No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur autenticitet konstrueras och uttrycks i och omkring ett byggt kulturarv. Studien är utförd i ett stadslandskap centrerat kring Sergels torg i Stockholm, och undersöker hur ett antal aspekter av autenticitet aktiveras i samband med förändring. Studien utgår från ett sammansatt teoretiskt perspektiv som omfattar begreppen plats, minne, och autenticitet. Plats och minne ses som samverkande och beroende av varandra: de är relationellt, socialt, och kulturellt formerade,medan autenticitet är en tillskriven egenskap. Det sammansatta perspektivet är riktat mot plats som föränderlig över tid och plats som konstruktion, vilket innebär en icke-essentiell syn på plats. I studien undersöks därför även autenticitet via icke-autenticitet. Studiens undersökning sker i två steg. En inledande analys identifierar aspekter av autenticitet som utgör utgångspunkter för en fördjupad analys. Den fördjupade analysen är undersökningens andra steg, och utgår från två paraplybegrepp: det rotlösa och det rotade, respektive kopia och original. Studiens resultat är en kartläggning av hur autenticitet konstrueras och aktiveras i stadslandskapet kring Sergels torg. Resultatet kan även ses ha relevans för diskussioner kring autenticitet i förhållande till plats, och till byggt kulturarv, generellt.

What if we try to make Sergels torg into the best place it can possible be? There is one place in Stockholm that I am very fond of… its Sergels torg. Not because I like the existing solution, but because this is where the whole city meets; to celebrate, to express art or to demonstrate and express opinion. Its everyone’s center! This projects is a research into time how centerpoints form over time, who/what shapes it. With this extensive research. I explored every option possible to improve our center Sergels torg. Exploring new ideas, I worked with a new traffic solution, landscape design, art and architecture to make this space as good as it can be. Sergels torg is so important and complex that one person cannot draw it alone, but I could not wait, I had to try.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Some public squares experience large amounts of human activity and some experience very little, even though external conditions between them create comparable opportunities for public life. The field of public life studies observes the human activity of public spaces and presents principles that predicts human public behaviour to gain a better understanding for what elements of space people are attracted to. The human staying activity at two central public square in Stockholm – Kungsträdgården and Sergels Torg – was studied with the methodology of public life studies as outlined in Gehl & Svarre (2013) How to Study Public Life. A stationary activity mapping was performed for the two squares where female, male, sitting and standing activity was registered. The result show that Kungsträdgården attracts more than twice the staying activity as Sergels Torg, and that the two squares are mirror images of each other in terms of gender and activity proportions, with Kungsträdgården being predominately female and sitting and Sergels Torg male and standing. The principles, theories, previous observations and hypotheses from a selection of the most seminal works within the public life studies field frame the seven themes used to analyse the human stationary activity at the two squares; Sitting, Standing, Thermal Comfort, Psychological Comfort, Sensory Comfort, Aesthetics and Human Interaction.