Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess. Resultatet visar även att det finns aspekter som kan främja respektive hämma allianses mellan behandlare och klient såväl som klientens förändringsprocess. Aspekter som ansågs främjande var en professionell hållning hos behandlaren, empati, flexibilitet och förmågan att vara närvarande i mötet med klienter. Aspekter som ansågs hämmande var om behandlaren var generaliserande i mötet med klienter och om behandlaren var dömande mot klienter.

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

The aim of this study is to identify the dominating discourse in Swedish newspapers concerning perpetrators who committed sexual offence against children. The study is based on the idea that the media representation play a significant role to the public opinion and awareness of the perpetrators. The study is based upon a selection of 103 articles published between January 2003 and November 2013, taken from four of the biggest daily newspapers in Sweden; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The methodological and theoretical approach in the study has been the one of discourse analysis through which one dominating discourse along with two subsidiary discourses could be identified. The discourse considered to be dominating is the one who presents the perpetrators through the discrepancy between the actions committed and the description of the perpetrator. The description focusing on profession, family status, statements from people in the perpetrators surroundings and professional opinions. A general way on how perpetrators are presented was identified, which derived in the conclusion that the perpetrator often not is unknown to the victim. The perpetrator could also be someone close that appear to be trusted and well thought of by individuals and also by society. The two subsidiary discourses that were identified focused on the gender perspective and showed that there are a small discrepancy between how male and female perpetrators are presented in the newspapers.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller. Utvecklingen är en process som fortgår idag.                       Syftet med denna uppsats har varit att studera forskningsanvändningen för det praktiska arbetet med barn och unga med ett sexuellt problembeteende. Utifrån detta har intervjuer skett med profesionella praktiker som möter dessa barn och ungdomar för  att höra deras reflektioner om vad som gör att ett barn eller en ung människa utvecklar den här typen av beteende samt vad som är en effektiv behandlingsmetod för målgruppen. Vi har sedan ställt detta mot den redan existerande forskningen, för att se på praktikernas kunskapsanvändning och hur den förklaras med hjälp av den nyinstitutionella organisationsteorin, som belyser olika aktörers sätt att se på ett fenomen. Den första delen utgör det existerande kunskapsläget kring behandlingar samt hur forskare har kunnat identifiera orsaksförklaringar bakom ett sexuellt problembeteende. Det finns meningsskiljaktigheter i orsaksförklairngar. Andra delen består av intervjuer med sju stycken praktiker som har arbetat eller arbetar inom dett område. Det finns skiljaktigheter kring svaren och hur man arbetar med dessa barn och ungdomar. Under analysen ställs praktikernas erfarenheter och kunskap i relation till det kunskapsläge som existerar, detta göra genom den nyinstitutionella organisationsteorin.Studien avslutas med våra egna reflektioner kring studien. / During the 1990’s it was first discovered that children could sexually abuse other children. This made the care staff stand lost towards the task to help these children. This was something that had not previously been talked about and there were not much knowledge in the area. When Börje Svensson and Anders Nyman started a project with Rädda Barnen, a treatment program started to develop. Svensson and Nyman started to treat young girls and boys who had problematic sexual behaviors. After this treatment program started to slowly develop and is a process that continues today.      The purpose of this thesis is to look at the implications of scientific studies in the practical work when it comes to children and adolescents with problematic sexual behaviors. We have chosen to talk to professionals who meet these children and young people, to hear their thoughts on what it is that makes a child or a young person develop this type of behavior and how you best treat it. We then compared the results from the interviews against the already existing researches. The first part of the thesis consists the existing state of knowledge on treatment and causal explanations in children and adolescents with problematic sexual behaviors. The second part consists the results of the interviews with seven professional’s working in this field and their opinions as well as their views on treatment and causal explanations. The last part contains a comparative analysis between the scientific researches and the working professional’s knowledge. The analysis conducts the institutional theories of organizations.