I uppsatsen har jag utifrån intervjuer som är gjorda med UmeBrås samarbetsparter beskrivit och problematiserat vad mina informanter har sagt om frågor som handlar om sexualitet och könsidentitet. Jag har visat att även om det tycks finnas relativt goda baskunskaper om ämnet och flera var medvetna om situationen för HBTQ-ungdomar så blir det lätt så att informanterna ändå belyser problemet på ett sätt som gör att HBTQ-ungdomar görs avvikande – de som behöver hjälp. Även om många av mina informanter möter ungdomar dagligen så är det många av dem som i vissa lägen inte ser hur de själva upprätthåller en heterosexuell norm och inte lägger problemet på en strukturell nivå eller på en normnivå utan på individnivå. Samma risk uppstår när de faktiskt gör sådana problematiseringar. Ett av mina exempel gällde hur informanterna förklarade våld i allmänhet med en problematisk maskulinitet. När de lyfter fram maskulinitet som en orsak till våld hade de flesta ett konstruktivistiskt perspektiv på att maskulinitet kan förändras. Men det var få som satte konstruktionen av maskulinitet i relation till heteronormativitet. Med hjälp av begreppet ”heterosexuell matris” blir det dock tydligt att dessa normer hänger ihop, och att maskulinitet inte bara är problematisk för att den kan leda till fysiskt våld. Maskulinitet så som den formats i vårt samhälle bidrar också till heteronormativitet. Insatser som baserar sig på individtänkande med ledord som acceptans och tolerans gör att man säkert kommer att kunna hjälpa enskilda individer, men riskerar att i det stora hela inte kommer att komma längre. Det riskerar att reproducera vad som är norm och vad som är avvikelse. Min förhoppning med denna uppsats är att de som jobbar med ungdomar kan se att det kan finnas andra sätt att arbeta så att inte själva arbetet gör att HBTQ-ungdomar känner sig som de som frångår normen och är annorlunda och det onormala.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi. Litteraturstudie användes som metod och 13 vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet sammanställdes. Resultatet tyder på att patienterna känner ångest, och har problem med identiteten då manligheten hotas vid sexuell dysfunktion. Många drar sig från interaktion med kvinnor och undviker sexuell kontakt på grund av rädsla för att inte kunna tillfredsställa sin partner. Kvinnor däremot lägger större vikt vid att cancern är borttagen och är mer oroade över männens känslor inför problemet än vad de är bekymrade för sin egen skull. Det finns ett stort behov av stöd hos patienterna, både professionell och av partners. Slutsats: Sexuella problem behöver adresseras i större utsträckning inom sjukvården då männen påverkas, inte bara fysiskt utan även känslomässigt, av sexuell dysfunktion.

No description available.

Sexuality contains more than just reproduction and is an important part of quality of life. Chronic disease can lead to sexual dysfunction for both males and females. The nurse plays an important role in informing and teaching. Throughout dialogue and observations the nurse can detect possible problems, document and then take measures. The study was performed as information retrieval of literature where the cause was to highlight sexuality for patients that have experienced a myocardial infarction. Their needs of information and what measures that exists to improve the information. The study consists of thirteen articles which were analyzed and the result was divided in different categories; males and females sexuality after a myocardial infarction, needs of information about sexuality connected to a myocardial infarction and what various measures to take. The result showed that females and males sexuality was affected both physically and mentally after a myocardial infarction. There were effects through reduced- frequency, satisfaction, lust, interest and sexual activity. Both sex showed concerns and/or fear. One of the reasons was that either themselves, or their partner, were afraid that intercourse would cause another myocardial infarction. The need of information was great, there were requests for adequate advice and of attuned information. It was obvious that when and how much of the information to receive was individual, and it became clear that existing means to disposal that could make nursing easier when it comes to inform and teach patients. An informative video and a heart rehabilitation program showed good results in the returning to sexual activity.

No description available.

Bakgrund: Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar, läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. Metod: Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. Resultat: Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande. Diskussion: Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. Slutsats: Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder.   Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa.   I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv. Att det handlar om det enskilda barnets integritet.

No description available.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av att samtala om ämnet sexualitet sammanfattas i fyra kategorier som handlar om Upplevelse av ansvar, Prioritet, En konservativ syn och Kunskapsbrist. Kunskapsbristen sjuksköterskor upplever leder till passivitet och i många fall ett frånskyllande av ansvar. Patientens sexualitet prioriteras inte och samhällets konservativa syn på sexualitet påverkar kommunaktionen mellan sjuksköterska och patient negativt. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att mer kunskap för sjuksköterskor är nödvändigt för att ge dem de verktyg som krävs i deras praktiska arbete. För att ge den omvårdnad dessa patienten behöver krävs en personcentrerad holistisk omvårdnad där inga aspekter av att vara människa utesluts. Nyckelord: Omvårdnad, Sexualitet, Upplevelse / Background: Sexuality is a part of being human, due to that many diseases directly or in directly affect ones sexuality, it’s an important topic that healthcare professionals can’t avoid.Although nurses believe that talking about sexuality belongs to their tasks, many patients don’t get the information and conversation they need about the subject.  To be able to say that one is practising holistic care, nurses have to adress the topic; sexuality. Aim: The aim of this studie was to describe nurses’ experience of talking about sexuality with their patients. Method: Ten qualitative empirical studies have been complied and analyzed in a literature review. The search for articles were conducted in PubMed, CINAHL and PsychInfo. Result: Nurses experience of talking about sexuality were summarized in four categories: Responsibility, Priority, A conservative view and Lack of knowledge. The lack of knowledge that nurses experience leads to passivity and in many cases result in that nurses push aside the responsibility. Patients sexuality is not a priority, and society’s conservative views on sex has a negative effect on the communication between nurses and their patients. Conclusions: The result of the literature review show that nurses need more knowledge on how to get the tools that they need to be able to provide information and help to their patients when it comes to Sexual Health. An individualistic holistic nursing is needed to be able to provide patients with a care that includes all aspescts of being human. Keywords: Experience, Nursing, Sexuality

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling. De är även eniga om vikten av att ställa frågor om relationer, eftersom det är vanligt att många människor som har någon typ av missbruksproblematik också har problem med sina relationer och att fokus inte bara ska ligga på själva missbruket. Det som skiljer sig åt i resultatet är att alla inte tar upp frågor om sexualitet, anledningar till detta kan bero på behandlarens egen syn på ämnet eller att de aldrig har testat att ställa frågor och därför inte vet vilken respons de kan få av klienterna. Studien är viktig eftersom att resultatet visar att det är positivt att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling.