Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: När en individ drabbas av cancer så kan sexualiteten påverkas både fysiskt och mentalt. Samtal om sexualitet är en del av omvårdnaden och sjuksköterskan har en central roll att ta upp ämnet med cancersjuka patienter. Forskning visar att samtal om sexualitet och sexuell hälsa inte hålls med en stor del av patientgruppen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan att initiera samtal om sexualitet med cancersjuka patienter. Metod: Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar i Cinahl och PubMed resulterade i tio artiklar som analyserades och kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck (2012). Resultat: Genom databearbetning framkom totalt 3 huvudkategorier, Miljö, Kunskap, Normer och värderingar, samt 7 underkategorier, Brist på tid/privata utrymmen, Organisation, Utbildning, Erfarenhet, Genant/obekvämt, Fördomar, Kultur, Religion och tabu.   Slutsats: Resultatet belyser att miljö, kunskap samt normer och värderingar är faktorer som både kan hindra och underlätta för sjuksköterskan att initiera samtal om sexualitet med cancersjuka patienter. Resultatet visar att det är ett komplext ämne, att sjuksköterskor ser många hinder, och kan vara osäkra på sin kommunikativa förmåga. Rätt utbildning, en fungerande organisation och vara medveten om vilka värderingar och fördomar sjuksköterskan bär med sig är förutsättningar för att kunna hålla samtal om sexualitet.

När en patient får stomi medför det fysiska, psykiska och sociala förändringar. Att anpassa sig till livet med stomi kan vara utmanande. Syftet med litteraturstudien var att belysa kroppsuppfattning och sexualitet hos patienter med stomi. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Materialet som användes byggdes på en sammanställning av tidigare forskning. Litteratursökningen utgick från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte och de granskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmodeller för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Resultatet byggdes på 13 vetenskapliga artiklar där det framkom tre kategorier under begreppet Kroppsuppfattning, ”Förändrat utseende”, ”Förändrad funktion” och ”Omgivningen & det sociala” och tre kategorier under begreppet Sexualitet, ”Sexuell lust & förmåga”, ”Sexuell aktivitet & intima relationer” samt ”Minskad sexuell attraktion & känslan av skam”. Slutsatsen var att patientens kroppsuppfattning och sexualitet påverkades i hög grad av att ha stomi. Majoriteten av patienterna visade sig ha negativ kroppsuppfattning samt sexuella och intima problem. Patienterna upplevde känslor som oro, osäkerhet, rädsla och skam. Sjuksköterskan kan i samtal med patienten uppmärksamma patientens problem och därmed bemöta patientens individuella behov av fysiskt och psykiskt stöd.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet. Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

Pornografi är idag ett utbrett fenomen och dygnet runt har alla svenskar med internetuppkoppling och en mobiltelefon fri tillgång till pornografiskt material. I Folkhälsomyndighetens (2017) rapport uppger 87 % av unga män och 48 % av unga kvinnor i Sverige att de frekvent konsumerar pornografi. Samtidigt beskrivs pornografin bli mer våldsam och upprätthåller destruktiva könsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Stora delar av forskningen om pornografi har män som studieobjekt och vår studie syftar därför till att undersöka tio kvinnors perspektiv på pornografi. Vår studie undersöker explicit unga, porrkonsumerande kvinnors attityder till pornografi och de könsstrukturer som existerar i pornografin. Vidare undersöker vi om kvinnorna upplever att dessa föreställningar om kön påverkar deras egen sexualitet.  Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv, konventionell innehållsanalys som ansats. Teorierna som används är Hirdmans teori om könsmaktsordningen, Gagnon & Simons teori om sexuella skript samt Banduras teori om social inlärning.  Resultaten visar att kvinnornas attityder till pornografi är tätt sammanflätat med de könsstrukturer som de upplever återspeglas i pornografin. Många av intervjupersonerna upplever negativa eller ambivalenta attityder till pornografi därför att den upplevs våldsam, misogyn och objektifierande. Vidare upplever majoriteten av intervjupersonerna att könsstrukturerna i pornografin har påverkat deras egen sexualitet i form av ökad kroppsmedvetenhet, förskjutna sexuella gränser och svårigheter att säga nej till vissa sexuella praktiker. Resultatet visar även att många av intervjupersonerna upplever att andras konsumtion av pornografi påverkat deras sexualitet i form av förväntningar, dominans och våldsutsatthet.

Bakgrund Vanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt. Syfte Syftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten. Metod En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Femton artiklar inkluderades i studien.ResultatFem teman framkom, att leva med och hantera en förändrad sexualitet, en förändrad kroppsbild, känslor kring den nybildade tarmstomin, oro och rädsla för läckage och gasbildning, behovet av individuell information. En stomioperation påverkade kroppsbilden och känslan av att vara attraktiv negativt vilket inverkade på förmågan att återuppta ett sexuellt aktivt liv. Fysiska komplikationer till följd av stomioperationen som erektionsproblem eller vaginala förändringar innebar att samlag i vissa fall avstods från. Slutsats Sexualiteten påverkades både psykiskt och fysiskt efter en tarmstomioperation. Detta förklarades av en förändrad kroppsbild, nedsatt känsla av att vara attraktiv och sexuella dysfunktioner som smärta eller erektionsproblem. Information och samtal med sjuksköterskan var en viktig del i bearbetningen av den förändrade kroppsbilden.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett antal läromedel i biologi för årskurserna 4-6 behandlar sexualitet och sexuella identiteter i avsnitt om sex och samlevnad. De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är: Vilka sexualiteter nämns och presenteras i läromedlen? Vilka uttryck för heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Vilka uttryck för icke heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Genom en kvalitativ textanalys kompletterad med en kritisk diskursanalys har avsnitt om sex och samlevnad i tre läromedel analyserats. Analysen har även utgått från ett queerteoretiskt perspektiv för att uppmärksamma heteronormativa aspekter i materialet. Resultatet av undersökningen var att det är stor skillnad på materialet gällande information om sexualitet och sexuella identiteter. Trots detta innehöll alla tre studerade läromedel ett heteronormativt tema som endast ett av läromedlen på ett aktivt sätt försökt kompensera för.

Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

1987 i Medellin, föder Maria ett barn, hon vill ge henne namnet Natalee, men efter att hon lämnat barnet till adoption ger någon annan henne istället namnet Leonela. Leonela bor 6 månader hos en fostermamma som också heter Maria, sedan adopteras hon till Sverige av Marie och Janne och får namnet Sara. Utan kronologi, blandas fragmenterade minnen och upplevelser. Essän ställer frågor så som vad namngivning gör med utformningen av ett jag och vad fysisk likhet spelar för roll i känslan av tillhörighet.