and communicative leadership. Collective sensemaking is a central part of both the study of organizational identity and communicative leadership. The method selected for the study was qualitative interviews. Because of the fact that the questions required deeper and more detailed answers. An interview guide was developed based on the theoretical framework and the people to interview were contacted. A total of nine interviews were conducted with recipients of the managerial letter. The results of the interviews were compiled and then analyzed on the basis of the previously established theories. The results showed that the respondents shared a consensus regarding the characteristics they viewed as central and distinctive of the municipality of Karlstad. Worth noting was that the findings shared similar charachteristics to those of the municipality's brand promise. One of the municipal companies however proved to have a strong identity of its own, distinct from the rest of the municipality. The findings also indicated that the interviewees in several ways worked under the criteria of the communicative leadership. A conclusion was presented based on the results and it was possible to deduce that the forums for collective senemaking within the municipality were highlighted as particularly important in relation to create a unified organizational identity and cohesion. The role of the managerial letter however has to be seen as quite limited in that sense although it has some function in contributing to that the managers of the municipality all receive the same information. The managerial letter helps to some extent in regards to the communicative leadership with the task sort out important information, but the communicative challenge to frame and contextualize the messages is still up to the managers.

Within the stream of research on entrepreneurial opportunity there is a school of thought that affords entrepreneurs an agentic role in the creation of opportunities – with opportunities understood as a combination of both product and market innovation. Recently scholars working from this Creative Model have associated the opportunity shaping work of entrepreneurs with sensemaking – a social process in which teams gather information, ascribe meaning, and take action in the face of the uncertainties, which some have said define the context of entrepreneurship. Few, if any, scholars have studied the naturally occurring conversations between entrepreneurial team members as they discuss the information, meaning, and action relevant to their innovation efforts. This dissertation makes a contribution to current understanding of entrepreneurship by capturing the naturally occurring conversations of innovative entrepreneurial teams in action, analyzing these recorded conversations for use of sensemaking language, and comparing the language patterns between teams that achieve different levels of performance.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kollektivtrafikförvaltningen ULs internkommunikation och vad den har för inverkan på de anställdas meningsskapande och vilka roller som de formar. Frågeställningarna vi ämnat besvara är: 1. Hur de anställda skapar mening av den information och i den kommunikation som förs internt på UL. 2. Hur de anställdas roller som en konsekvens av internkommunikationen formas eller förstås. Undersökningen utgår från ett ramverk kring teorin om meningsskapande för att förstå hur de anställda kan skapa mening i den interna kommunikationen samt Ralph Lintons rollteori om individers uppsättningar av roller och totalroll, förväntningar på dessa och hur rollerna formas inom en organisation. Som metod har kvalitativa forskningsintervjuer gjorts med åtta anställda på UL. Materialet transkriberades, kodades och analyserades utifrån presenterade teorier. Resultatet visade på att internkommunikationen i stor utsträckning sker utifrån transmissionssynen och det saknas utrymme för horisontell och informell kommunikation, vilket fråntar medarbetarna möjligheten att aktivt delta i internkommunikationen. Detta försvårar den meningsskapande processen och skapar en obalans i medarbetarnas positioner och roller. / The purpose of this study is to describe and analyse the internal communication at UL, the operator of public transport in Uppsala, how the internal communication affects how sensemaking occurs among employees, and what roles they form. The problem statements are: 1. How employees make sense of the information and the communication at UL. 2. How the roles of the employees are shaped and understood as a result of the internal communication. The study proceeds on a framework of the theory of sensemaking to understand how employees make sense in the internal communication, and on the role theory of Ralph Linton, about the individual set of roles and the total role-set, the expectations on these and how the roles are shaped within the organisation. The method used was qualitative research interviews with eight employees from UL. The material was transcribed, coded and analysed based on the presented theories. The results showed lack of capacity for horizontal and informal communication, which divest employees the possibility to partake in the internal communication. This aggravates the process of sensemaking and creates an imbalance in the positions and roles of employees.

Master of Arts / Communications Studies / Timothy R. Steffensmeier / This study explored how millennials make sense of leadership in civic life beyond a college classroom. Competency-based learning, specifically as it relates to leadership development, was considered along with the importance of helping others make sense of leadership learning beyond theory to practical application. Competency-based learning considers the practical teaching points set in front of students and posits that they are helpful for making an often nebulous notion of leadership more tangible. The focus of this study was a group of undergraduate millennial-aged college students, selected from a Leadership in Self and Society course. Leadership itself has countless definitions. This study used the definition of leadership according to O’Malley, Fabris McBride and Nichols (2014) as "mobilizing others to do difficult work, work that is more provocative, engaging and purposeful" (p. 50). By examining meanings of adaptive leadership utilizing the described experience of a small subset of students who participated in a college leadership development classroom experience, this study built on a broader notion of how leadership is communicated and understood in a classroom and separately beyond in communities. In considering how operating from the frame of leadership as an activity not a position, data was gathered on how people make sense of acts of leadership and the ambiguity that comes with adaptive situations, by examining the words used to describe their lived experience using a phenomenological research approach. This study strived to build a foundation for other studies to consider articulation of lived leadership experience as a means of building competence within the field of adaptive leadership.

