Abstract Title: Sustainability reporting- For whom and what? What is the opinion of analysts, consultants and fund managers on sustainability reporting? Level: Bachelor thesis in business administration, 15 university credits Authors: Nils Johansson and Hannes Thomasfolk Supervisor: Sarah Philipson Date: 20140108 Keywords: Sustainability reporting, value relevance, stakeholder theory, signaling theory. Purpose: The purpose of this paper is to study how different professional groups in the Swedish financial market in 2013 use sustainability reporting and explore how professional groups look at the future development of sustainability reporting. Limitations: The study focuses only on organizations that are members of SWESIF. Method: In this study we chose a multiple case study design, inspired by well grounded theory. The study's empirical data was obtained through ten semi-structured interviews with analysts, consultants and fund managers. Results and conclusions: It was revealed by the study that companies producing a sustainability report demonstrates transparency and are perceived as a company that is aware of risk, both economic risks as well as external risks. The study also shows that among the study's respondents, there is a strong belief that sustainable business in the long term is a good investment. The study also indicates that this is no concrete evidence of an association between the use of sustainability reporting and either increased or decreased profitability. Our impression of sustainability reporting is that it is so far more or less used mostly as a supplement. We believe that if the sustainability report today would contain more important information it would not be used as a supplement, but to a greater extent used as a tool. Suggestions for future research: We would like to see a study of the incentives that exist for companies to voluntarily publish information such as sustainability. A central question in this is: Why do companies chose to voluntarily publish sustainability reports? Is it to satisfy the primary stakeholders' needs or to avoid negative publicity in relation to the secondary stakeholders?

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att köpa tillbaka egna aktier på en öppen marknad. Vid initieringen av aktieåterköp är företag obligerade att annonsera till marknaden att de planerar att återköpa aktier. Aktieåterköpsannonseringar har visat sig påverka aktiekursen positivt, detta tolkas som en signal till marknaden innehållandes relevant information från företagsledare. Sverige är ett av få länder där företag är obligerade att redogöra för motiv bakom återköp vilket gör det möjligt att undersöka hur marknaden reagerar beroende på angivna motiv. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida det finns skillnader i marknadens reaktion beroende på informationen i och kring annonseringar om aktieåterköpsprogram. Övrig information som undersöks i samband med annonseringen är aktiens prestation under perioden innan annonseringen, företags kassa samt storleken på företaget.  Den abnormala avkastningen används som ett mått för marknadens reaktion och tas fram genom en eventstudie. Resultatet från undersökningen visar att motivet kapitalstruktur påverkar den abnormala avkastningen. Vidare är effekten större för företag vars aktie upplevt negativ avkastning trettio dagar innan annonseringen. Studien visar även att företagsstorlek påverkar marknadens reaktion vid annonsering. Till sist visar resultatet att företags kassastorlek har påverkan på den abnormala avkastningen vid aktieåterköpsannonseringar.

Svensk titel: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Engelsk titel: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Författare: Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson Färdigställd (år): 2015 Handledare: Jonas Gabrielsson  Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige. Sedan dess har kvaliteten i årsredovisningarna minskat. Av de företag som var aktiva innan avskaffandet av revisionsplikten väljer fler och fler att sluta använda sig av revisor. Även i de nystartade bolagen visar statistiken att antalet bolag som väljer att inte använda sig av revisor ökar för varje år.  Syfte: Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag utan revisionsplikt använder sig av revisor.  Metod: Vi har arbetat fram fem hypoteser utifrån befintlig teori. Studien följer ett kvantitativt tillvägagångssätt. Information ur årsredovisningar från 368 företag utan revisionsplikt som är verksamma inom varuproduktion och tjänsteproduktion i Halland har samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom att korrelation- och regressionstest. Utifrån de statistiska testernas resultat kunde de fem hypoteserna förkastas eller icke-förkastas.  Resultat: Utifrån signalteorin kommer svenska företag utan revisionsplikt med en hög skuldsättningsgrad använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg skuldsättningsgrad. Resultatet visar även att företag utan revisionsplikt med en hög kassalikviditet använder revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg kassalikviditet. / English title: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Swedish title: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Authors: Angelica Gustafsson och Linn ThorvaldssonPublished (year): 2015Tutor: Jonas Gabrielsson  Background: In 2010 the audit requirement for swedish smaller companies was abolished. Since then, the quality of the financial statemets has decreased. The companies that were active before the abolition of the audit requirement chooses more and more to stop use an auditor. Even in the early stages, statistics show that the number of companies that coose not to use an auditor increasing every year.  Aim: The aim of the study is to develop and empirically test a framework. That is to find explanations for why companies without audit-duty use an auditor.  Methodology: We have developed five hypotheses from existing theory. The study follows a quantitative approach. Information from the annual reports of 368 companies without audit obligations that are active in the production of goods or sercices production in Halland has been collected. The information is then tested statistically by korrelation- and regression testing. Based on the statistical tests, the five hypotheses are rejected or not rejected.  Results: Based on signal theory, Swedish companies without audit duty with a high leverage use the auditor to a greater extent than companies without audit duty with low leverage. The result also shows that companies without audit duty with a high cash position using the auditor to a greater extent than companies without audit duty with a low cash liquidity.

