Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi. Beträffande sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonals omvårdande funktion visade sig att det fanns stora brister i hur frågor rörande sexualitet angreps. Sjukvårdspersonalen ansåg att dessa frågor var viktiga men många hade en tendens att lägga över ansvaret på någon annan.

<p>Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen. Ambitionen är att få människor att reflektera över maktstrukturer och den förgivet tagna diskursen. Vår förhoppning är att studien på längre sikt ska kunna vidga det sexuella handlingsutrymmet, vari fler individer inkluderas. Slutsatserna är att det finns ett specifikt upplevt sexuellt handlingsutrymme på Campus, som kan ses som en egen kultur. Hinder vi fann i detta utrymme var heteronormen samt genusordningen. Empirin kunde visa en pågående upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och närvarandet av den plastiska sexualiteten.</p>

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren. Idag ses sexualiteten som både en individuell och relationell företeelse i motsats till förr då den ansågs vara en relationell företeelse. Ett stort genombrott för den svenska sexualiteten var bildandet av RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, år 1933. De bedrev frågor och krav till samhället som berörde sexualundervisning i skolorna, preventivmedel och även abortfrågan. År 1938 blev användandet av preventivmedel lagligt. Feminister menar att preventivmedel bidrar till kvinnans självständighet och hennes egen sexuella utveckling. Kvinnor ska själva ha rätten att bestämma när och om de vill skaffa barn. Det blev möjligt när preventivmedlet legaliserades. Illegala aborter var länge ett problem i det tidiga svenska samhället. Abortfrågan väcktes omkring 1920-talet men lagen om fri abort antogs först 1974. De centrala begreppen i studien är feminism, sexualitet och könsrelaterad makt. Feministen Mackinnon anser att sexualiteten är den primära formen av mannens förtryck och underordnande av kvinnan. Den klassiska liberalfeminismen förklarade skillnader mellan könen med samhällets struktur och dess uppfostran. Den tidigare forskningen som redogörs i studien handlar om kvinnors sexualitet i Sverige år 1996. Vår studie är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultatet i vår studie visar att cirka en tredjedel av kvinnorna någon gång känt sig tvungen att ställa upp på samlag. Med hjälp av bland annat feministen Anne Koedts åsikter om att en kvinna och man aldrig kan uppnå en jämlik sexuell njutning för att män utövar könsmakt över kvinnan kan vi se ett samband mellan vårt resultat och könsmakten. En viss del av resultatet bidrar till att en utveckling av kvinnans sexualitet kan ses. De slutsatser vi kan dra av resultatet är att kvinnans sexualitet och hennes egen föreställning kring sexualitet ständigt utvecklas.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år. Övrig metod har bestått av semistrukturerade intervjuer, ansikte mot ansikte, över telefon och MSN. Möjligheten att under en längre tid få ta del av en specifik ungdomsgrupps vardag har givit en god inblick i denna grupps livsstil, samspel, attityder och beteenden. Teorin denna undersökning vilar på är Giddens struktureringsteori som tillsammans med begreppskonstruktioner av bland andra, Foucault, Bourdieu och Connell bildar en teoretisk bas. Denna teoretiska bas har valts för att ge en historisk bakgrund vilken visar hur sexualiteten kom att bli en diskurs och hur den vävts in i samhällets kronologiska utveckling. Även den hegemoniska manligheten och manlighetens dominans vävs in i bilden som också omfattar moderniteten. Analys har gjorts mot bakgrund av tidigare forskning och teorier och har skett parallellt med insamling av empiri enligt principerna för grounded theory. Underliggande frågeställningar har varit att förstå varför killar i denna grupp klär sig och i övrigt uttrycker sin stil i traditionellt kvinnliga attribut, varför de ägnar sig åt samkönat hångel när de betraktar sig som heterosexuella samt hur ungdomarna i denna grupp ser på kvinnligt och manligt. Resultatet presenteras till största delen som en etnografi. Det pekar, för det första, mot att samkönat hångel inte behöver ha med sexuella preferenser att göra utan istället kan vara en del av konstruerandet av självidentiteten i form av ett livsstilsval. Det antyder dessutom att den manliga dominansen kan vara i gungning genom att en ny bild av manlighet håller på att utvecklas, vilket implicit leder till ökad jämställdhet.

No description available.

Introduktion: Mastektomi är en kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort och det har visats att kvinnor kan få en negativ påverkan på sexualiteten efter mastektomi. Sexualiteten är en central del i att vara människa och vården har en roll i att främja den sexuella hälsan. Omvårdnaden vid bröstcancer omfattar stöd i samband med problem gällande den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att med utgångspunkt från modellen Neotheoretical Framework of sexuality beskriva påverkan på sexualiteten hos kvinnor efter mastektomi som behandlingsmetod vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt utifrån Polit och Beck’s (2012) modell för litteraturstudier. En deduktiv ansats användes med modellen Neotheoretical framework of sexuality av Cleary et al. (2011). Kategorier som användes för att redovisa påverkan på sexualitet var; sexuella relationer, sexuell funktion och sexuell självuppfattning. Vilket utgår ifrån en multidimensionell syn på sexualitet. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor efter mastektomi upplevt påverkan på sexualiteten i alla tre kategorier. Under kategorin sexuella relationer fanns påverkan på intimitet, partners uppmärksamhet, intresse för partnern samt samtal med partnern om det sexuella livet. Under kategorin sexuell funktion fanns påverkan på lust, orgasm, njutning, lubrikation, tillfredställelse och sexuell aktivitet. Under kategorin sexuell självuppfattning fanns påverkan på attraktivitet, kroppsuppfattning och femininitet. Konklusion: Resultatet visar att påverkan på sexualiteten finns i många områden hos kvinnor efter mastektomi och att bröstrekonstruktion inte kan ses som en lösning för sexuell ohälsa. Kvinnors påverkan på sexualiteten relaterat till mastektomi är varierande mellan individer vilket kräver individanpassad omvårdnad med ett holistiskt synsätt.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera betydelser och föreställningar av oskuld bland unga på ett nätforum för att försöka förstå hur dessa ter sig. Materialet, vilket består av utvalda foruminlägg, inhämtas genom dolda observationer och bearbetas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen behandlar ämnet oskuld i relation till ungdomar, sexualitet, normer och Internet. Studien begränsas till ett nätforum för unga och det är endast de åsikter och tankar som cirkulerar i det virtuella rummet som behandlas i uppsatsen. Inom det ungdomsfokuserade sociala arbetet upplever många socialarbetare en osäkerhet i att bemöta funderingar kring sexualitet och vår förhoppning med denna uppsats är att försöka bredda synen på oskuld och sexualitet bland ungdomar. Vår intention är inte att hitta ett ”rätt svar” eller en entydig innebörd utan vi vill belysa begreppets komplexitet. Det studien kommer fram till är att oskuld är ett svårdefinierat och mångtydigt begrepp som kan tänkas ha lika många betydelser som det finns människor på jorden.

Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet.