”Intimitet tar sig fler uttryck”- en studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap.Isabelle RubergRuberg, I. ”Intimitet tar sig fler uttryck.” En kvalitativ studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.Bakgrund: Att bli föräldrar kan för många individer innebära en stor förändring i ens liv både utifrån den enskilda individen men även i relationen till ens partner. Med föräldraskapet medföljer oftast flera förväntningar och en ny rollfördelning som i sin tur kan vara svårt för föräldrarna att balansera emellan. Vidare visar flera studier att faktorer som trötthet, att barnet får all uppmärksamhet och att det finns mindre tid för relationen till ens partner, påverkar individens upplevelse av sexuell lust och dennes vilja till ett intimt sexualliv. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Metod: Semistrukturerade intervjuer som utfördes med åtta kvinnor via en Google chatt. För analysen av intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord resulterade i delteman och huvudtema. Resultat och analys: Ur scriptteorin utgick jag från det interpersonella och det kulturella scriptet för att analysera hur dessa script förändrar kvinnors upplevelser av sitt sexualliv i samband med föräldraskapet. Analysen utmynnade i ett övergripande tema ”Intimitet tar sig fler uttryck”. Resultatet i studien visar att majoriteten av kvinnorna upplevde att intimitet fick en djupare innebörd efter barnet hade fötts. Flera av kvinnorna beskriver att innan de fick barn så upplevde de att intimitet sammankopplades mer med en fysisk attraktion till deras partner samt större fokus på sexualliv. Efter barnet har fötts beskriver flera av kvinnorna istället att deras upplevelse av intimitet är något som sammankopplas utifrån ett större behov att ha en emotionell närhet och beröring tillsammans med sin partner. Vidare framgick det även i resultatet att flera av kvinnorna beskrev hur de tidigare sammankopplade upplevelsen av attraktion till deras partner och dennes utseende, medan idag efter barnet har fötts så uppgav flera av kvinnorna att de istället upplevde en större attraktion till deras partner om de fick hjälp med omsorgen av barnet. Konklusion: I analysen av intervjumaterialet var det främst det interpersonella och det kulturella scriptet som var framträdande utifrån informanternas upplevelser av intimitet. Utifrån vad resultatet i denna studie visade så efterfrågar jag i den framtida forskningen kring föräldraskap och sexualitet mer fördjupning i individers upplevelser av intimitet efter de har fått barn. Det innebär ett bredare perspektiv kring vad intimitet generellt innebär efter barnet har fötts, än vad forskningen till stor del visar nu.Nyckelord: Intimitet, föräldraskap, postnatal, sexualitet. / ”Transform the meanings of intimacy” – a study about women’s changed experience about their sexual life associated with the parenthood.Isabelle Ruberg Ruberg, I. ”Transform the meanings of intimacy.” A qualitive study about women’s changed experience with their sexual life associated with the parenthood. Master Thesis in sexology, 30 hp. Malmö University: Faculty of health and Society, 2018Background: Several studies show when you become parent it can for many people be a big change in their life, both for the individual but also in relation to their partner. The parenthood often brings several expectations and new roles in the relationship that can be difficult for the parents to balance between them. Further, several studies show that factors for example, tiredness, child gets all attention and less time for the relationship with your partner, effects people’s experience to feel sexual lust and their will to have intimacy and sexual life. Aim: The aim of the study is to illustrate women’s experience about their sexual life associated with the parenthood. Method: Semi structured interviews were conducted with eight women by Google chats. For the analysis of the interviews a qualitive content-analysis was used were keywords resulted in categories and themes. Result and analysis: From the script theory I used the interpersonal and the cultural script to analyse how these scripts change women’s experience of their sexual life associated with the parenthood. The analysis emerged in to a main theme” Transform the meanings of intimacy”. The result of the study shows that most of the women experience that intimacy got a deeper meaning after the child was born. Several women describe how they before having children experienced intimacy in connection to a more physical attraction to their partner and a bigger focus on their sexual life. Today several of the women describe instead that their experience of intimacy is more connected with a bigger need of an emotional closeness and touch together with their partner. Further the study shows, that several of the women described how they earlier associated the feelings of attraction to their partner and the partner’s look. After the child was born, several of the women instead felt a bigger attraction for their partner if the partner helped more with the care of the child. Conclusion: With the analysis of the interview material it was mainly the interpersonal and cultural scripts that were prominent based on the informants' experiences of intimacy. Based on the result of this study, I ask for future research on parenting and sexuality with a wider focus on individuals' experiences of intimacy after they have had children. It means a broader perspective of what intimacy generally means after the child has been born, than what the research largely shows now. Keyword: Intimacy, parenthood, postnatal, sexuality.

