<p>Detta arbete är skrivet för inköpsavdelningen på enheten PGI4, representerat på Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång (SIT), med målet att reducera kostnader genom ett förbättrat arbete med Cash Management. Då inköpt material utgör en så pass stor del av värdet på slutprodukten, nära 60 procent, inses genast vilket stort inflytande inköpsfunktionen har på företagets totala kostnader. Även om Cash Management ägnas störst fokus hos företag med likviditetsproblem, finns det mycket att vinna genom att arbeta aktivt med konceptet också i goda tider.</p><p>Därmed är syftet med arbetet att; ”analysera möjligheterna för inköpsavdelningen på Siemens PGI4 att utnyttja Cash Management för att reducera de totala kostnaderna”.</p><p>Längs arbetets gång har en totalkostnadsmodell tagits fram för att tydliggöra kostnaderna relaterade till inköp, och därefter har områden specifikt intressanta ur ett Cash Management-perspektiv identifierats. Utgående från dessa områden har undersökts hur dagens verksamhet ser ut på SIT samt hur andra företag hanterar liknande aktiviteter. På så vis har lösningarna tagits fram angående vad inköp på SIT bör arbeta annorlunda med, samt hur de kan nå förbättringar.</p><p>Genom tydligare riktlinjer för standardkontrakt, ekonomistyrning och villkor för transporter och prognostisering kan arbetssätt inom inköp förbättras. Ett utnyttjande av kassarabatter kan ge kostnadsbesparingar motsvarande 1% av köpesumman. Rekommendationer kopplade till orderprocessen och fakturering syftar till att undvika de årliga kostnaderna på 2,4 miljoner SEK och 300 000 SEK för tidiga leveranser respektive räntefakturor. Ett utnyttjande av inköparnas kompetens inom lagerstyrning, kan resultera i sänkningar av lagernivåer genom att styra lager per leverantör.</p>

The aim of this work is to characterize the beam of the 60Co therapy unit “Siemens Gammatron 1”, used at the Swedish Radiation Protection Authority (SSI) to calibrate therapy level ionization chambers. SSI wants to know the spectra in the laboratory’s reference points and a verified, virtual model of the 60Co unit to be able to compare current and future experiments to Monte Carlo simulations. EGSnrc is a code for performing Monte Carlo simulations. By using BEAMnrc, which is an additional package that simplifies the building process of a geometry in the EGS-code, the whole Gammatron at SSI was defined virtually. In this work virtual models for two experimental setups were built: the Gammatron irradiating in air to simulate the air-kerma calibration geometry and the Gammatron irradiating a water phantom similar to that used for the absorbed dose to water calibrations. The simulations are divided into two different substeps: one for the fixed part of the Gammatron and one for the variable part to be able to study different entities and to shorten simulation times. The virtual geometries are verified by comparing Monte Carlo results with measurements. When it was verified that the virtual geometries were to be trusted, they were used to generate the Gammatron photon spectra in air and water with different field sizes and at different depths. The contributions to the photon spectra from different regions in the Gammatron were also collected. This is something that is easy to achieve with Monte Carlo calculations, but difficult to obtain with ordinary detectors in real life measurements. The results from this work give SSI knowledge of the photon spectra in their reference points for calibrations in air and in water phantom. The first step of the virtual model (fixed part of Gammatron) can be used for future experimental setups at SSI.

Sowohl Studenten als auch Lehrende erkennen oftmals, daß die klassischen Lehrformen an den Universitäten für eine an den aktuellen Forderungen des Arbeitsmarktes gemessene Ausbildung nicht ausreichen und fordern deren Erweiterung und Ergänzung zur Verbesserung der Lehre. Dabei sollen besonders die Studenten eine aktivere Rolle erhalten. Eine Verbesserung der Lehre wird auch vom Bundesministerium für Bildung und Forschung (BMBF) aktiv gefordert. Deshalb entschlossen sich die Mitarbeiter der Professur für Betriebliche Umweltökonomie der TU Dresden im Rahmen des Hauptseminars der Professur im Sommersemester 2000 zu einer Erweiterung der üblichen Lehrformen. Bei diesem Seminar sollten die Ergebnisse der Seminararbeiten nicht nur, wie üblich, in Form eines Vortrages von jedem Teilnehmer vor den übrigen Teilnehmern, der Professorin und den Mitarbeitern der Professur vorgestellt werden. Da die Themen zusammen mit dem Unternehmensreferat Betrieblicher Umweltschutz der SIEMENS AG ausgewählt und bearbeitet wurden, sollten die gesamten Seminarergebnisse anschließend auch vor Unternehmensvertretern der SIEMENS AG präsentiert werden. Der vorliegende Beitrag liefert eine Methodik für ein Rollenspiel als Anregung zur Nachahmung. Diese Vorgehensweise zielt zum einen darauf ab, die Fachkompetenz der Bearbeiter ausbauen. Zum anderen soll durch eine intensive Gruppendiskussion, insbesondere zur Vorbereitung des Rollenspiels, die soziale Kompetenz gefördert werden. Hierdurch wird authentisch die Erfahrung vermittelt, daß gemeinsam getragene Entscheidungen und Aussagen Ergebnisse von oft langwierigen interaktiven Prozessen sind und mehr als alleinigen Instrumenteneinsatz bedeuten. Der Dozent wirkt bei dieser pädagogischen Zielstellung lediglich als Moderator.

