Den här uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska läkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. Frågor som står till grund för undersökningen är hur dessa läkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur läkarna skiljer sig gentemot varandra. En stor inspirationskälla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) då den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar också kvinnans sociala ställning, de så kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer också att fungera som forskningsläge, vilket jag har valt att utgå ifrån i undersökningen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ”killgängen” i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved. Ett övergripande tema som utlästes ur informanternas svar är att Seved präglas av en generell gemenskap i den bemärkelse att ett ”vi” har skapats då området utsätts för stigmatisering. Trots den betonade gemenskapen är det viktigt att lyfta fram att den på ett individuellt plan inte är lika heltäckande och generell. Utifrån informanternas svar framgår det att det råder en tydlig åtskillnad mellan tjejer och killar, exempelvis är det otänkbart för tjejerna att de skulle stå och hänga med killgängen på Seveds gator. Informanterna har en nedlåtande ton då de beskriver killarnas ”hängande på gatan” och påpekar att de själva kan göra något mer meningsfullt med sin tid. Vidare betraktar informanterna Seved som en trygg plats men i deras svar går det även att utläsa att de förhåller sig till en vedertagen sanning om att tjejer i allmänhet måste vara extra försiktiga om kvällarna. Detta visar hur dolda maktstrukturer indirekt påverkar informanternas handlingsutrymme. Ytterligare en slutsats är att informanterna anser att medieskildringen av Seved är snedvriden och överdriven vilket bidrar till att området har fått ett oförtjänt dåligt rykte. / This study is a qualitative study consisting of six interviews with teenage girls between 15-17 years. The aim of the study is to explore these girls´ experiences of living in the neighbourhood Seved in Malmö, which is an area highlighted in the media. With help of a phenomenological and intersectional theoretical framework, we analyze the interviewees’ way of thinking about their neighbourhood. The result describes; what the interviewees´ think is characteristic about Seved, how they relate to the neighbourhoods´ "youth gangs", how they experience the security and insecurity which is associated with their neighbourhood, how they respond to the bad reputation of Seved and how they move in different parts of the city. Our result shows that the interviewees are talking about a widespread fellowship that exists among the residents in Seved. The fellowship becomes strong because of the stigma that area of Seved suffers from, but on an individual level this fellowship is not complete. For example, it appears that there is a clear distinction between girls and boys. The interviewees describe that they look down on the “boys on the street" and point out that they themselves can do something more meaningful with their own time. Furthermore, the interviewees consider Seved a safe place but in their responses there is also an indication of that they take it for granted that girls generally have to be extra cautious at night. This shows how the hidden structures of power indirectly do have a clear impact on the discretionary power of the interviewees. Another conclusion is that the interviewees believe that medias´ portrayal of Seved is distorted and exaggerated, and thus the neighbourhood of Seved has got an undeservedly bad reputation.

För att lösa brott behöver polisen en stor hjälp av omgivningen, men vad händer när ingen vågar prata med poliser, brott förblir olösta och brottsoffret inte skipas rättvisa. Följande studie har genom fem kvalitativa djupintervjuer undersökt vad som påverkar viljan att samarbeta med polisen bland boende i Seved i Malmö. Studien undersöker hur otrygghet, media och andra faktorer påverkar individernas benägenhet att samarbeta med poliser. Svaren var för det mesta samstämmiga och respondenterna upplevde att rädsla för Malmös kriminella nätverk, gärningsmannens vänner och oro för sin familj, var de primära orsakerna till varför de avstått från att samarbeta. Respondenterna belyste även vikten av en individs polisupplevelse som en direkt och indirekt effekt på deras benägenhet att samarbeta. En framträdande diskussion bland samtliga deltagare var Malmös narkotikahandeln, vilket förklarades som roten till nästan alla problem av samtliga deltagare. Slutligen diskuteras åtgärder av respondenterna. Det fanns en enighet som styrker vikten av långsiktiga lösningar före kortsiktiga. Deltagarna var eniga att polisens fokus bör vara på ungdomar och skärpningar av de svenska lagarna, synnerligt vapenlagen / To solve crimes the police needs big help from the society. But what happens when nobody dares to talk, the crimes remains unsolved and the victims doesn’t get any justice? This following paper has examined the experiences and thoughts of five individuals living in Seved, through qualitative, in-depth interviews. The study examines how insecurity, media and other factors effects the individuals willingness to cooperate with the police. The answers were mostly consistent and respondents felt that fear of the criminal networks in Malmö, the perpetrator's friends and feeling concerned for their family, were the primary reasons why they refused to cooperate. Respondents also highlighted the importance of an individual's police experience as a direct and an indirect effect on their propensity to cooperate with the police. A prominent discussion among all participants was the need to focus on drug trafficking in Malmö. Drug trafficing was explained as the root of almost all the problems in Malmö by all of the participants. At the end the respondents discussed which measurements needs to be taken in to action by the police and the Swedish government. There was an consistency among the answers that amplifies the importance of long-term solutions before short-term, with a strong focus on stopping young people early and toughening the Swedish laws, in particular the law of arms

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder.

This thesis discusses how the hymen is described historically in Swedish sex manuals between 1889-1904, along with descriptions of defloration and chastity. The analysis is based on the assumption that science and gender are social and cultural constructions.  The purpose of this thesis is to examine late nineteenth-early twentieth century’s conceptions of women, sexuality and chastity by discussing this period's descriptions of the hymen in a historical context. This study is concluded by reading and contextualizing sex manuals published in Sweden around the turn of the century. The conclusion of this thesis is that the hymen is not necessarily viewed as a membrane, although every sex manual writer believe that there is some sort of fold, referred to as the hymen, in virgin females' genitals. However, the hymen is not seen as evidence of women's chastity by the authors because of the assumed occurrence of irregularities in this "fold". Under "normal" circumstances, the hymen is believed to break during a woman's first intercourse which is described as painful (and bloody) by the authors of the sex manuals.