I c-uppsatsen Different Shades of BDSM: En antropologisk studie om sexualitet, normer och betydelsen av diskurser  diskuteras BDSM som sexualitet, dess normer och diskurses betydelse för hur synen på sexualitet kan komma att omdanas. I uppsatsen framträder dels starka interna normer och regler kring sexualitet och samtycke fram hos de BDSM-utövare som deltagit i studien. Dels framkommer det mörka sidor av BDSM-praktiken, men också hur BDSM-aktivisterna kämpar för att motverka och distanserar sig från detta. Den huvudsakliga forskningsfrågan som utreds i studien är: Hur förhåller sig BDSM-utövarna kring fördomarna som reproduceras i Fifty Shades? Den andra forskningsfrågan som utreds är: Hur formar BDSM-utövarna en (politisk) diskurs som baseras på upplevda erfarenheter och hur påverkar debatten det normativa ramverket för sexualitet?  Den bästsäljande Fifty Shades-trilogin används alltså som verktyg för att ta sig an diskurserna kring BDSM-praktiken och ramar således in det mångsfacceterade BDSM-fältet. Fältarbetet är baserat på intervjuer med en mängd BDSM-utövare i Stockholmsområdet, deltagande observation, medieinnehåll från böcker och filmer samt svenskspråkigt internet.  Analysen bygger även vidare på Rubins teorier om vad som anses vara "avvikande" sexualitet, Douglas teorier om  på "rent" och "orent" och Foucaults teorier om "diskursernas kamp". Studiens ansats har delvis varit att skapa förståelse för underliggande mekanismer till varför människor väljer att utöva BDSM, men främst visar den en bild av BDSM-praktiken som kan hjälpa exempelvis yrkesutövare inom socialt arbete att "sålla agnarna från vetet", dvs.  att avgöra vilka som har ett skadligt beteende och därmed skulle behöva stöd och hjälp och vilka som inte behöver det. Uppsatsen bidrar med andra ord till att se att det finns nyanser och att praktiken inte är enhetlig (Just denna uppsats återger främst BDSM-aktivisternas positiva perspektiv, vilka strävar efter en etiskt väl uppbyggd praktik med bra värdegrund, men tar även upp negativa aspekter av praktiken).

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor runt om i världen. Sjukdomen är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. Att få en diagnos med bröstcancer är en traumatisk upplevelse som kan leda till en känsla av hopplöshet, lidande, smärta, ångest och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer och dess behandlingar. Metod: En litteraturöversikt är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamling skedde via CINAHL och MEDLINE. Analysen utfördes utifrån Fribergs (2017a) fyrastegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. I resultaten beskrivs kvinnors upplevelse av att få ett bröstcancerbesked och deras upplevelse av biverkningar vid olika typer av bröstcancerbehandlingar samt upplevelse av brist på information. Kvinnorna upplevde en övergång från hälsa till sjukdom med chock i samband med ett bröstcancerbesked. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var illamående, oro, rädsla och förlust av sexualiteten. Otillräcklig information upplevde vissa av kvinnorna gällande behandlingar och dess biverkningar. Konklusion: Vid bröstcancer upplever kvinnor både fysiska och psykiska besvär. Upplevelsen av olika känslor såsom chock, rädsla och oro uppträder hos kvinnor i sambandet med beskedet. Stöd och vägledning från sjuksköterska är betydelsefullt så att kvinnor kan hantera sin sjukdom.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa tas sällan upp på sjuksköterskeutbildningen, trots dessas betydelse för välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskor ansvarar, genom sin kompetens i kommunikation och omvårdnad, för att främja välbefinnande hos patienter. Tidigare forskning har identifierat sexualitet som ett tabubelagt ämne i samtal. En sammanställning av kunskap om sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet kan gynna grundutbildade sjuksköterskors förståelse för hur sjuksköterskor internationellt ser på samtal om sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet med patienter. Metod: En integrativ litteraturöversikt kan, genom att syntetisera kvalitativ och kvantitativ forskning, erbjuda ett djupare och bredare perspektiv om sjuksköterskors upplevelse. Materialet analyserades med en kvalitativ analysmetod med induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman identifierades: Elefanten i rummet och Trygghet