Bakgrund: Stomin utgör både en fysisk som psykisk påverkan på sexuallivet. På kirurgisk väg anläggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en påse. Det finns många olika skäl till varför människor behöver genomgå stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhållande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att få det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas som teman: kroppsbild, partnerskap och sexualakten. Vid intima stunder skylde stomibärarna stomin både för sin egen och för partnerns del. Stomibärarna föredrog vissa samlagsställningar framför andra. Stomin underbyggde en känsla av förnedring och osexighet. Slutsats: Majoriteten av deltagarna uppgav att deras sexualliv förändrats negativt efter stomioperation. Sexualitet tillhör livets mest intima och privata sidor och alla känner sig inte bekväm att tala om det öppet. Genom att beskriva stomibärarnas praktiska strategier till ett fungerande sexualliv vill författarna ge sjuksköterskan mer kunskap till att lättare möta stomipatienter inom det specifika området. / Background: The stoma has both a physical andpsychological effect on sexual life. Through the abdominalwall an opening is constructed surgically where the faeces is discharged andcollected in a bag. There are many different reasons why people need to undergo ostomy surgery. Aim: The aim of this study was to describe how people with ostomy living in a relationship experience their sexual life afterstoma surgery and their strategies to make it work. Method: A literature review with a descriptive design. The result is based on nine scientific articles with qualitativeapproach. Results: The results are reported asthemes: body image, partnership and the sexual act. In moments of intimacy the stomacarrier hides their stoma both for their own and for the partner´s sake. Stoma carriers prefer some sexual positions before others. Getting a stoma -underpinned a sense of humiliation and not feeling sexy. Conclusion: The majority of participants reported that their sexlife has changed for the negative after ostomy surgery. Sexuality is one of life´s most intimate andprivate sides and all do not feel comfortable talkingabout it openly. By describing the stoma carriers practical strategies to a functioning sex life, the authors provide the nurse with more knowledge to help meet ostomy patients in the specific field.

No description available.

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar. Då en holistisk vård bör utövas av sjuksköterskor får inte patientens behov av stöd vid sexuella frågor glömmas bort.  Syfte: Att undersöka hur patienters sexualitet påverkas av att ha stomi. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar. Dessa valdes ut utifrån kritisk granskning och urvalskriterier. Artiklarna översattes och analyserades vilket resulterade i att fem kategorier identifierades. Resultat: Resultatet visar på vilka sätt som stomi inverkar på sexualiteten och presenteras utifrån fem kategorier: Stomin som störande moment och en önskan att gömma den, Rädslan för vad andra skulle tycka och en negativ kroppsbild, Stöd från partner, Kroppen säger ifrån samt Övergripande faktorer som påverkar de sexuella problemen. Diskussion: De delar av resultatet som väckte intresse diskuterades med hjälp av andra artiklar från angränsande discipliner och Meleis transitionsteori. Områden som behandlades var varför stomi och sexualitet inte fungerar tillsammans, hur sociala aspekter påverkar och påverkas samt partnern och den bakomliggande sjukdomens roll. Avslutningsvis diskuterades även brister i forskning och implikationer för vården. / Background: There are approximately 25 000 ostomates in Sweden. The reasons for obtaining a stoma is different where colorectal cancer is the most common underlying disease. The changes stoma surgery leads to include an impact on quality of life, body image, but also sexuality. Sexuality is a topic that is often put aside from a nursing perspective. Over the years sexuality has centered on reproduction but the focus is now on the sexual health, where other areas of concern are included, one of them is physical impairments. To be able to practice a holistic health care, nurses must remember the importance of being the patient's support in sexual matters. Aim: To investigate how patients' sexuality is affected by having a stoma. Methods: A literature overview was conducted based on 10 qualitative articles. These have been selected on the basis of critical examination and selection criteria. Articles were translated and analyzed, which resulted in five categories. Results: The results show the ways in which a stoma affect sexuality and are presented by five categories: stoma as a distraction and a desire to hide it, fear of what others would think and a negative body image, support from partners, the body says no, and general factors affecting sexual problems. Discussions: The parts of the results that attracted interest were discussed with other articles from adjacent areas and Meleis transition theory. Areas discussed include; why the stoma and sexuality do not work together, how social interactions are influenced as well as partner’s and the underlying disease’s role. Finally the flaws in the research and implications for treatment were also discussed.