I vår moderna tid med allt starkare krav från omvärlden på att förändra och anpassa sig är förändringar nödvändiga för organisationer för att förbli konkurrenskraftiga. I en organisationsförändring kan det ibland uppstå en utdragen vänteperiod där förändringen står stilla och informationen är abstrakt. Denna vänteperiod analyserar vi med begreppet limbo. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur fenomenet limbo kan påverka meningsskapandet bland de intervjuade medarbetarna i den pågående organisationsförändringen. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till mer kunskap om upplevelsen av limbo i organisationsförändringar och vilken påverkan limbo kan ha. Studiens empiri samlades in genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med medarbetare som vid tidpunkten befann sig i en organisationsförändring. Vi använde tematisk analys för att bearbeta vår insamlade empiri. Slutsatsen i vårt arbete är att det förefaller finnas en negativ koppling mellan upplevelsen av limbo och meningsskapande, där limbo försvårar meningsskapandet hos de intervjuade medarbetarna. / In our modern age with stronger demands from the surrounding world to change and adapt are changes necessary for organisations to remain competitive. In an organisational change one can sometimes be faced with a lengthy waiting period where the change is stationary and the information is abstract. Henceforth we analyse this waiting period with the concept of limbo. The purpose of our study is to develop an understanding of how the phenomenon of limbo can influence sensemaking among employees in an ongoing organisational change. With our study, we hope to contribute to more knowledge about the experience of limbo in an organisational change and the impact limbo can have. We collected the data for the study by conducting seven qualitative, semi-structured interviews with employees who at the time were going through an organisational change. We used a thematic analysis to process our collected data. The conclusion of our work is that it seems to be a negative connection between the experience of limbo and sensemaking, where limbo hampered sensemaking among the employees.

Syftet med vår studie är att genom fokusgruppsintervjuer belysa hur rektorer anser att de organiserar specialpedagogens uppdrag och hur denna organisering påverkar specialpedagogens funktion i skolan. Vi har valt att tillämpa ett organisationsteoretiskt perspektiv då vi menar att organiseringen av uppdraget är det som till största del påverkar arbetsuppgifterna. Särskilt fokus lägger vi på begreppen sensemaking och tool-dropping, vilka kort kan förklaras som att specialpedagogens funktion är meningsskapande för alla i verksamheten och hur verktyget specialpedagog kan och bör användas. Studien har relevans för det specialpedagogiska området då rektors kunskap om specialpedagogens kompetens har betydelse för vilka arbetsuppgifter specialpedagogen tilldelas. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats då vi tolkar rektorernas svar för att förstå hur de resonerar. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag fortfarande är otydligt för såväl rektorer som för lärare, vilket påverkar både specialpedagogens mandat och arbetsuppgifter. Det framkommer också att i talet om specialpedagogens funktion i skolan är rektorerna överens och samstämmiga i vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en specialpedagog ska ha, men att inte alla lyckas omvandla detta i praktiken. I diskussionen lyfter vi vikten av att rektorer skapar en genomarbetad och klart uttalad arbetsbeskrivning som är väl förankrad hos både specialpedagog och lärare, som ett led i att stärka och förtydliga specialpedagogens uppdrag på skolorna.

<p>This study takes a mixed-method, micro-approach to understanding the internal sensemaking and understanding of employee-directed CSR given the potentially changing nature of such efforts. In particular, this study explores how organizational members (i.e., employees) construct knowledge (via their sensemaking) of organizational CSR and primarily those employee-focused.I take a communicative and discursive approach in viewing CSR as a socially constructed phenomenon (Schultz, Castello, & Morsing, 2013) and (social) movement within organizations (Georgallis, 2017), and thus contextual and unique to organizational sites. Findings revealed D/discourses of CSR from employee perceptions at the micro level and reflected in macro level document messaging. Through this, I found various paradoxes of CSR from the expectations versus reality of what it means for organizations to be “responsible.” At the individual level, employee sensemaking around CSR came to light—particularly in highlighting how these stakeholders rationalize, perceive, and identify with such efforts, especially those targeting or benefiting employees. In presenting a multi-method study, this dissertation contributes to research on the micro-foundations and limited internal perspective of CSR and provides important pragmatic implications given the timely and relevant nature of this work.</p>

Background: Usage of temporaries in contemporary business is increasing due to demand for agile and efficient way of doing business. This trend has been rising especially when turning into 21stcentury. Growing group of temporary workers in different industries being mobile and under different circumstances than regular full-time workers. One professional group working with clients in temporal terms is consultants hired as project managers to lead customer projects in project-based organizations. These project managers switch context between businesses and try to adapt as soon as possible to new environments. The paper uses concept of liminality as a metaphor to describe these passages between projects which starts identity work and sensemaking process in individual. Purpose of Thesis:  The purpose of this thesis was to study how project managers cope with liminality using sensemaking and identity work as a point of view. Methodology: This is a qualitative cross-sectional study conducted through semi-structured interviews in order to gather primary data for further analysis and findings. The empirical data was gathered from a Finnish professional service company and consisted ten interviews of consultant project managers. Findings: The study presents a four-field matrix forming project manager archetypes as embodiments of variation how consultant project managers deal with liminality. Although, the group of people in the sample can be perceived homogeneous, it turned out that it contained heterogeneous characteristics regarding the research scope. The main differences found are illustrated through technical or social approach toward work, and whether sensemaking processes occurred in individual or collective manner. Therefore, the study was able to create four different form of archetypes: the realist, the connector, the performer and the moderator.