i samtal om sexualitet. Sjuksköterskor upplevde ambivalenta känslor och tankar kring samtal om sexualitet. Vilka begrepp och språk som användes i samtalet om sexualitet hade inflytande på sjuksköterskors upplevelse. Vilka patienten och sjuksköterskan var samt dess samspel påverkade också sjuksköterskors upplevelse av samtalet. Dessutom var sjuksköterskor oeniga ifall samtal om sexualitet ens var en del av deras huvudområde, omvårdnad. Trygghet i samtal kunde uppnås genom kunskap och ansvarstagande, som även kunde medföra yrkesmässig tillfredsställelse. Slutsats: Genom att sammanställa kunskap om hur samtal om sexualitet upplevs med patienter, kan sjuksköterskors självreflektion och yrkesmässiga utveckling främjas, samt möjlighet ges till avdramatisering av ett tidigare tabu. Om sexualitet ses som en integrerad del av att vara en människa, kan holistisk omvårdnad erbjudas.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka skildringen av hur maktdiskursen i dokumentären "Pornfluencers" gestaltas även hur makten tar sig form utifrån dokumentären. Dokumentären "Pornfluencers"  på SVT som publicerades den 15 juni 2021 och är publicerad av Erik Galli och Lisa Östberg.  Studien genomförs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk metod, materialet analyseras med hjälp a Simone de Beauvoirs begrepp transcendens, immanens samt ond tro, även Rosalind Gills teorier om hur postfeminism ger sig uttryck i media. Materialet diskuteras också utifrån tidigare forskning av Nicholas de Villiers samt kommer dokumentären ha analyserats med hjälp av Lars Gustav Andersson och Erik Hedling (1999) Filmanalys. Med dessa metoder kommer jag fram till att makten som framkommer via dokumentären har en central roll och ger sig uttryck i två olika maktformer. De maktformer som dokumentären påvisar är en maktposition hos kreatörerna som använder sig av onlineplattformen Onlyfans samt en ekonomiskmaktposition.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker. Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv. / The purpose of this study is to show in which way the intercultural conception is presented in schoolbooks for the Swedish senior high school used in the teaching of Swedish. My definition of the intercultural conception includes ethnicity, sexuality, class and gender. This is important to find out as the Swedish school has an important democratic commission to fulfill. The method I used for this is a qualitative text analysis. The study covers two basic schoolbooks used in the teaching of Swedish. The result of the study shows that the writers have good intention, for example to include people with other sexuality than heterosexuality and people with other ethnicity than Swedish. But even with the good intention there are still stereotype patterns present. The study also finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school completely exclude some people from the books.

Introduktion/bakgrund: Att få en stomi kan innebära både fysiska, psykiska, känslomässiga och sociala konsekvenser. Kroppsuppfattning och sexualitet är två dimensioner som påverkar varandra. En negativ kroppsuppfattning kan ha en negativ påverkan på sexualiteten. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta utifrån en personcentrerad vård och upptäcka behovet av stöd och samtal hos personer med stomi. PLISSIT-modellen är en metod som har visats vara effektiv gällande att öppna upp samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med stomi upplever sin kropp och sexualitet. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) niostegsmodell. Artiklar söktes på ett systematiskt sätt i databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) granskningsprotokoll för säkerställande av vetenskaplig kvalitet. Resultat: Resultatet utgjordes av sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i fem teman: “Förändrad bild av sin kropp”, “Begränsad av sin kropp”, “Fysiska hinder i sexuella sammanhang”, “Sexuellt begränsad på grund av negativa tankar om sin kropp” samt ”Upplevelsen av stöd från andra”. Slutsats: Personer med stomi upplevde en tydlig påverkan på både kroppsuppfattning och sexualitet, vilket resulterade i isolering, skam och en rädsla för sexuella sammanhang. Det fanns en önskan om mer stöttning och information från vården. I processen att uppnå acceptans och bekvämlighet i sin kropp var stöttning från partner och familj värdefullt.

