Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kvinnliga och manliga sexualiteten framställs i två tidskrifter under 20 år, 1970-1990. De valda tidskrifterna är Veckorevyn och Lektyr då de vänder sig till skilda publiker. Med nedslag var femte år har ansatsen varit att analysera på vilka sätt som maktrelationen könen emellan har utvecklats samt hur den går att koppla till samhällskontexten. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Raewyn W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet är undersökningens teoretiska utgångspunkter. Historieprofessorn Christina Florin beskriver 1970-talet som en period då mycket händer, könsrollsdebatten från decenniet innan får genomslag och andravågsfeminismen är i full gång. Detta yttrar sig i flera olika grupper och organisationer som kämpar för den kvinnliga frigörelsen men även grupper bestående av manliga initiativ. Sexualiteten var viktig i frigörelseprocessen, vilket medieforskaren Anja Hirdman funnit i sin forskning om Veckorevyn. John Beynon, docent i medievetenskap, understryker detsamma vad gäller den manliga sexualitetsförändringen. Populärpressen är och har alltid varit en påverkansfaktor som normaliserar och för vidare samhällets ideal. Som metod för analysen av tidskrifterna har en genussemiotisk analys använts. Den vilar på kvalitativ hermeneutisk grund och har sin botten i semiotik, ikonologi, bildanalys samt genus- och maskulinitetsteori. Genusteorin är tidigare nämnda Hirdmans genuskontrakt vilken kopplats samman med Connells maskulinitetsteori. Utifrån analysen av de aktuella tidskrifterna går det att se att både den kvinnliga och manliga sexualitetsframställningen har genomgått stora förändringar i Veckorevyn. Maktrelationen har förändrats och könen har närmat sig varandra även om de traditionella rollerna finns kvar 1990. Detta har inte visat sig vara fallet för Lektyr då utvecklingen varit långsammare, ibland närmast obefintlig.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste gynekologiska cancersjukdomen som drabbar kvinnor i Sverige och årligen rapporteras 500 000 nya fall världen över. En cancerdiagnos och efterföljande behandling påverkar samtliga aspekter av livet. Psykiskt lidande och fysiska biverkningar av sjukdomen och dess behandling är vanligt förekommande och kvinnan som drabbas har behov av understödjande vård genom hela processen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes vilken baserades på åtta artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Som ett resultat av analysen framkom fyra huvudteman: Att vara i ett känslomässigt kaos, Att ge och få stöd, Att leva i en förändrad kropp och Att ge mening åt sjukdomen och framtiden Slutsats: Att drabbas av livmoderhalscancer är en livsomvälvande upplevelse och den drabbade personen är i stort behov av information och stöd av sjuksköterskan. Erfarenheterna till följd av sjukdomen fick kvinnorna att reflektera kring sin kroppsuppfattning, kvinnlighet och fertilitet. Livmoderhalscancer diagnosen påverkade inte bara kvinnorna som individer utan även partnerrelationerna, synen på meningen med livet och framtiden. / Background: Cervical cancer is the third most common gynecological cancer disease that afflicts women in Sweden and 500 000 new cases is yearly reported worldwide. A cancer diagnosis and following treatment affects all aspects of life. Psychological distress and physical side effects of the disease and its treatment are common and the afflicted woman has a supportive care need through the entire process. Purpose: To describe women’s experiences of living with cervical cancer. Method: A literature review with an inductive approach was done, based on eight articles with a qualitative method. Result: As a result of the analysis four main themes appeared: To be in an emotional chaos, To give and receive support, To live in a changed body and To give meaning to the disease and the future. Conclusion: To be afflicted by cervical cancer is a life- changing experience and the person afflicted is in need for information and support from the nurse. The experiences, as a result of the disease, made the women reflect about their body image, womanhood and fertility. The cervical cancer diagnosis did not only affect the women as individuals but also their partner relations, their view of life and the future.

No description available.

<p>Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.</p>

No description available.

No description available.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.

No description available.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter. Den har också visat att lärare är mycket mer ambivalenta i sitt sätt att förhålla sig till barns sexualitet. Metoden för den empiriska undersökningen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät med öppna frågor. Resultatet visar att det finns en stor okunskap bland lärare i förskolan om vad barns sexualitet är för något och att lärare är mer tillåtande till barns sexuella utforskande i enskildhet än tillsammans med någon annan. Lärarna tar sig rätten över barnen att bestämma vad som är tillåtet när det kommer till att undersöka den sexuella identiteten. Att föra ett samtal om barnens sexuella utforskande tillsammans med barnen tar sällan lärarna initiativ till. Samtal mellan kollegor eller med föräldrar tas endast upp vid uppkommen händelse och då i form av förmedlande av information att detta har hänt.