Allting började med att jag fick i uppdrag av Euromaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersätta en utgången display som inte längre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att välja ut en modern, lämplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta på. Efter att ha letat hos någraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skärm från det japanska företaget Kyocera var den som passade bäst. Skärmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sätta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krävdes en snabbare krets än en microcontroller för att använda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gällde. Denna FPGA sköter nu ensam om såväl VGA-interfacet som inläsningen av informationen från den industriella NC-maskinen. / Everything started when I got a task from Euromaint Industry in Skövde, Sweden, to develop an alphanumerical display that could replace an old one, which was sold out. I got a task to choose a modern, suitable, graphical display and develop an interface between the new display and the industrial machine, which the old one was connected to. I have searched for a display at some suppliers of electronic components and I have found a TFT-display from the Japanese company Kyocera. The display had an interface similar to VGA so I had to study VGA to see how it works. Then I realized that I needed a faster circuit than a microcontroller. Then I chose a programmable logic circuit, an FPGA, to control the VGA-sweep. Today the FPGA-circuit controls the whole system.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens. Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet. Detta gör det svårt att sätta en huvudplan som matchar den sanna efterfrågan från kunderna. Problemet förenklas inte av att en turbin är en mycket komplex produkt med djupa och breda produktstrukturer. Utan en säker huvudplan blir det svårt för Siemens att planera för tillverkning och inköp på ett effektivt sätt. Vid examensarbetets utförande fanns ett tydligt behov av att förbättra planeringsprocessen på Siemens för att på sikt få en stabilare och bättre planering. Advanced Planner and Optimizer (APO) är ett så kallat avancerat planeringssystem från den tyska affärssystemsleverantören SAP. SAP levererar dessutom Siemens affärssystem R/3. APO kan användas för att planera och styra en hel supply chain med hjälp av sofistikerade matematiska metoder. APO är kopplat till R/3 så data kan överföras dem emellan men arbetet som utförs i APO sker i en fristående miljö så att scenariosimulering kan genomföras. Examensarbetets syfte är att analysera hur APO kan stödja produktionsplaneringen på Siemens. För att göra detta har tre frågor ställts och besvarats. Dessa frågor är: Vilka behov finns i dagsläget på Siemens i Finspång? Vilka funktioner finns i planeringssystemet APO och hur fungerar de? Går det att matcha Siemens nuvarande behov med funktionerna i APO? Under arbetets första skede behandlades de två första frågeställningarna parallellt. Först när dessa besvarats analyserades matchningen dem emellan som efterfrågas i fråga tre. De behov som har observerats är: Ersätta och förbättra dagens simuleringsverktyg Testsystem 4 som kommer att försvinna oktober 2010 Möjliggöra kapacitetsutjämning och simulering vid taktisk planering för att skapa bättre beslutsunderlag till huvudplanen Kvotering vid köpa/tillverka-beslut måste effektiviseras för att ge ett bättre underlag till den egna verksamheten och till externa leverantörer Minska beroendet av nyckelpersoner samt komma ifrån betydelsen av tumregler vid planeringsarbete Förenkla arbetet med prognossammanställning och utveckla arbetet kring prognosuppföljning. De funktioner i APO som studerats under examensarbetes gång är Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) och Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP kan sammanställa en efterfrågeplan och har verktyg för prognostisering och prognosuppföljning. SNP är ett verktyg för taktiskt planering som klarar av att beläggningsutjämna produktionen genom de tre lösningsmetoderna Optimizer, Heuristics och Capable-To-Match. PP/DS använder matematiska metoder för att underlätta den operativa planeringen i ett företag. Författarnas första rekommendation till Siemens är att använda modulen SNP till att förbättra den taktiska planeringen. Detta kan ske genom att huvudplanerare kan kontrollera beläggningsutjämning tidigt samt simulera olika planer för att välja den som anses bäst. På så sätt kommer Siemens planerare få ett bra beslutsunderlag att basera sina beslut på. Genom att använda SNP på detta sätt kommer även behovet av att ersätta TS4 uppfyllas. SNP kan även användas till att hantera behovet av bättre kvotering genom att bygga en separat modell dedikerad till denna uppgift vilket kommer leda till effektivare arbetsrutiner i den operativa planeringen. Den andra rekommendationen är att DP används som ett verktyg för att ge stöd vid efterfrågeplanering och prognosuppföljning. Om SNP samt DP nyttjas till de uppgifter beskrivna ovan kommer möjlighet ges till att avlasta nyckelpersoner och även undvika beroendet av tumregler. Eftersom det inte finns något överhängande behov av att förbättra detaljplaneringen rekommenderas inte att implementera PP/DS innan de under examensarbetet identifierade behoven har åtgärdats. Oavsett hur APO ska används på Siemens är det mycket viktigt att implementeringsarbetet sker grundligt och att mycket fokus läggs på förberedelser. Ett avancerat