<p>I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.</p>

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate whether abnormal stock returns could be identified as a result of a layoff announcement during weak economy. Method: An event study methodology. Theory: Efficient market hypothesis, signal theory. Empirical results: Quantitative data from observations of stock prices in thirty two companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm, in the period 2008 -2012. Conclusion: The results indicate that the market reaction was negative because there were negative abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange during the period 2008-2012 in connection with the layoff announcements. The market reaction was milder when staff reductions were carried out as a result of a restructuring and stronger when staff reductions were carried out as part of a cost reduction program. The layoff announcements elicited different market reactions depending on the company's industry affiliation. The most negative reaction was in the Healthcare industry. Negative abnormal returns were lower in industries Industrials, Consumer Services and Consumer Goods. There were no abnormal returns for shares of companies in the industry Financials. Positive abnormal returns were for companies operating in industries Basic Materials, Technology and Telecommunication.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

Enligt tidigare studier reagerar marknaden negativt när företag varslar om uppsägning, men reaktionen beror på motivet, som kan vara reaktivt eller proaktivt. Majoriteten av studierna undersöker den amerikanska marknaden och en lågkonjunktur vilket kan påverka resultatet. Denna uppsats undersöker den svenska marknaden samt fler konjunkturvariationer. Syftet är att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion när ett företag varslar, samt skillnaden beroende på det angivna motivet. Den onormala avkastningen studeras i en eventstudie. Totalt studeras 182 varsel från företag noterade på Stockholmsbörsen under 2006-2015. Resultaten visar ingen statistisk signifikant reaktion för gruppen med alla varsel. För reaktiva varsel finner vi en svag negativ onormal avkastning, och för proaktiva varsel finner vi överlag en positiv onormal avkastning. Vi uppmäter en mildare reaktion än tidigare studier. Anledningenkan vara att konjunkturläget påverkar marknadsreaktionen, att värderelevansen i varsel har förändrats sedan tidigare studier, eller att det finns en skillnad mellan reaktionen i olika länder.

När ett företag annonserar om en förändring av utdelning delges marknaden information som kan uppfattas som att företaget går bättre eller sämre än väntat. I samband med utdelningsannonseringen påverkas ofta det egna företagets aktiekurs beroende på hur marknaden förhåller sig till informationen. En annonsering av förändring i utdelning tenderar också att påverka konkurrerande företag inom samma bransch. Syftet med denna uppsats är att via en eventstudie undersöka om en annonsering av förändring i utdelning från ett Large Cap bolag resulterar i en abnormal avkastning hos konkurrenter i samma bransch. Studiens urval består av 84 bolag verksamma inom industrisektorn på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016. Resultaten är entydiga, ingen statistiskt signifikant abnormal avkastning kan uppmätas hos konkurrenter i branschen till följd av annonsering av utdelningsförändring.

Forskning redogör för att företag som börsnoteras i genomsnitt underprissätts. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i underprissättning mellan innovativa- och icke-innovativa företag i samband med börsnoteringar på marknadsplatserna Aktietorget och Stockholmsbörsen. Populationen bestod av 258 företag som börsnoterades mellan 1 januari 2006 och 10 april 2018. Studien tog stöd i teorin om informationsasymmetri samt signalteorin för att förklara underprissättningen hos företagen. Sambanden undersöktes genom en OLS- regression bestående av en enkel- och en multipel regression. Resultatet visade att innovativa företag underprissatts mer än icke-innovativa företag och var statistiskt signifikant för den enkla regressionen. Studiens resultat tolkades delvis i enlighet med tidigare forskning och indikerade att informationsasymmetrin var högre för innovativa företag.