Bakgrund I Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla. Syfte Syftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter. Metod Detta var en litteraturbaserad studie. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som granskades och presenteras under huvudkategorierna sexualitet, kroppsuppfattning och behov av information och stöd för att besvara syftet. Resultat Resultatet visar att kvinnorna upplevde att de kroppsliga förändringarna kunde leda till både fysiska och psykiska konsekvenser i form av förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell lust, smärta vid samlag samt ångest och oro. Behovet av information och stöd var stort. Slutsats Det råder ingen tvekan om att gynekologisk cancer och behandling har stor inverkan på en kvinnas liv. Majoriteten av kvinnorna upplevde att behandling medförde både psykiska och fysiska konsekvenser för sexualitet samt kroppsuppfattning. Konsekvensernas betydelse kunde påverka kvinnornas sexuella liv och kroppsbild i olika grad beroende på ålder, kultur och livssituation. Bristfällig information och stöd upplevdes vara ett stort problem för kvinnorna. Nyckelord: Gynekologisk cancer, Sexualitet, Kroppsuppfattning, Behandlingskonsekvenser

No description available.

Abstract Bruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality – Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents’ sexual and general health. Information was gathered from three different employees at Juvenile recept-ions in the county of Gävleborg, one welfare officer and two midwifes. The method used was unstructured qualitative interviews. The results show that the informants put adolescents’ sex-uality in relation to their general health status and they think there are distinct connections between adolescents’ attitudes toward sexuality and their sexual behaviors. Furthermore, all the respondents argue that parents and the society have very strong impact on adolescents’ attitudes toward sexuality. The results are eventually discussed in relation to previous studies.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas. Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan. Det var därför viktigt att sjuksköterskan hade förståelse och var öppen i mötet med mastektomerade kvinnor.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kodades och utifrån detta utformades två huvudkategorier med tillhörande kategorier.  Resultat: Kvinnor upplevde förlust av kontroll efter en stomiuppläggning, de kände sig oattraktiva och upplevde stomin som något främmande på deras kropp. De hittade nya hanteringssätt runt stomin. En stomiuppläggning kunde innebära ett förändrat sexualliv som innebar oro och smärta. En del kvinnor hittade nya möjligheter sexuellt i samband med stomiuppläggningen andra hittade nya sätt att hantera sin sexualitet i relation till stomin. Äldre kvinnor upplevde liten påverkan på sin sexualitet i samband med stomiuppläggningen. Slutsats: Att genomgå en stomiuppläggning och bli stomibärare innebar en stor förändring i en kvinnas liv. Det påverkade på många plan och blev för många en inskränkning vad gällande kroppsuppfattning och sexualitet. För många av kvinnorna innebar stomiuppläggningen ett nytt sätt att leva där de alltid måste tänka på sin stomi och på de eventuella begränsningar som denna gav.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar. Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar. Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar. Framförallt saknas det samtal om hbtq (homo, bi, trans och queer) i samtal om äktenskap, familjebild och sexuell läggning i de undersökta läroböckerna. Det framkommer också i undersökningen att det ofta saknas "berättarröster" i de sammanhang där hbtq-sexualitet diskuteras. På många ställen i läroböckerna tenderar också författarna att "inkludera" hbtq-sexualitet utifrån heteronormativa uppfattningar om sexualitet. Nyckelord: Sexualitet, queerteori, heteronormativitet, läromedelsanalys, religionskunskap.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt. Vidare består det teoretiska ramverket av teorier om samhällets informalisering, (Wouters, 2010) sexuella diskurser (Bergström & Boréus, 2010; Börjesson 2003; Foucault, 1993;2008;2009) och skam (Scheff, 1998). I materialet återfinns en förvånande samstämmighet i studenternas svar och beskrivningar av samhället syn på sex och sexualitet och hur de förhåller sig till den beteende som känslomässigt. Samhällets attityd till sex beskrivs å ena sidan av studenterna positivt som öppen, alternativ och som en del i den rådande hälsodiskursen men å andra sidan negativt med betoning på de kravfyllda normerna. Studenterna upplever att det i samhället idag finns tydliga normer som talar om hur ofta och hur mycket sex individer bör ha för att anses normala. Detta leder till en så kallad ”sexhets” kring det av samhället framställda aktiva och felfria sexlivet vilken intervjupersonerna beskriver som jobbig och vidare som en källa till stress och press. Studenterna berättar hur de själva väljer att agera i enlighet med samhällets sexuella normer för att undvika dessa obehagliga känslor vilket resulterar i att de ofta ingår i sexuella relationer trots ovilja och kraven från samhället tycks således skilja lusten från den sexuella relationen.