planeringsverktyg som APO måste implementeras smart om det ska kunna användas fördelaktigt. Beroende på hur APO används kommer det eventuellt att medföra en del förändringar i hur dagens planeringsarbete ser ut vilket är viktigt för Siemens att inse och rätta sig efter. Därför är det av yttersta vikt att implementeringsarbetet utförs av konsulter med mycket kunskap och erfarenhet av APO tillsammans med personal på Siemens med god kunskap om verksamheten och dagens arbete. / Siemens Industrial Turbomachinery AB, called only Siemens below, is a Swedish gas turbine manufacturer located in Finspång and is a part of the German group Siemens AG. The production of gas turbines in Finspång was first started in 1911 a company named STAL. Since then the site has changed name numerous times and was at times part of groups such as ABB and Alstom Power before it finally became a part of Siemens AG. Siemens has got a problem in their production planning process due to very long lead times, both within the own production and from their suppliers. The production lead time for a gas turbine is approximately 2.5 years although Siemens’s customers usually order a gas turbine one year before delivery. The production planners therefore have to rely on forecasts which create uncertainties. This makes it hard to make a master plan that match the actual demand. The complexity of a gas turbine and its deep and wide product structures makes it even harder. Without a good master plan it is very hard to plan effectively further down in the planning hierarchy for the procurement and manufacturing planners. There is clearly a need to improve the production planning process to be able to in time create a more stable and better plan. Advanced Planner and Optimizer (APO) is a so called advanced planning system from SAP. SAP also delivers Siemens’s ERP-system R/3. APO can be used to plan and control an entire supply chain by using sophisticated mathematical methods. APO is connected to R/3 making data transfer in between easy and also allowing scenario testing outside the actual ERP-system. The purpose of this master thesis is to analyze how APO can support the production planning process at Siemens. To do that, these three questions have been asked: What are the present needs at Siemens in Finspång? What functions are available in APO and how do they work? Is it possible to match the needs at Siemens with the functions in APO? Firstly the questions number one and two were answered simultaneously. Not until those questions were answered the answer to the third one was explored by analyzing the match between the two first. The present needs found at Siemens were: To replace and improve the current simulation tool TS4 which will be gone in October 2010 To make capacity leveling and simulation possible at a tactical planning level that can enable better decision making for the master plan Quotation at the make/buy decision has to become more effective to make planning easier at their own workshops as well as at their external suppliers To decrease dependence of key human resources and also to stop relying on rules of thumb during the production planning To simplify the tasks forecast aggregation and to develop the work regarding follow-up of forecasts The APO functions that have been investigated are Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) and Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP can aggregate a demand plan and has got tools for statistical forecasting and forecast follow-up. SNP is a tool for tactical planning that also can handle capacity leveling through the three different solving methods Optimizer, Heuristics and Capable-To-Match. PP/DS use mathematical methods to handle detailed planning at a short planning horizon. The authors’ first recommendation is to use the SNP module to improve their tactical planning. This could be done by letting the master planner control capacity leveling early on and also run different scenarios and then choosing the best one. This will provide Siemens’s production planners with reliable information to base decisions on. Also by using SNP in this way the need of a TS4 replacement will be met. SNP can also be used to manage the need of better quotation by building a separate model that is dedicated especially for this task which will increase the work efficiency in operational planning. The second recommendation is that DP is being used as a supportive tool for demand planning and forecast follow-up. If both SNP and DP are used for the tasks mentioned above it will also be possible to decrease dependence of key human resources and avoid planning by rules of thumb. Since there is no obvious need of improved detailed planning at the moment, PP/DS is not recommended to be implemented before the other recommended modules. No matter how APO is going to be used at Siemens it is of utter importance that the implementation is thought through and well planned with a lot of focus on the preparations. An advanced planning system such as APO has to be implemented smartly if it is to work properly. Depending on how APO is to be used there might be some changes in the present way of working with planning which is important for Siemens to realize before executing the implementation. It is also very important that the implementation is being done by a team of skilled consultants with expert knowledge and plenty of experience of APO implementations together with people with a broad knowledge of Siemens’s business.