Introduktion/Bakgrund: Livmoderhalscancer är globalt sett den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor där flera hundra tusen kvinnor varje år dör till följd av sjukdomen. Behandling av livmoderhalscancer kan medföra fysiologiska förändringar i de kvinnliga genitalierna. Forskning kring tidigare cancersjukdomar har påvisat att den sexuella hälsan kan påverkas efter behandlingen. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes. Efter en systematisk sökning i databaserna och kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar, valdes 11 artiklar ut till resultatet. Artiklarna var utav både kvantitativ- och kvalitativ metod.  Resultat: Den sexuella hälsan upplevdes hos majoriteten av kvinnorna vara negativt påverkad efter behandling, där olika faktorer hade inverkan. Påverkan på kroppsbild, kvinnlighet och kroppsuppfattning var erfarenheter som kvinnor ansåg hade påverkan på sexualitet och sexuell hälsa. Kvinnorna erfara även att lusten och intresset för samlag förändrades samt relationer.  Däremot fanns det kvinnor som inte erfara att den sexuella hälsan påverkades. Slutsats: Utefter litteraturstudiens resultat kan slutsatsen om att behandling medför att kvinnor upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar den sexuella hälsan dras.

Tidigare forskning rörande statens reglerande av prostitution har huvudsakligen fokuserats på lagstiftningen, motståndsrörelsen, kvinnans villkor och reglementeringssystemets fall. I uppsatsen undersöks grupperingen av kvinnor som skedde till följd av den statliga kontrollen under 1800-talet. Kvinnor delades upp i privata och offentliga kvinnor - ärbara och fallna. Uppsatsen är en mikrostudie med teoretisk utgångspunkt som grundas i Jansdotters teori kring begreppen privat och offentlig. Mikrostudien är huvudsakligen en fördjupning i otryckt material ur Stockholms stadsarkiv från polismyndighetens prostitutionsavdelning. Uppsatsen utmynnade i följande övergripande frågeställning; Vad var skillnaden på den privata och den offentliga kvinnans roll, anseende och värde i samhället under 1800-talet? Avsikten med mikrostudien har varit att fördjupa sig i faktiska livshändelser, med förhoppningen att bringa ljus till kvinnans olika roller i samhället. Undersökningen ger indikationer på den övergripande forskningsfrågan. Den privata och den offentliga kvinnan hade olika roller, anseende och värde i samhället. Den offentliga kvinnan fick betala ett högt pris på grund av statens kontroll genom att bli fråntagen sin civila identitet och frihet. Kontrollen av den offentliga kvinnan påverkade även de privata kvinnorna, framför allt i arbetarklassen. Det fanns risk för att en privat kvinna som arbetade i offentligheten blev förväxlad med en offentligt prostituerad kvinna, en sådan förväxling och stämpling var inte lockande. / Previous research on the Swedish state's regulation of prostitution has mainly focused on legislation, the resistance movement, women's conditions and the fall of the system of regulated prostitution. The essay aims to investigate the categorization of women that took place because of state control during the 19th century. Women were divided into private and public women - honorable and fallen. The essay is a microstudy with a theoretical basis based on Jansdotter's theory of the concepts private and public. The microstudy is mainly an in-depth study of archive sources from the Stockholm City Archives from the Police Authority's prostitution department. The essay resulted in an overall question; What was the difference between the role, reputation and value of private and public women in society in the 19th century? The intention of the microstudy has been to study in depth actual life events, with the hope of shedding light on the separate roles of women in society. The study gives indications on the overall research question. The private and public women had different roles, reputations and values in society. A heavy burden was put on the public woman with her being stripped of her civil identity and freedom because of the state’s control. The control of public women also affected the private women, especially in the working class. There was a risk that a private woman working in public was confused with a public prostitute woman, such confusion and labelling was not tempting.