This essay examine the meaning produced around bodies and body fat in the queer community, but also in the surrounding straight community. The author has interviewed fat activists, and are using queertehory, to examine and analyze the relationship between body fat and the understanding and construction of sexuality and gender. The author concludes that even if norms around body shape and body fat are overlapping between the two contexts to some degree, they also differ. In the straight community, people with larger body shapes and sizes are punished, and encouraged to stay, or become, slim. However, in the queer community, „fat‟ or bigger body sizes are not frowned upon in the same degree. Even if the slim bodily ideal still is present in the queer community in some degree this bodily ideal seems to be changing and be replaced by more diverse ideals. The author describes how bodily ideals and ideals surrounding body fat factors into the construction of categories such as gender and sexuality, and concludes on how body fat is a factor in the construction of heteronormativity.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi. Denna distinktion märks framförallt i konsumtionsmönster, där männen är de som använder pornografi i större och mer regelbunden utsträckning. Kvinnorna påverkas av den framställning som görs av kvinnan som objekt i pornografiskt material varför majoriteten helt tagit avstånd från det. Skillnader märks även i själva talet om pornografi, där kvinnorna ser en svårighet i att prata om detta vilket även vissa män bekräftar då de väljer att inte tala om pornografi i kvinnors närvaro. Detta kan tyda på att genusstrukturer som existerar i samhället påverkar kvinnor, såväl som män, i synen på vad som förväntas av respektive kön.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis. The thesis’ problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools’ every day life and in the used school books. The thesis therefore wants to examine if the school books cement or challenges this heteronormativity. The question posed to the material is: Which norms surrounding romantic and sexual relationships and romantic and sexual desire is seen in the examined school books? The analysis showed that both books, even if some conflicting text and images came up, cement rather than challenge dominant norms. A clear heteronormativity was seen in both texts and images.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades. Empirin bearbetades med analysverktyget diskursteori. Resultatet visar att förskollärares och lärares förhållningssätt formas av egna erfarenheter och två konkurrerande diskurser. Acceptansdiskursen tillåter barns sexualitet och kopplar samman den med något som är privat. Tabudiskursen konkurrerar med acceptansdiskursen om huruvida barn och sexualitet överhuvudtaget passar ihop. Förskollärare och lärare behöver fortfarande mer kunskap om ämnet för att de ska kunna bemöta barns sexualitet på ett medvetet sätt och för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter till att utveckla sin sexualitet.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas. Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre. Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo. Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande. Attityderna påverkades bland annat av organisationens inställning, personalens egen trygghet i frågan samt av de anhörigas åsikter. Försvårande faktorer ansågs vara demens, brist på ostördhet och brist på riktlinjer och handlingsplaner. Kliniska implikationer: Normer och attityder är en produkt av samhällets komplexa sociala samspel och detta påverkar också personalen på vårdboenden. Det krävs diskussion och utbildning inom området äldres sexualitet för att motverka negativa attityder.

Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv.

<p>Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.</p>

Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är “hegemoni” respektive “heteronormativitet”. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av den kritiska diskursanalysen, och mer precis Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultaten tyder på att asylbedömningar där sexuell läggning har angetts som skyddsskäl styrs av heteronormativiteten. Myndigheterna utgår från att den asylsökande är heterosexuell och bevisbördan ligger hos den sökande att bevisa att hen inte är heterosexuell. Det är dock i myndigheternas mening inte den sexuella läggningen som bedöms, utan läggningens trovärdighet. Resultaten antyder också att kvinnor osynliggörs i asylprocessen, då deras asylskäl inte bedöms tillräckliga på grund av att de inte anses förföljas på samma sätt som männen. Uppsatsens författare anser att myndigheterna kan antas försöka definiera den sexuella läggningen genom att sätta ramar för hur en homosexuell person bör vara, känna och tänka. Bevisbördan i dessa asylärenden kan därmed anses förstärka den hegemoniska positionen som heteronormativiteten besitter i samhället.

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self. In a direct comparison, the two perspectives on the self seem to be irreconcilable. Only in reference to a third perspective, that of psychoanalyst Donald Winnicott, emerges a potential possibility of congruity. I will describe how Winnicotts conception of the self comprises two irreconcilable aspects, and then suggest that one of them has consistently been the essential focus of Butler's interest and attention, while the other has remained the main focus of Benjamin's. In light of this analysis I will discuss the notion of congruity and mention the potential relevance of Butler's philosophy for an expanded understanding of Winnicotts conception of the self.