This thesis covers the modelling of a Heat Recovery Steam Generator (HRSG) in a Combined Cycle Power Plant(CCPP). This kind of power plant has become more and more utilized because of its high efficiency and low emissions. The HRSG plays a central role in the generation of steam using the exhaust heat from the gas turbine. The purpose of the thesis was to develop efficient dynamic models for the physical components in the HRSG using the modelling and simulation software Dymola. The models are then to be used for simulations of a complete CCPP.The main application is to use the complete model to introduce various disturbances and study their consequences inthe different components in the CCPP by analyzing the simulation results. The thesis is a part of an ongoingdevelopment process for the dynamic simulation capabilities offered by the Solution department at SIT AB. First, there is a theoretical explanation of the CCPP components and control system included in the scope of this thesis. Then the development method is described and the top-down approach that was used is explained. The structure and equations used are reported for each of the developed models and a functional description is given. Inorder to ensure that the HRSG model would function in a complete CCPP model, adaptations were made and tuning was performed on the existing surrounding component models in the CCPP. Static verifications of the models are performed by comparison to Siemens in-house software for static calculations. Dynamic verification was partially done, but work remains to guarantee the validity in a wide operating range. As a result of this thesis efficient models for the drum boiler and its control system have been developed. An operational model of a complete CCPP has been built. This was done integrating the developed models during the work with this thesis together with adaptations of already developed models. Steady state for the CCPP model is achieved during simulation and various disturbances can then be introduced and studied. Simulation time for a typical test case is longer than the time limit that has been set, mainly because of the gas turbine model. When using linear functions to approximate the gas turbine start-up curves instead, the simulation finishes within the set simulation time limit of 5 minutes for a typical test case.

This thesis covers the development of a simulator for the Siemens Gas Tur-bine SGT-600. An explanation on how a gas turbine works is also given, as well as the principles behind the control system used by Siemens to control the turbine. For Siemens Industrial Turbomachinery to be able to test its control sys-tem before delivering a gas turbine to the customer, a simulator is needed. The control system needs to be adjusted for every unique gas turbine, since there are several options for the customer to choose between when ordering the turbine. A control system standard is under development, which also needs to be tested in a simulator. The framework for the simulator, i.e. the hardware and software that form the simulator system, was predefined to suit this specific purpose. The Siemens software SIMIT is used for developing the model. SIMIT is a real time simulation tool where models are constructed using blocks, similar to MATLAB Simulink. A gas turbine is basically a heat engine that produces mechanical energy or electricity. The main task of the control system is to control the fuel flow to the combustion chamber and by that keeping the machine at desired speed. The gas turbine model was developed using measurement data from a site in Hungary, where a gas turbine of the type SGT-600 is in service. The model is based on simplified relations between the signals. By analyzing measurement data and learning about the functionality of a gas turbine it was found out that the speed of the gas generator affected most other sig-nals, like temperatures and pressures. The gas generator speed was found to be dependent on the heat flow, which is determined by the openings of the gas control valves. As a result of this thesis a working simulator for the gas turbine SGT-600 has been developed. The simulator can be used for testing the control sys-tem standard and for testing the control system when adapting it to a spe-cific delivery. It is also suitable for educational purposes, for example to instruct customers.

Detta arbete är skrivet för inköpsavdelningen på enheten PGI4, representerat på Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång (SIT), med målet att reducera kostnader genom ett förbättrat arbete med Cash Management. Då inköpt material utgör en så pass stor del av värdet på slutprodukten, nära 60 procent, inses genast vilket stort inflytande inköpsfunktionen har på företagets totala kostnader. Även om Cash Management ägnas störst fokus hos företag med likviditetsproblem, finns det mycket att vinna genom att arbeta aktivt med konceptet också i goda tider. Därmed är syftet med arbetet att; ”analysera möjligheterna för inköpsavdelningen på Siemens PGI4 att utnyttja Cash Management för att reducera de totala kostnaderna”. Längs arbetets gång har en totalkostnadsmodell tagits fram för att tydliggöra kostnaderna relaterade till inköp, och därefter har områden specifikt intressanta ur ett Cash Management-perspektiv identifierats. Utgående från dessa områden har undersökts hur dagens verksamhet ser ut på SIT samt hur andra företag hanterar liknande aktiviteter. På så vis har lösningarna tagits fram angående vad inköp på SIT bör arbeta annorlunda med, samt hur de kan nå förbättringar. Genom tydligare riktlinjer för standardkontrakt, ekonomistyrning och villkor för transporter och prognostisering kan arbetssätt inom inköp förbättras. Ett utnyttjande av kassarabatter kan ge kostnadsbesparingar motsvarande 1% av köpesumman. Rekommendationer kopplade till orderprocessen och fakturering syftar till att undvika de årliga kostnaderna på 2,4 miljoner SEK och 300 000 SEK för tidiga leveranser respektive räntefakturor. Ett utnyttjande av inköparnas kompetens inom lagerstyrning, kan resultera i sänkningar av lagernivåer genom att styra lager per leverantör.

<p>Allting började med att jag fick i uppdrag av Euromaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersätta en utgången display som inte längre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att välja ut en modern, lämplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta på. Efter att ha letat hos någraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skärm från det japanska företaget Kyocera var den som passade bäst. Skärmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sätta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krävdes en snabbare krets än en microcontroller för att använda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gällde. Denna FPGA sköter nu ensam om såväl VGA-interfacet som inläsningen av informationen från den industriella NC-maskinen.</p> / <p>Everything started when I got a task from Euromaint Industry in Skövde, Sweden, to develop an alphanumerical display that could replace an old one, which was sold out. I got a task to choose a modern, suitable, graphical display and develop an interface between the new display and the industrial machine, which the old one was connected to. I have searched for a display at some suppliers of electronic components and I have found a TFT-display from the Japanese company Kyocera. The display had an interface similar to VGA so I had to study VGA to see how it works. Then I realized that I needed a faster circuit than a microcontroller. Then I chose a programmable logic circuit, an FPGA, to control the VGA-sweep. Today the FPGA-circuit controls the whole system.</p>

Die vorliegende Ausgabe beschäftigt sich mit dem Thema Umweltkennzahlensysteme für die Umweltleistungsmessung. Ziel der Arbeit ist es, Unternehmen ein Hilfsmittel zur Integration von Umweltaspekten ins allgemeine Unternehmensgeschehen an die Hand zu geben. Angestrebt ist die Konzeption eines Umweltkennzahlensystems zur Umweltleistungsmessung für Prozesse. Im ersten Schritt wird ein Öko-Controlling-Modell vorgestellt und Umweltkennzahlensysteme in dieses eingeordnet. Umweltkennzahlensysteme sind der Informationsversorgung zuzurechnen. Sie dienen der Information der Informationsverwender, die mit ihrer Hilfe Planen, Steuern und Kontrollieren sollen. Es wird ein Anforderungsprofil für Umweltkennzahlensysteme erstellt, dieses Anforderungsprofil beinhaltet allgemeine Anforderungen, wie die ?Anforderungen der Informationsverwender? und ?formale und logische Anforderungen? und spezielle Anforderungen. Vorhandene Ansätze zu Umweltkennzahlensystemen werden vorgestellt und hinsichtlich des Anforderungsprofils analysiert. Aus dieser Analyse ergibt sich der Schluss, dass es kein Umweltkennzahlensystem gibt, das alle Anforderungen erfüllt. Die Auswertung der an ausgewählte Führungskräfte der SIEMENS AG verschickten Fragebögen zu Umweltkennzahlen bestätigt die gewonnene Aussage der Nicht-Existenz einer first-best-Lösung hinsichtlich eines Umweltkennzahlensystems für alle Unternehmen, da sie verdeutlicht, dass schon die Kennzahlensysteme innerhalb eines Unternehmens stark (aufgrund zu unterschiedlicher Strukturen, Ziele und Strategien) differieren. An die Auswertung der Analyse der vorhandenen Ansätze und der Fragebögen schließt sich die Entwicklung einer Vorgehensweise zur Konzeption von Umweltkennzahlensystemen in Unternehmen an, die in den Schritten Festlegung der Umweltleistung von Unternehmen, Definition der Zielebene, Festlegung und Auswahl von Kennzahlen abläuft.