<p>Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.</p>

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.

<p> </p><h2><strong>Problem</strong></h2><p> </p><p> </p><p> </p><p>Are there any abnormal changes in the parent company's share price at the news of a spin‐off.</p><h2><strong>Objective</strong></h2><p>The main purpose of the study is to investigate how the news of a spin-off affects the parent company's share price. In other words if the news of the Spin-off gives an abnormal return on the Stockholm Stock Exchange during the specific period of 1998‐2008. In addressing this, the paper will also investigate the following sub sections: are there any differences in the abnormal returns in various sectors and what the reasons to perform a spin‐off in the Swedish market are.</p><h2><strong>Method</strong></h2><p>An event study in which market data is used to measure specific events’ impact on the value of the company and on the effects on the stock market. Secondary data used were taken from the OMX Nordic Exchange database and from SIXTRUST. The total population chosen for this study consists of 33 companies and the event window extends over 11 days: five days before, the day of the news and five days after.</p><h2><strong>Results</strong></h2><p>The results of the study show that there are differences in how the share price reacts in different sectors at the news spin‐off. The highest CAAR in the event window for the total number of spin‐offs examined in the study amounted to 2.76%.</p><p> </p><p> </p>

Problem       Are there any abnormal changes in the parent company's share price at the news of a spin‐off. Objective The main purpose of the study is to investigate how the news of a spin-off affects the parent company's share price. In other words if the news of the Spin-off gives an abnormal return on the Stockholm Stock Exchange during the specific period of 1998‐2008. In addressing this, the paper will also investigate the following sub sections: are there any differences in the abnormal returns in various sectors and what the reasons to perform a spin‐off in the Swedish market are. Method An event study in which market data is used to measure specific events’ impact on the value of the company and on the effects on the stock market. Secondary data used were taken from the OMX Nordic Exchange database and from SIXTRUST. The total population chosen for this study consists of 33 companies and the event window extends over 11 days: five days before, the day of the news and five days after. Results The results of the study show that there are differences in how the share price reacts in different sectors at the news spin‐off. The highest CAAR in the event window for the total number of spin‐offs examined in the study amounted to 2.76%.

Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

<p>Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan</p><p>dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både</p><p>utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande</p><p>företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av</p><p>”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade</p><p>motiv.</p><p>Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp</p><p>till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt</p><p>återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant</p><p>överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en</p><p>signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga</p><p>potentiellt undervärderade företag.</p>

Problembakgrund &amp; problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av ”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade motiv. Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga potentiellt undervärderade företag.

No description available.

Bakgrund Coronapandemin har haft en global påverkan på den finansiella marknaden, inte minst på Stockholmsbörsen, som rasade 11,1 procent under en dag. När det råder en osäkerhet på marknaden ökar informationsasymmetrin mellan marknadsaktörer. Tidigare studier har visat att insiders kunde uppnå överavkastning utifrån insiderinformation under kriser. Insiderhandel kan vanligen tolkas som något olagligt och trots regleringar existerar det fortfarande på marknaden. Antalet misstänkta insiderbrott ökade från 199 till 368 under tidsperioden 2015-2017. Syfte Syftet med denna studie är att analysera om det uppstår överavkastning på Stockholmsbörsen när en vd förvärvar aktier i det egna bolaget genom att studera ett urval av bolag under coronapandemin. Vidare kommer studien även att analysera huruvida det förekommer skillnader i överavkastningen beroende på transaktionsstorlek och storleken på företaget. Metod Studien tillämpar en kvantitativ forskning genom en eventstudie. Vidare tillämpas en deduktiv ansats med sekundärdata från Finansinspektionen och Nasdaq. För att beräkna eventuell överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Statistiska tester har genomförts i SPSS för att tolka och analysera studiens resultat samt huruvida transaktionsstorlek och företagsstorlek påverkar eventuell överavkastning.Slutsats Utifrån studiens resultat återfinns inga signifikanta resultat under tidsperioden 2019-2021 som visar att det uppstått överavkastning i samband med att företagets vd köpt aktier i bolaget. Studien stödjer inte heller att det återfinns ett samband mellan insiderns avkastning och transaktionsstorlek eller företagsstorlek. Resultatet indikerar på att Stockholmsbörsen kan antas vara effektiv under den studerade perioden / Background: The corona pandemic has had a global impact on the financial market, not least on the Stockholm Stock Exchange, which fell 11.1 percent in one day. When there is uncertainty in the market, the information asymmetry increases. Previous studies have proven that insiders could achieve excess returns based on insider information during crises. Insider trading can usually be interpreted as something illegal and despite regulations, it still exists. The amount of suspected insider crimes increased from 199 to 368 during the period 2015-2017.Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is an excess return on the Stockholm Stock Exchange when a CEO acquires shares in his own company by studying a selection of companies during the corona pandemic. Furthermore, the study will also analyze whether there are differences in the excess return depending on the transaction size and the size of the company.Methodology: The study applies a quantitative research strategy through an event study. A deductive approach is applied with secondary data from Finansinspektionen and Nasdaq OMX Nordic. To calculate excess return, the adjusted market model has been used. Statistical tests have been performed in SPSS to analyze and interpret the results of the study and whether transaction size and company size affect any excess return. Conclusions. Based on the results of the study, there are no significant results during the period 2019-2021 which show that there has been an excess return in connection with the company's CEO buying shares in the company. The study also does not support that there is a connection between the insider's return and transaction size or company size. The result takes us further to the fact that the Stockholm Stock Exchange can be assumed to be efficient during the period studied