<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>

<p>Under början av 2000 – talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.</p><p>Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.</p><p>Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 – 2007. De fonder vi valt att undersöka är Sverigefonder, Nordenfonder, Europafonder och Globalfonder.</p><p>Resultatet visar att de fonder som förvaltats av bankerna under denna period presterat bättre än fondbolagens fonder. Genom att ta del av tidigare forskning finner vi ett antal aspekter som kan vara förklaringen till dessa skillnader i fondprestation. Några av dessa är att bankerna har något lägre förvaltningsavgifter vilket visat sig positivt för fondens utveckling, fondstorlek är även det något som har betydelse för framtida utveckling och inflödet av nytt kapital påverkar framtida utveckling.</p><p>Det finns alltså ett antal aspekter som man bör ha i åtanke vid valet av fond genom att försöka ta reda på dessa signaler kan man investera i fonder som har goda förutsättningar att prestera bättre än andra.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna. Detta har använts för att beräkna Sharpekvoten för varje fond för att med detta mått kunna jämföra dess prestationer. Resultatet vi kom fram till är att aktiefonderna och blandfonderna har högst Sharpevärde hos varje förvaltare. Detta leder till att dessa är bra placeringar främst på lång sikt. Slutsatsen som kan dras är att valet av pensionsfond är beroende av vilken risk man vill ta. Aktiefonder och blandfonder har högre risk men ger bättre avkastning medan räntefonderna är stabila placeringar på kort som lång sikt. Men i gengälld ger de en låg avkastning.</p> / <p>The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds performed during the period 2005-01-01 to 2009-12-07. We want to investigate this when there is large transfers of pension capital in the coming period in the Swedish pension system. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the Survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Based on historical data, we have calculated the return and risk for the current period of Funds. This was used to calculate the Sharpe ratio for each fund for this measure to compare its performance. The result we reached is that equity funds and balanced funds has the highest Sharpe ratio of each company. The result is that these funds are good investments, primarily in longterm. The conclusion to be drawn is that the choice of pension funds depends on what risk you are willing to take. Equity funds and balanced funds have higher risk but gives better returns, while interest funds are stable placements for short and long term. But instead they give a low return.</p>

<p>Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension.</p><p>Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet.</p><p>Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna. Detta visar att fondförmögenheten inte har så stor betydelse i sitt pensionsval. Slutsatsen man kan dra av detta är att fondförmögenheten har olika påverkan på fondernas prestation beroende på vilken fondtyp man är ute efter. Vill man placera i exempelvis aktiefonder vid sitt pensionsval kan man tänka på att de mindre fonderna i studien har presterat något bättre än de stora och vill man placera i blandfonder behöver man inte ta någon vidare hänsyn till fondförmögenheten.</p> / <p>The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds' risk-adjusted returns are affected by fund assets. This is because it´s implements large movements of the pension capital right now, mostly because it´s legal to move your pension right now.</p><p>The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Historical data has been been developed to measure the relationship between risk-adjusted returns and fund assets.</p><p>The results of the study concluded that there is only a very weak positive correlation between fund assets and performance of the selected funds. This shows that the fund assets is not so great significance in your choice of the pension. The conclusion we can draw from this is that fund assets have different effects on funds performance depending on what type of fund you are looking for. If you want to invest in equity funds in your choice of pension, you can have in mind that the smaller funds in the study has performed slightly better than the large ones and if you want to invest in balanced funds you don’t have to take any further account of fund assets.</p>

<p>Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.</p><p>Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling.</p>

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras. Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna. Detta har använts för att beräkna Sharpekvoten för varje fond för att med detta mått kunna jämföra dess prestationer. Resultatet vi kom fram till är att aktiefonderna och blandfonderna har högst Sharpevärde hos varje förvaltare. Detta leder till att dessa är bra placeringar främst på lång sikt. Slutsatsen som kan dras är att valet av pensionsfond är beroende av vilken risk man vill ta. Aktiefonder och blandfonder har högre risk men ger bättre avkastning medan räntefonderna är stabila placeringar på kort som lång sikt. Men i gengälld ger de en låg avkastning. / The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds performed during the period 2005-01-01 to 2009-12-07. We want to investigate this when there is large transfers of pension capital in the coming period in the Swedish pension system. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the Survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Based on historical data, we have calculated the return and risk for the current period of Funds. This was used to calculate the Sharpe ratio for each fund for this measure to compare its performance. The result we reached is that equity funds and balanced funds has the highest Sharpe ratio of each company. The result is that these funds are good investments, primarily in longterm. The conclusion to be drawn is that the choice of pension funds depends on what risk you are willing to take. Equity funds and balanced funds have higher risk but gives better returns, while interest funds are stable placements for short and long term. But instead they give a low return.

Bakgrund En stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar. Syfte Vårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot. Genomförande Tidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in. Fondernas prestation, mätt med ej riskjusterad avkastning och Sharpekvot, beräknas. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om prestationen, efter ratingtillfället, skiljer sig mellan de olika betygskategorierna. Sambandet mellan Morningstar-rating och framtida prestation jämförs sedan med sambandet mellan en alternativ rating och framtida prestation. Vi undersöker även Morningstar-ratingens varaktighet. Slutsats Våra undersökningar visar på att det föreligger ett tydligt samband mellan rating och framtida prestation. Våra undersökningar där sambandet mellan Morningstars rating och prestation jämförs med en alternativ rating baserad på Sharpekvot visar på ett tydligare samband och en högre signifikans hos den alternativa ratingen. Studien av varaktigheten visar att en hög rating till viss del är varaktig. Resultaten pekar på att fondernas prestation upprepar sig vilket innebär att den effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas. / Background A large majority of the Swedish people invest in mutual funds. There is a vast amount of funds available to the investor and it may be difficult for the investor to choose between the funds. To assist the investor in choosing funds, there are a number of companies that rank the funds based on historical performance. The largest of these companies is Morningstar. Purpose The purpose of this study is to examine whether there is a relationship between the Morningstar fund rating and future performance. In addition to this, we aim to compare the predictive ability of the Morningstar rating with that of an alternative rating, based on the historical Sharpe ratio. Implementation We collect time series data of the funds’ NAV and Morningstar ratings of all mutual funds domiciled in Sweden. The funds’ in sample performances are then measured using un-adjusted return and Sharpe ratio. Via regression analysis we examine whether the performance, after the rating, differs between the different rating categories. A similar study is made based on the alternative rating, and the results are compared. In addition to this, we examine the persistence of the Morningstar ratings. Conclusion The results show that there is a strong relationship between the Morningstar ratings and future performance. However, our study of the predictive ability of the alternative rating shows that there is an even stronger relationship between the historical Sharpe ratio and future performance. Our study indicates that there exists, to some extent, a persistence in the Morningstar ratings, i.e. highly rated funds tend to keep high ratings. These results indicate that fund performance repeats itself, which is not consistent with the efficient market hypothesis.

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat. Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling.